Johann Arndt

Johann Arndt
	Johann Arndt
Född	27 december 1555; Ballenstedt, Tyskland
Död	11 maj 1621 (65 år); Celle, Tyskland
Begravd	St. Marien kyrka
Medborgare i	Anhalt-Bernburg
Utbildad vid	Helmstedts universitet; Strasbourgs universitet; Basels universitet
Sysselsättning	Författare, teolog, församlingspräst
	Redigera Wikidata

Uppslagsordet ”Arndt” leder hit. För andra betydelser, se Arndt (olika betydelser).

Johann Arndt, född 27 december 1555 i Ballenstedt i Anhalt, död 11 maj 1621 i Celle, var en tysk teolog, en av den evangelisk-lutherska kyrkans lärare, kallad reformationens reformator.

Biografi

Arndt studerade vid universiteten i Helmstedt, Wittenberg, Strassburg och Basel och hade först för avsikt att bli läkare, men valde kyrkans tjänst efter en livshotande sjukdom. Till en början fick han anställning som diakon och skollärare i sin födelsestad, men blev 1583 kyrkoherde i Badeborn. Hans uppträdande mot hertig Johan Georgs reformerta sympatier väckte honom dock misshag. Han motsatte sig avskaffandet av exorcism och bilder i kyrkorna och avsattes 1590 från sitt ämbete. Samma år började han i Quedlinburg, där han i nio år verkade som församlingslärare. År 1599 började han en tjänst som predikant vid Martinskyrkan i Braunschweig.

Från Braunschweig kallades Arndt 1608 till pastor och konsistorieledamot i Eisleben, vilken plats han dock 1611 utbytte mot generalsuperintendenturen i Celle. På denna post förberedde han och medverkade till omgestaltningen av den lüneburgska kyrkoordningen, som ännu är gällande.

Författarskap

Med hänvisning till ett moraliskt förfall under krigsåren och med avsikt att vända studenternas och prästernas uppmärksamhet från disputationsteologi och lärdomsskolastik till det kristna livets rättfärdighet, gav han 1606-1610 ut Fyra böcker om en sann kristendom som översattes och utgavs på många europeiska språk ^[a] och näst efter bibeln och jämte Thomas a Kempis’ ”Om Kristi efterföljelse” blev den mest spridda uppbyggelseboken i världen. Denna följdes av Paradis lustgård,^[6] Andliga skattkammare, Förklaring öfver Psaltaren med flera.

Arndts "Om den sanna kristendomen" hade influerats av Valentin Weigels "Betbüchlein" och den anonyma skriften ”Theologia Germanica”, och han hade hämtat hela kapitel ur den tyska förreformatoriska mystiken. Detta medförde att han blev kritiserad från lutherskt håll för bristande renlärighet, men han försvarades framgångsrikt av sin lutherskt ortodoxe elev Johann Gerhard. I Arndts ”Sanna kristendom” står den mystiska föreningen med Gud i centrum. Denna uppnås genom att människan helt tömmer sig på sig själv så att Gud kan leva i henne istället. Hans verk fick ett stort inflytande inom den protestantiska världen och blev en även i katolska länder uppmärksammad och uppskattad andaktsbok.

Arndt var också i Sverige länge en uppskattad och inflytelserik författare. Hans "Sanna kristendom" utkom på svenska första gången 1647, översatt av Stefan Muraeus Larsson, och understödd av ärkebiskopen Laurentius Paulinus Gothus. Strängnäsbiskopen Johannes Matthiæ Gothus anbefallde sitt stifts alla präster denna upplaga^[7].

Redan före dess var Arndt dock läst och uppskattad av svenskar. Kyrkoherden i Reval Johannes Knopius berättade i ett brev till Arndt 1617 att flera svenska stormän tagit starka intryck av hans skrifter, och nämner bl a Gabriel Bengtsson Oxenstierna och dennes maka Anna Banér, och Jakob De la Gardie. Om den sistnämnde berättas det i flera tyska upplagor av ”Sann kristendom” att den svenske fältherren i fält var oskiljaktig från dessa andaktsböcker och till natten hade dem som huvudkudde^[8].

En ny svensk upplaga av ”Sann kristendom” utkom 1695^[9] samt utgavs sedan minst 30 gånger under 1700- och 1800-talen. Christoffer Olofsson Angeldorff gjorde 1855 en försiktig redigering. Den svenske prästen Fredrik Sidenvall understryker att Arndts ”Sanna kristendom” var ”en av de mest spridda andaktsböckerna i svenskt fromhetsliv under fyra sekler” ^[10] och Nordisk familjebok beskriver 1904 Arndt som ”en av det svenska folkets älsklingsförfattare” under mer än 250 år.

Arndts "Paradijs lustgård" trycktes första gången 1648, och utkom sedan i flera upplagor, senast 1898. "Andeliga skattkammare" har sedan 1839 utkommit i mer än 20 upplagor.

Hans psalm Svinga dig, min ande opp översattes till svenska av Christoffer Olofsson Angeldorff (nr 132 i Svenska Missionsförbundets Sångbok 1920). Han finns inte representerad i någon av Svenska kyrkans psalmböcker från 1819 och till nutid.

En fullständig upplaga av hans skrifter utgavs av Johan Jakob Rambach med början 1734.

Fotnot

^ I nyare tider även på tamil.

Psalmer

Bibliografi

Johann Arndt andliga skattkammare - Första och andra delen (sammanbundna vid tryck 1880) 368+155 sidor.
Johan Arndts fyra anderika böcker om en sann christendom, - F & G Beijers förl., 1891. - 1047 s.
Paradislustgård
Passions predikningar, 1848. - 156 s.
Postilla eller förklaring öfer de gamla evangelierna på årets sön- och högtidsdagar, 1885. - 829 s.
Predikningar öfwer catechesen
Sann christendom
Utläggning över konung Davids psaltare. 1-2
Arvidsson, Bengt, Kontinuitetstanken i Johann Arndts teologiska miljö, i Kyrkohistorisk Årsskrift 1986, Uppsala 1987.
Arvidsson, Bengt, Wissenschaft und Frömmigkeit. Johann Arndt in der dänischen Geistesgeschichte der ersten Hälfte des 17. Jahrhunderts, i Johann Arndt - Rezeption und Reaktion im Nordisch-Baltischen Raum, Hilding Pleijel-Symposium III, Bibliotheca Historico-Ecclesiastica Lundensis 41, Lund University Press 1999.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Arndt, Johann, 1904–1926.

Noter

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Find a Grave, läs online, läst: 22 mars 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6699n8n, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Johann-Arndt topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2003195528, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Hildesheim den 11 Martij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 7. 5 april 1686. https://tidningar.kb.se/2979645/1686-04-05/edition/145134/part/1/page/7/.
^ ”Det var en svensk som satt fången”, Fredrik Sidenvall, 1992.
^ ”Sidenvall, 1992.
^ ”Gifwes til kenna at Doct: Johan Arents sanna Christendom”. Ordinarie Stockholmiske Post Tijdender: s. 8. 1 juli 1695. https://tidningar.kb.se/2979645/1695-07-01/edition/145134/part/1/page/8/.
^ Sidenvall, 1992.

Externa länkar

Wikisource har verk av eller om Johann Arndt.

[6] I nyare tider även på tamil.

[cd150b32b4e3072c37fb9592a4f5f3e62013846f-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[625d37f1c9c4878bb457b7ca4019dd3d59f55961-2] [a b c d] Find a Grave, läs online, läst: 22 mars 2024.^{[källa från Wikidata]}

[92725b3fecc69fd384f46bae288d3e17fc42207f-3] SNAC, SNAC Ark-ID: w6699n8n, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[2c70bf4b576ee7275ba326960dbb423a0b34e32e-4] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Johann-Arndt topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[b95ea5ef8f9047ee4c2e71ee48a06a9980fcce94-5] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2003195528, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[7] ”Hildesheim den 11 Martij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 7. 5 april 1686. https://tidningar.kb.se/2979645/1686-04-05/edition/145134/part/1/page/7/.

[8] ”Det var en svensk som satt fången”, Fredrik Sidenvall, 1992.

[9] ”Sidenvall, 1992.

[10] ”Gifwes til kenna at Doct: Johan Arents sanna Christendom”. Ordinarie Stockholmiske Post Tijdender: s. 8. 1 juli 1695. https://tidningar.kb.se/2979645/1695-07-01/edition/145134/part/1/page/8/.

[11] Sidenvall, 1992.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[a]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]