Semla
- Semla i betydelsen brödbulle i allmänhet hittas på bröd.
- För bruks- och gruvområdet se Semlaområdet.
Semla, fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller hetvägg, är en slags bulle eller bakelse av ljus vetebröd med söt fyllning. Ordet semla var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen, utan fyllning. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i de svenskspråkiga delarna av Finland kallas semla för fastlagsbulle. En semla är i Finland, i närmare anslutning till ordets ursprungliga betydelse, vad man i Sverige kallar småfranska, eller fralla.
Semlan åts från början enbart på fettisdagen under fastlagen. Senare, när svenskarna inte längre brydde sig om att fasta före påsk, blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor. I dag har kommersialismen gjort att bageritillverkade semlor börjar säljas strax efter jul (ibland till och med före jul) och finns tillgängliga varje dag fram till påsk.
Semlans innehåll
I Sverige består semlor oftast av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock och med mandelmassa och vispad grädde som fyllning under det florsockerpudrade locket. I Finland har man ofta sylt, gärna hallonsylt, i stället för mandelmassa. Det finns även färdiggjorda semlor för allergiker och andra som följer en viss typ av kosthållning, till exempel med laktosfri grädde.
Servering
Traditionellt äts semlan i en djup tallrik med varm mjölk, som ibland spetsas med en gnutta salt, för att bryta mot sötman, och i vissa delar av Sverige är även kanel pudrat över semlan. När semlan serveras så kallas den hetvägg. Under andra halvan av 1900-talet började den dock allt mer betraktas som en sorts bakelse som äts utan mjölk, troligen som en följd av att den började serveras på konditorier. Vissa av dessa började även använda wienerbrödsdeg för att göra semlan ännu mer bakelselik. Traditionen att servera semlan med varm mjölk har dock återinförts på ett flertal kaféer och konditorier under senare år, åtminstone i de större städerna. Semlor är också väldigt populära i Danmark.
I Sverige har det under slutet av 1900-talet och under 2000-talet varit en återkommande tradition av dagstidningar och sajter att utse "bästa semlan" inom olika geografiska områden, vilket medfört att det finns en otrolig mängd med utmärkelser. Det finns mycket sällan samordning mellan utmärkelserna så det går ännu inte att objektivt peka ut den bästa semlan.
Olika benämningar
Ordet semla är den vanligaste benämningen i Sverige som helhet och kommer antagligen från latinets semila som betyder fint mjöl. Ordet semla betydde från början en brödbulle vilken som helst. Denna betydelse av ordet finns kvar i finlandssvenskan där en semla är en vanlig råg- eller vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan för fastlagsbulle. I södra Sverige säger man sedan gammalt också fastlagsbulle, även om ordet semla gör kraftiga insteg idag. En annan vanlig synonym är fettisdagsbulle.
Ordet "hetvägg", som i vissa delar av landet används som ett namn på efterättskombinationen semla med varm mjölk, är en språklig lek med tyskans heisse Wecken ("varma kilar"), vilket kom från bullarnas form på 1700-talet. De ofta ganska torra bullarna (mandelmassa och grädde hade ännu inte introducerats) värmdes upp tillsammans med mjölken i en kastrull, och för att så många bullar som möjligt skulle få plats i kastrullen hade de gjorts kilformade, det vill säga närmast trekantiga.
Fettisdag, bullamåndag och karneval
Fettisdagen är i Kristendomen den sista dagen i fastlagsveckan och fastan börjar nästa dag, på askonsdagen. Fastlagsveckan är den period då man äter upp sig inför de sju veckornas fasta före påsk. I flera katolska länder är det karneval under fastlagen, efter orden carne och vale som betyder "kött farväl". Det finns belägg för att namnet fettisdag använts i Sverige redan 1594 och ordet återfinns i många språk, bl.a. i franskans ord för karneval: mardi gras. I Skåne och Danmark var det dock på måndagen som man åt de fyllda bullarna, därav den skånska benämningen bullamåndag ("bollemandag" på danska).