Marianne Aminoff
Marianne Aminoff | |
Marianne Aminoff. Fotograf Louis Huch. | |
Född | Marianne Elisabet Aminoff 21 september 1916 Uddevalla |
---|---|
Död | 14 april 1984 (67 år) Hedvig Eleonora församling, Stockholm |
Andra namn | Marianne Aminoff-Karlén |
Utbildad vid | Dramatens elevskola |
Make | Carl-Gustaf Kruuse af Verchou (1940–1942; skilda) Sven Bertil Norberg (1942–1951; skilda) Frank Sundström (1956–1966; skilda) Anders Karlén (1967–1984; hennes död) |
IMDb SFDb |
Marianne Elisabet Aminoff, född 21 september 1916 i Uddevalla, död 14 april 1984 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]
Biografi
Aminoff studerade vid Dramatens elevskola 1935–1937. Efter studierna var hon engagerad vid bland annat Göteborgs Stadsteater, Dramaten och Vasateatern. Hon filmdebuterade 1937 i Gustaf Edgrens John Ericsson – segraren vid Hampton Roads och kom att medverka i drygt 40 film- och TV-produktioner.[1] Åren 1963–1968 var hon knuten till Dramaten, 1968–1975 till Stockholms stadsteater.[2]
Marianne Aminoff var gift första gången 1940–1942 med balettmästaren Carl-Gustaf Kruuse af Verchou, andra gången 1942–1951 med skådespelaren Sven Bertil Norberg,[3] tredje gången 1956–1966 med skådespelaren Frank Sundström och fjärde gången från 1967 med professor Anders Karlén (1910–1984).[4]
Marianne Aminoff är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]
Filmografi
- 1937 – John Ericsson – segraren vid Hampton Roads
- 1938 – Blixt och dunder
- 1938 – Goda vänner och trogna grannar
- 1938 – Styrman Karlssons flammor
- 1938 – Herr Husassistenten
- 1939 – Efterlyst
- 1939 – Frun tillhanda
- 1939 – Mot nya tider
- 1940 – En, men ett lejon!
- 1940 – Hennes melodi
- 1940 – Juninatten
- 1940 – Med dej i mina armar
- 1941 – En fattig miljonär
- 1941 – Magistrarna på sommarlov
- 1942 – En sjöman i frack
- 1942 – Ta hand om Ulla
- 1944 – Lev farligt
- 1944 – Vändkorset
- 1945 – Biljett till äventyret
- 1945 – I Roslagens famn
- 1946 – Ballongen
- 1947 – Här kommer vi
- 1948 – Var sin väg
- 1955 – Het är min längtan
- 1955 – Sista ringen
- 1956 – Det är aldrig för sent
- 1957 – Värmlänningarna
- 1962 – Halsduken (TV-serie)
- 1971 – Familjen Ekbladh (TV-serie)
- 1973 – Bröllopet
- 1974 – Vita nejlikan eller Den barmhärtige sybariten
- 1974 – Det sista äventyret
- 1976 – Ansikte mot ansikte
- 1976 – Långt borta och nära
- 1976 – Predikare-Lena (TV-film)
- 1977 – Mackan
- 1977 – Paradistorg
- 1977 – Ärliga blå ögon (TV-serie)
- 1978 – Höstsonaten
- 1979 – Selambs (TV-serie)
- 1982 – Fanny och Alexander
- 1983 – Mäster Olof (TV-serie)
Teater
Roller (ej komplett)
Bilder
-
Nadja Witzansky, Marianne Aminoff och Frank Sundström i Riksteaterns uppsättning av Anne Franks dagbok 1956.
-
Curt Broberg och Marianne Aminoff i Miraklet på Helsingborgs stadsteater 1960.
Källor
- ^ [a b] ”Marianne Aminoff”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60351&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dMarianne+Aminoff%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 21 september 2012.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ NORBERG, SVEN BERTIL, filmchef, Sthlm (forts) i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 965.
- ^ Marianne Aminoff Arkiverad 30 november 2020 hämtat från the Wayback Machine. på 78:or och film (webbplats av privat skivsamlare)
- ^ Marianne Aminoff, Hitta graven, hittagraven.stockholm.se.
- ^ ”Skilda språk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22213&pos=114. Läst 22 april 2016.
- ^ ”Kid Jackson”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14216&pos=424. Läst 1 maj 2016.
- ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1942). ”'Flykten från Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-18/48/9. Läst 24 augusti 2015.
- ^ ”Teater Musik Film: Repris på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 4 mars 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-03-04/61/7. Läst 24 augusti 2015.
- ^ ”Lille Napoleon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14259&pos=426. Läst 1 maj 2016.
- ^ ”Mister Ernest”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18890&pos=137. Läst 24 april 2016.
- ^ ”Man kan aldrig veta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22234&pos=142. Läst 24 april 2016.
- ^ Dagens Nyheter 1 februari 1951 sid.10
- ^ ”Frank Sundström i Eskilstuna”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 januari 1954. http://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-26/24/9. Läst 15 mars 2017.
- ^ S. B-l (1 oktober 1956). ”'Anne Frank' på riksteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-10-01/267/15. Läst 27 december 2021.
- ^ ”Misantropen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/misantropen. Läst 17 oktober 2015.
- ^ S B-l (4 september 1958). ”Min fru går igen”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-09-04/239/12. Läst 25 december 2021.
- ^ ”Anouilh i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 40. 4 oktober 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-10-04/269/40. Läst 26 maj 2018.
- ^ Ingvar Holm (27 december 1959). ”Som ni behagar”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-12-27/350/19. Läst 26 maj 2018.
- ^ Ingvar Holm (3 september 1960). ”Hälsingborg spelar Lope de Vega”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-09-03/239/16. Läst 26 maj 2018.
- ^ Ebbe Linde (12 november 1960). ”'Hamlet' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/tidning/1960-11-12/308/16. Läst 5 augusti 2017.
- ^ Ebbe Linde (8 april 1961). ”Ett spel om hat och hämnd”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/tidning/1961-04-08/94/12. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Scenförändringar”. Dagens Nyheter: s. 20. 3 september 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-09-03/238/20. Läst 27 maj 2018.
- ^ S B-l (18 november 1961). ”Kraftprov av Uppsala stadsteater: En drömmarnas bordell”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-11-18/313/12. Läst 27 maj 2018.
- ^ Ebbe Linde (10 februari 1962). ”Uppsala stadsteater: 'Karl XII' tredje segern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-10/39/12. Läst 27 maj 2018.
- ^ Ebbe Linde (24 mars 1962). ”Uppsala stadsteater: Dekoren bäst i 'Hjälten'”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-03-24/81/12. Läst 27 maj 2018.
- ^ S B-l (6 januari 1963). ”Avpoetiserad Shakespeare”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1963-01-06&toPublicationDate=1963-01-06&sortType=&phrases=Superman--St%C3%A5lmannen. Läst 28 maj 2018.
- ^ S B-l (16 februari 1963). ”'Cyrano': Ännu lever den gamla paradhästen”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-02-16/46/10. Läst 28 maj 2018.
- ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015.
Externa länkar
- Marianne Aminoff i Dramatens rollbok
- Marianne Aminoff på Malmö stadsteater
- Marianne Aminoff på Stockholms stadsteaters webbplats
|