Mico
Mico | |
Silverapa (Callithrix (Mico) argentata) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Ordning | Primater Primates |
Underordning | Haplorhini |
Infraordning | Brednäsor Platyrrhini |
Familj | Kloapor Callitrichidae |
Släkte | Silkesapor Callithrix |
Undersläkte | Mico |
Vetenskapligt namn | |
§ Mico | |
Auktor | Lesson, 1840 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Mico är ett undersläkte i släktet silkesapor bland primaterna. IUCN räknar 16 arter till undersläktet som lever i Amazonområdet.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Arterna når en kroppslängd mellan 18 och 30 centimeter och därtill kommer en upp till 40 centimeter lång svans. Vikten ligger mellan 300 och 470 gram. Pälsen påminner om silke och har beroende på art en vit, grå, brun eller svart färg. Ibland står kroppens bakre del, svansen eller extremiteterna i kontrast till övriga kroppen. Den långa svansen är yvig men den används inte som gripverktyg. Ansiktet saknar hår och är köttfärgat eller grått. Hos några arter är de stora öronen synliga utanför pälsen, andra arter har hårtofsar på öronen. Som hos alla kloapor är fingrarna och tårna (med undantag av stortån) utrustade med klor istället för naglar.
Utbredning och habitat
[redigera | redigera wikitext]Undersläktets utbredningsområde ligger i Amazonområdet och där bara söder om Rio Madeira och Amazonfloden. De flesta arterna förekommer endast i Brasilien, bara Callithrix (Mico) melanura lever även i östra Bolivia och norra Paraguay. Habitatet utgörs av tropiska regnskogar, de föredrar regioner med tät undervegetation, till exempel vid skogskanten.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Arterna är liksom andra kloapor aktiva på dagen. De sover gömda i undervegetationen eller i trädens håligheter. Individerna vistas främst i träd där de går på fyra extremiteter eller hoppar.
De lever i grupper av 4 till 15 individer. Flockens kärna bildas av en familj med en hane och en hona som har rätten att para sig. Varje grupp har ett 10 till 40 hektar stort revir som försvaras mot artfränder.
Undersläktets medlemmar har liksom andra silkesapor speciella tänder för att öppna trädens bark så att de kommer åt trädens vätskor. Dessa vätskor slickas främst vid mindre tillgång till andra födoämnen som frukter och frön. Dessutom äter individerna insekter och spindlar samt i viss mån fågelägg och mindre ryggradsdjur.
Vanligen har bara den dominanta honan rätten att fortplanta sig. Efter dräktigheten som varar i 130 till 150 dagar föds oftast tvillingar. Ungarnas fader och andra gruppmedlemmar hjälper vid ungdjurens uppfostring. De bär till exempel ungarna på kroppen, lekar med de och överbringar de till honan när de ska dias.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Det skiljs mellan 16 arter:[1]
- Callithrix (Mico) acariensis
- Silverapa (Callithrix (Mico) argentata)
- Callithrix (Mico) chrysoleuca
- Callithrix (Mico) emiliae
- Callithrix (Mico) humeralifera
- Callithrix (Mico) intermedia
- Callithrix (Mico) leucippe
- Callithrix (Mico) manicorensis
- Callithrix (Mico) marcai
- Callithrix (Mico) mauesi
- Callithrix (Mico) melanurus
- Callithrix (Mico) munduruku
- Callithrix (Mico) nigriceps
- Callithrix (Mico) rondoni
- Callithrix (Mico) saterei
- Callithrix (Mico) schneideri
Jämte dessa finns populationer som saknar vetenskaplig beskrivning.
Undersläkte Mico, undersläkte Callithrix samt dvärgsilkesapan (Callithrix (Cebuella) pygmaea) och Callithrix (Callibella) humilis räknas av flera zoologer som undersläkten till silkesapor. Ibland betraktas alla undersläkten som självständiga släkten.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 8 december 2009.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”subgenus Mico” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie, Springer-Verlag 2003, ISBN 3540436456
- D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0801882214
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]
|