Hoppa till innehållet

Fritsla

Fritsla
Tätort
Bild på det gamla Mekaniska väveriet i Fritsla.
Bild på det gamla Mekaniska väveriet i Fritsla.
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Marks kommun
Distrikt Fritsla distrikt
Koordinater 57°33′12″N 12°47′27″Ö / 57.55333°N 12.79083°Ö / 57.55333; 12.79083
Area 318 hektar (2020)[2]
Folkmängd 2 434 (2020)[1][2]
Befolkningstäthet 7,7 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Fritsla
Postnummer 511 10
511 71-511 73
Riktnummer 0320
Tätortskod T4812[3]
Beb.områdeskod 1463TB104 (1960–)[4]
Geonames 2713656
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Fritsla
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Fritsla är en tätort i Marks kommun och i Fritsla socken i Västergötland.

Fritsla ligger i Häggåns dalgång, drygt två mil söder om Borås. Fritsla tätort har 2 434 invånare. Fritsla ligger längst norrut i Marks kommun.

I och runt den nuvarande tätorten finns boplatser från stenåldern, stensättningar från bronsåldern och gravar från järnåldern.[5] Fritsla nämns första gången i skrift 1401. Några större gårdar samt byarna Fritsla, Aratorp, Hjälltorp och Ramslätt bildade vid denna tid en större enhet - Fritsla socken. Namnet är taget från kyrkbyn.[6] Redan på 1300-talet omnämns t.ex. Hjälltorp (Gerelderthorp) i skrift, men av gårdarnas namn att döma kan man genom ortnamnsforskning slå fast en mycket tidigare bebyggelse.[7]

I Kolebäcksugnen framställdes det järn ur bergmalm, troligen i slutet av medeltiden. Hjälltorpsfallet, som är beläget just där Segloravägen med en stenvalvsbro korsar Häggån gav tidigare kraft åt den för sin tid enorma textilfabrik som Lars Johan Wingqvist 1874 anlade vid platsen. Ännu ser man spår av fabriken, som vid förra sekelskiftet var en av de större i landet. När praktiskt taget hela LJW:s väveri och beredningsavdelning förstördes av brand 1958 var en epok i Fritsla slut, och samhället drabbades av stora företagsnedläggningar. De 1000 arbetsplatser som skapats på 30 år i slutet av 1800-talet, försvann på lika många år 1950-1980.[8] Företaget L J Wingqvist lever dock fortfarande kvar i liten skala, och vattenfallet ger än i dag kraft åt företagets generatorer. Dessa levererar elektricitet till Sveriges minsta kommersiella elnät. Längs Häggåns västra sida ligger Solänge kvarn som är lämningar av en äldre kvarn driven av Häggåns forsande vatten.

Första gången namnet Fritsla förekommer är 1401 när bland andra Erik i Frislom undertecknar ett köpekontrakt för Hjälltorp. Man tror att namnet Frislom är sammansatt av Friska och lo. Friska är ett äldre namn på Häggån eller Häggan som den kallas så sent som på 1800-talet. Friskan kommer från Friski, vilket är Västgötalagens namn på Frisjön. Andra ledet lo betyder strandäng eller äng och ingår till exempel i Oslo och Waterloo. Fritsla skulle alltså betyda strandängarna vid Friskan. Fritsla har stavats på många olika sätt genom åren, t.ex. Fryslom (1401), Friislä (1406) och Freslom (1438). [9] En bit in på 1900-talet stavas namnet fortfarande Frissla, vilket stämmer bättre med det dialektala uttalet där t:et är stumt och s:et uttalas som ett tje-ljud.[10]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Fritsla 1960–2020[11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 275
1965
  
2 410
1970
  
2 341
1975
  
2 356
1980
  
2 396
1990
  
2 432 327
1995
  
2 472 328
2000
  
2 276 329
2005
  
2 355 329
2010
  
2 293 327
2015
  
2 307 318
2020
  
2 434 318
Fritsla station 1974

I Fritsla finns ett flertal förläggargårdar samt fabrikörsbostäder. Bland annat Stommen och slottslika Villa Bjälbo som uppfördes åt ägarna på Fritsla Mekaniska Wäfveri. Den senare används idag som förskola. Centralt i samhället ligger Fritsla kyrka.

Göteborgs handelsbank öppnade ett kontor i Fritsla den 1 maj 1902, då beläget i urmakaren Scholls hus mittemot stationen.[12] Denna bank köptes 1949 av Skandinaviska banken som behöll kontoret i Fritsla.[13] SEB behöll kontoret under resten av 1900-talet, men lade ner det runt millennieskiftet.[14]

Kända personer med anknytning till Fritsla

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 15 mars 2014.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Fritsla Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  6. ^ Kungliga ortnamnskommissionen (1916). Ortnamnen i Älvsborgs län Del 9, Marks häradH. 1, Norra delen. Stockholm: Aktiebolaget ljus. sid. 21 
  7. ^ Westerling, S.B. Red.; Grebius, Per. m.fl. (1960). Boken om Viskadalen. Skene. sid. 25 
  8. ^ Kommunkansliets planeringsavdelning och Samplan AB i Borås, ”FRITSLA, FÖRDJUPAD DEL AV ÖVERSIKTSPLAN 90 FÖR MARK” Arkiverad 24 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine., ”Mark.se”, 1995, hämtad 1 april 2013
  9. ^ Karlsson, Hugo (2011). Ortnamn och sägner i Marks härad. Istorp. sid. 25-26. ISBN 978-91-633-9360-0 
  10. ^ SCB ”Sveriges officiella statistik, Befolkningsstatistik 1910” Arkiverad 7 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine., ”Tab. 1. Folkmängden länsvis, år 1910.”, 1910, hämtad 29 3 2013
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank[död länk], Boråsposten, 28 april 1902
  13. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  14. ^ Göteborgs-Posten, 8 oktober 2000

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Persson Kenneth, Svensson Gösta, Svensson Sven, red (1993). Fritsla förr i tiden. Fritsla: Fritsla natur- och hembygdsfören. Libris 1784124 
  • Andersson, Sture (1964). Textils avdelning 51, Fritsla: minnesskrift 1914-1964. Fritsla: avd. Libris 840361 
  • af Geijerstam, Gustaf (1894). Fabriksarbetarnas ställning i Marks härad. Stockholm 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]