Derny

En Derny är en typ av motorcykel (eller snarare motor-cykel, en cykel med hjälpmotor – likt äldre mopeder), som används som farthållare (pace) vid vissa cykeltävlingar, där cyklisterna utnyttjar slipstreamen bakom dernyn.

Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget Robert Derny et fils ("R.D. och söner") i Paris från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades^[2]), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny som tillverkade en speciell modell kallad "Entrainement" för cykeltävlingar). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.

Dernys har använts både på landsväg (exempelvis i Bordeaux–Paris och Critérium des As, där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på bana. På bana används de fortfarande i grenen keirin, där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven (på en 250-metersbana) och när tre varv återstår, och dernyn kör i 50 km/tim, släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder^[3]^[4]^[5], vilka infördes vid London Track World Cup 2014.^[6]). Ibland (från 1978 till 1990 även vid Världsmästerskapen i bancykling samt 1962–1991 och 2000–2019 vid Europamästerskapen) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare^[7].

För en derny (av UCI kallad "moped"^[8]) använd i grenen derny gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort, dock maximalt 38 cm i diameter). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande. Vid dessa lopp skall dernyn motsvara en framförvarande cyklist och förarens klädsel skall också vara därefter, enligt UCI:s regler...^[9]

En mera normal motorcykel (av UCI kallad "motorcykel"), pedallös, används i så kallade stayerlopp. På en sådan står föraren upprätt över bakhjulet och styret är för förlängt bakåt. Cylindervolymen på en stayer-mc skall vara mellan 500 och 1000 kubikcentimeter. Även dessa har diverse bestämmelser om mått och liknande vilka regleras i UCI:s regelverk.

Bildgalleri

Keirinlopp vid EM 2011. I keirin anför en derny hela fältet.
Derny från 2010.
Dernylopp vid Stuttgarts sexdagars 2008. Notera att varje cyklist ligger bakom varsin derny. Cyklisten kommunicerar med dernyföraren vilken fart denne skall hålla.
Fem dernys (och tre förare) vid Stuttgarts sexdagars 2008.
En antik tandem, med sidvagn för ett barn, av fabrikatet Derny
En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av Derny (som inte bara gjorde "dernys").
El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
Inför starten av ett dernylopp i Århus 2024. Enligt UCI:s regelverk skall dernyföraren ha en cykeltröja, och eventuellt en kortärmad jumper, och cykelshorts.
Jean-Pierre Monseré bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
Stayerlopp vid VM i Frankfurt 1966.
EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc. Den högst 3,5 cm breda rullen bakom fordondet skall vara 60 cm lång, ha en axelhöjd över marken på 33,5 cm och sitta 60 till 80 centimeter bakom baknavet (reglerbar i femcentimeterssteg).
Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid Europamästerskapen i bancykling 2019.

Referenser

"Derny" i Jeroen Heijmans, Bill Mallon, 2011, Historical Dictionary of Cycling sid. 65. ISBN 9780810871755.
1956 Cyclomoteur Derny ‘Solo’ på OnlineBicycleMuseum.
UCI Cycling Regulations – Part III, Track Races (2023.08.01), Chapter II, § 13 sid. 43–46 och Chapter VI, §§ 2–5, sid. 84–90.

Noter

^ Velo-moteurs 1851-1 sid. 13.
^ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine) på OnlineBicycleMuseum.
^ Mathew Mitchell, Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained, ProCyclingUK 30 juli 2024.
^ Men i UCI:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.
^ What am I watching? The keirin explained på Velo.
^ Nigel Wynn, Andy Jones, Electric derny bike causes upset at Track World Cup, CyclingWeekly, 8 december 2014.
^ UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 43.
^ I UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 83 även "moped (derny)"
^ 3.6.029 i UCI Cycling Regulations – Part III, 3.6.029 sid 87 och 3.6.063 sid. 90.

Externa länkar

Notice d'entretien du Derny, broschyr från Derny & fils.

[1] Velo-moteurs 1851-1 sid. 13.

[2] 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine) på OnlineBicycleMuseum.

[3] Mathew Mitchell, Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained, ProCyclingUK 30 juli 2024.

[4] Men i UCI:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.

[5] What am I watching? The keirin explained på Velo.

[6] Nigel Wynn, Andy Jones, Electric derny bike causes upset at Track World Cup, CyclingWeekly, 8 december 2014.

[7] UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 43.

[8] I UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 83 även "moped (derny)"

[9] 3.6.029 i UCI Cycling Regulations – Part III, 3.6.029 sid 87 och 3.6.063 sid. 90.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]