Vasabron, Stockholm
Vasabron är en bro i centrala Stockholm som förbinder Norrmalm med Gamla stan. Bron börjar i norr vid Fredsgatan och Tegelbacken och slutar vid Riddarhuskajen i söder. Bron är cirka 200 meter lång och blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket är det starkaste skyddet och innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Vasabron byggdes mellan 1875 och 1878 och var för sin tid tekniskt mycket avancerad med bl. a. fundament av undervattensgjuten betong och Sveriges första brobågar av gjutstål från närbelägna Atlas verkstäder. Redan 1830 hade ett förslag till en hängbro diskuterats men i en tävling 1847–1848 antogs förslaget till en gjutjärnsbro av Georg Theodor Chiewitz (1815-62), som först trettio år senare hade realiserats genom slutgiltiga ritningar av Edvard von Rothstein.
Bron har sju spann av gjutstål och vackra räcken och lyktbärare av gjutjärn. De ursprungliga gaslyktorna ersattes 1911 av nuvarande, som är formgivna i jugendstil av arkitekt Agi Lindegren.[2] Bron har en för sin tid modern grundläggning med undervattensgjutna betongfundament. Bron byggdes på AB Atlas fabriker på Atlasområdet i Vasastaden. De rikligt dekorerade lyktbärarna göts hos Skoglund & Olson i Gävle. 1909 byggdes Vasabron om för att klara spårvagnstrafik. Från Vasabrons mitt leder bron Strömsborgsbron till Strömsborg. När Centralbron kom till år 1959 förlorade Vasabron sin betydelse som huvudtrafikled.
Panorama
[redigera | redigera wikitext]Detaljbilder
[redigera | redigera wikitext]-
Vasabrons belysning
-
Räcke med "Atlas 1877"
-
Lyktbärare av gjutjärn
-
Belysningsarmatur i jugend
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
- ^ Hallerdt (1992), s. 118
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
- Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1
- Björn Hallerdt (redaktör) (1992). Stockholms tekniska historia, del V. Ljus kraft värme. Stockholmsmonografier. ISBN 91-7031-035-1
- Informationsskylt på platsen, uppsatt av Samfundet S:t Erik.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Vasabron.
- Stockholmskällan har media som rör Vasabron