Trägnagare
| Trägnagare | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Skalbaggar Coleoptera |
| Familj | Trägnagare Ptinidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ptinidae | |
| Auktor | Latreille, 1802 |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Trägnagare (Ptinidae)[1] är en familj inom ordningen skalbaggar som finns över hela världen. Familjen omfattar minst 220 släkten och 2200 beskrivna arter.[2]. I Sverige finns 92 arter.[1]
Systematik
Trägnagarna beskrevs tidigare som familjen Anobiidae, men placeras idag i Ptinidae. De omfattar flera underfamiljer, däribland tjuvbaggarna i Ptininae och de egentliga trägnagarna.
Underfamiljer
- Alvarenganiellinae Viana and Martínez, 1971
- Anobiinae Fleming, 1821
- Dorcatominae C. G. Thomson, 1859
- Dryophilinae LeConte, 1861
- Ernobiinae Pic, 1912
- Eucradinae LeConte, 1861
- Mesocoelopodinae Mulsant & Rey, 1864
- Ptilininae Shuckard, 1840
- Ptininae Latreille, 1802
- Xyletininae Gistel, 1856
Se vidare: Lista med släkten inom Ptinidae
Ekologi
Vissa arters larver lever i död ved eller bark, andra i bröd och matrester, ytterligare andra i trädsvampar. Som skalbagge mäter de upp till 9 mm.
När de brunsvarta larverna kläcks till skalbaggar äter de sig ut och gör då hål i träet, svampen etc. I trä syns ett cirkelrunt hål 1,5–3 mm i diameter med en liten hög gnagmjöl under. Detta mjöl kallas även or, och trämask kallas även ormask. Trä med maskhål kallas "maskstunget".
Noter
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Trägnagare.
