Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Majoriteten av kommunen utgörs av skogsmark, men med inslag av större jordbruksområden. Dessutom finns en örik skärgård. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av kunskapsintensiv industri.
Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden stadigt ökat. Området hade en lång tradition av socialdemokratiskt styre som bröts efter valet 2018. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Alliansen.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Sorunda, Torö och Ösmo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Kustkommunen Nynäshamn har en örik skärgård. Dess berggrund domineras av uppspruckna gnejser och gnejsgraniter och höjderna är kala eller täckta med ett tunt moräntäcke och bevuxna med tall- eller granskog. Sprickdalarna är som kontrast fyllda med bördig lera. Mot kusten övergår landskapet till vikar och fjärdar med branta stränder. Vid Sorunda, Västra Styran och inom delar av Lisö finns större uppodlade områden medan större isälvsavlagringar finns på södra Torö samt mellan Sorunda och Fagersjö.[9]
Nynäshamn har en lång tradition av socialdemokratiskt styre. De tog ursprungligen makten i området när allmänna rösträtten infördes 1918 och traditionen höll i sig även efter att kommunen bildades 1971. År 2006 släpptes Folkpartiet in till makten i samarbete med Socialdemokraterna.[17] Samarbetet med Folkpartiet fortsatte även mandatperioden 2010–2014. Koalitionen samlade då 18 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 inkluderades även Miljöpartiet i koalitionen. Dessutom gjordes en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet och Pensionärspartiet som innebar att de var "överens om hur platserna ska fördelas och om delar av politiken samt att de inte ska bidra till att fälla den styrande koalitionens budget".[18] En liknande uppgörelse gjordes med Sorundanet Nynäshamns kommunparti och Pensionärspartiet när Alliansen kom till makten efter valet 2018.[19]
Alliansen fortsatte styra även efter valet 2022, denna gång med stöd av Sverigedemokraterna.[17]
Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, varav Socialdemokraterna har tre och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sorundanet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera. SD hade ursprungligen två ledamöter, men en av dem, Rebecca Ädel, lämnade partiet och blev politisk vilde.[21]
I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av kunskapsintensiv industri med företag som Nynäs Petroleum AB och Statoil Fuel & Retail Lubricant. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv.[9]
Det finns ett antal bolag som ägs helt eller delvis av Nynäshamns kommun. AB Nynäshamnsbostäder som grundades 1995 äger och förvaltar lägenheter och lokaler i kommunen. Nynäshamns Exploatering AB och Nynäshamns Mark AB (ägt till 50% av kommunen) ansvarar för mark och etablering av företag. Turist Nynäs AB är kommunens turistbyrå. Nynäshamn Energi startades som ett privat elverk 1909. Bolaget blev kommunalt 1963 men från 1999 ingår det i Lunds Energikoncernen.
Riksväg 73 går från Nynäshamn norrut genom stora delar av kommunen och vidare till Stockholm. Arbete pågår att ge hela vägen motorvägsstandard. Detta beräknas vara färdigt 2011. Från Ösmo går länsväg 225 västerut via Sorunda till Södertälje. Sträckningen inom Nynäshamns kommun kallas följaktligen för Södertäljevägen. Österut från Ösmo går även Muskövägen med beteckning 539 genom Muskötunneln till Muskö i Haninge kommun.
I Nynäshamns kommun finns det utbildning upp till och med gymnasienivå. I kommunen finns det tolv grundskolor och en gymnasieskola, Nynäshamns gymnasium. Dessutom finns det kulturskola, naturskola, kommunal vuxenutbildning som kallas Nynäshamns kompetensCentrum samt ett par friskolor.[23]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 30 383 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 88:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Nynäshamns kommun 1970–2020[24]
År
Folkmängd
1970
18 227
1975
19 100
1980
20 333
1985
20 857
1990
21 992
1995
22 786
2000
23 965
2005
24 648
2010
26 032
2015
27 500
2020
28 811
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 6 364, eller 22,50 % av befolkningen (hela befolkningen: 28 290 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 3 178, eller 12,96 % av befolkningen (hela befolkningen: 24 528 den 31 december 2002).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Nynäshamns kommun.[26]
Bland kommunens kulturarv hittas fornlämningen Dragets kanal, som ursprungligen var ett sund. På 1800-talet muddrades och sprängdes området varefter sidor murades. Ett annat exempel är Batteri Järflotta som var en del av Havsbandslinjen. Den förklarades byggnadsminne 2006.
Blasonering: I fält av silver ett svart ankare och däröveren av vågskura bildad röd ginstam, belagd med tre kugghjul av silver.
Vapnet är resultatet av en tävling och syftar på sjöfart och industri. Det fastställdes 1946 för Nynäshamns stad. Efter kommunbildningen registrades vapnet i PRV1977. Även Sorunda kommun hade ett vapen.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
Liepaja kommun i Lettland
Lillesands kommun i Norge
Kalundborgs kommun i Danmark
Kimitoöns kommun i Finland
Sverige
Polen
Finland
Syrien
Irak
Thailand
Turkiet
Afghanistan
Iran
Somalia
Wikimedia Commons har media som rör Nynäshamns kommun.
