Arda (fiktiv värld)

Arda eller Eä är den fiktiva värld där Tolkiens romaner utspelar sig. Arda är i själva verket vår egen värld i ett mytiskt förflutet, tusentals år innan de första kända civilisationerna.

Fiktiv etymologi

Ordet arda är quenya och betyder "kungadömet", med syftning på Manwes styre över världen, förlänat av Ilúvatar.

Eä kommer från quenya och betyder att vara. Eä är nämligen världen "som är", till skillnad från allting utanför Eä (till exempel Ilúvatars tidlösa hallar) som inte har någon materiell form. "Eä" var det ord som Ilúvatar uttalade då han skapade universum.

Geografi

Schematisk bild av kontinenterna i Arda. Beleriand, Midgårds västra del, dränktes i havet i slutet av första åldern. Númenor existerade bara under andra åldern. I slutet av andra åldern flyttades Aman bort från världen.

Den centrala delen av Arda är jorden (på quenya ambar). Från början var jorden platt. Över jorden välvde sig de olika skyarna i vilka solen, månen och stjärnorna färdades. Vid början av solens första ålder fanns fyra kontinenter på jorden: i väster Aman, där Valinor låg, i öster 'Solens murar', i mitten Midgård, och söder om Midgård de 'Mörka länderna'. I solens andra ålder uppreste valar kontinenten Númenor väster om Midgård.

Mot slutet av solens andra ålder, när Númenóreanerna försökte invadera Aman, omformades Arda i grunden av Ilúvatar. Omfattningen av denna omformning är inte känd, men jorden, som tidigare varit platt, blev rund. Númenor sjönk i havet, Aman försvann från världens yta och nya länder skapades. Aman kunde därefter bara nås av de som seglade västerut från Midgård och fann den "raka vägen", som följde den gamla havsytan och lämnade den fysiska världen. Det gjorde främst alvskeppen som seglade från Midgård till Alvhem.

Ardas omformning måste antagligen också ha inneburit en mängd andra förändringar, bland annat att jorden börjat vandra runt solen i stället för tvärt om.

Sammanfattning av Ardas historia

Guden Ilúvatar skapar ainur och låter dem sjunga. Han skapar sedan världen Arda och låter några ainur stiga ner till den. Dessa bosätter sig på kontinenten Aman i västra Arda. (Beskrivet i "Ainulindalë" och "Valaquenta" i Silmarillion.)

Alverna föds i östra Midgård. Några av dem färdas till Aman och några stannar i Midgård.

Första åldern börjar.

Människorna och dvärgarna föds. Den onda ainun Melkor besegras i Beleriand (Midgårds västra del), varefter detta dränks i havet. (Beskrivet i "Quenta Silmarillion" i Silmarillion.)

Andra åldern börjar.

Människoriket Númenor skapas, existerar i tre tusen år och dränks sedan i havet. (Beskrivet i "Akallabeth" i Silmarillion.)

Överlevande númenoraner skapar Gondor och Arnor i Midgård och besegrar Melkors efterföljare Sauron. Isildur tar maktens ring från honom, men den går förlorad.

Tredje åldern börjar.

Fylke grundas och Gandalf anländer till Midgård. Gollum hittar maktens ring men blir fråntagen den av Bilbo. (Beskrivet i Bilbo – En hobbits äventyr.)

Sauron inleder krig mot de fria folken och dessa beslutar sig för att förstöra ringen och därigenom besegra Sauron, vilket de lyckas med. Aragorn blir kung i Gondor och alverna lämnar Midgård för Aman. (Beskrivet i Sagan om ringen.)

Fjärde åldern börjar.

Platser i Tolkiens värld

Almaren var den ö där valar först bosatte sig när de kom till Arda.
Alqualondë ("svanhamnen") är telerialvernas huvudstad vid Valinors stränder, nordöst om Tirion i norra Eldamar mellan Calacirya och Araman.
Cuiviénen var den plats där alverna vaknade.
Helcaraxë är ett kallt och dimmigt sund mellan Aman och Midgård.
Taniquetil var det berg där Manwë bodde.
Tol Eressëa, eller Ensliga ön, är en ö som ursprungligen låg utanför Midgårds västkust.
Tirion eller Tirion på Túna var noldors stad i Valinor.
Beleriand var det västligaste av länderna öster om Stora havet.
Adurant var den sjätte och sydligaste bifloden till floden Gelion.
Aglon var ett trångt bergspass mellan bergen Ered Gorgoroth i väster och Himring i öster.
Amon Ereb (sindarin för Ensliga kullen) var en bred, grundsidig kulle mellan Ramdal och floden Gelion som täckte de södra slätterna i östra Beleriand.
Amon Rûdh (sindarin för Skalliga kullen) var en stenkulle söder om Brethil i västra Beleriand under den första åldern.
Angband är ett fäste i norra Beleriand som Morgoth ursprungligen skapade som en utpost till Utumno.
Ard-galen (sindarin för Gröna regionen), senare känt som Anfauglith, var en vidsträckt grön slätt som låg norr om höglandet Dorthonion och söder om Morgoths fästning Angband i Järnbergen under den första åldern.
Balars ö var ett flyktingläger för Eldar och Edain.
Barad Eithel var Fingolfins fästning som ligger vid östra foten av berget Ered Wethrin, vid floden Sirions källa.
Belegaer (sindarin för Stora havet) kallades havet mellan Beleriand och Aman.
Belegost (sindarin för Stor Fästning) var ett av de två stora dvärgriken som fanns i Beleriand.
Brithombar var en befäst hamnstad som ligger vid mynningen av floden Brithon.
Dimbar var ett öde land i norra Beleriand mellan skogarna Brethil och Neldoreth.
Doriath var gråalvernas rike i Beleriand och det mäktigaste alvriket öster om havet.
Dor-lómin var de sydvästra delarna av Hithlum i norra Beleriand.
Dorthonion ("landet av furu") även Taur-nu-Fuin var ett högland norra Beleriand söder om Ard-galens slätter, som gränsade till Melkors fäste Thangorodrim.
Echoriath var en bergskedja i norra Beleriand, även kallad De omslutande bergen.
Eithel Ivrin var ett par små sötvattensjöar, även kallad Ivrins dammar, i skuggan av Ered Wethrin.
Ered Mithrin ("grå bergen") var en stor bergskedja norr om Rhovanion.
Estolad var ett vidsträckt slättland i östra Beleriand mellan floderna Celon och Gelion, väster om Thargelion.
Falas var ett område på Beleriands västkust, söder om Nevrast mellan floderna Brithon och Nenning.
Gelion var Beleriands största flod och hade sina källor i Ered Luin.
Gondolin var en stad och land.
Himlad var ett land i nordöstra Beleriand mellan floderna Celon och Aros som i norr gränsade till Lothlann där Himring låg.
Himring var en hög kulle i nordöstra Beleriand.
Hithlum var en region i norra Beleriand nära Helcaraxë och öster om Lammoth.
Lammoth var en region som låg nordväst om Drengist och mellan Ered Lómin och Belegaer strand (Stora sjön).
Lothlann var en bred och tom slätt, belägen nordost om Beleriand.
Nan Elmoth var en skog öster om Doriath och sydöst om floden Celon.
Nargothrond var ett stort underjordiskt fäste vid floden Narog.
Nevrast låg vid kusten till Det Stora Havet i Beleriand och dess huvudstad var Vinyamar.
Nogrod var ett av två stora dvärgriken som fanns i Beleriand.
Noldors port var en underjordisk passage under Ered Lómin.
Ossiriand (De Sju Flodernas Land) låg längst österut i Beleriand, mellan Ered Luin och floden Gelion.
Tol Galen var en ö i floden Adurant (den sydligaste av floden Gelions bifloder).
Utumno, även känt som Udûn (sindarin för "helvetet"), var Melkors första fästning.
Vinyamar var en stad i Nevrast där Turgon härskade innan han flyttade till Gondolin tillsammans med sitt folk.
Aglarond är Gondors namn på Rohans fort Hornborgen.
Amon Hen är en kulle som ligger på västra banken av floden Anduin, vid södra änden av den långa sjön Nen Hithoel ovanför Raurosfallet.
Amon Sül, Även kallad väderklint.
Anfalas är en stor udde i Gondor mellan floderna Lefnui och Morthond.
Angmar är ett kungarike som grundades år 1300 i den tredje åldern av ringvålnadernas herre, känd som Häxmästaren av Angmar.
Angmars berg är en bergskedja i norr som löper i nordvästlig riktning från Gundabads tinnar vid norra änden av Dimmiga Bergen.
Anórien är en region i norra Gondor.
Argonath är ett storslaget monument bestående av två pelare som avbildar Isildur och Anárion stående på var sida av floden Anduin vid den norra vägen upp till Nen Nithoel.
Arnor var det stora kungariket i Midgård.
Barad-dûr, från barad som betyder torn och dûr som betyder mörk, är Saurons svarta torn.
Belfalas är kustlandet mellan floderna Anduin och Lefnui.
Belfalasbukten är den del av Belegaer som ligger söder om Gondor och norr om Bortre Harad.
Ered Luin, känd även som Blå bergen och Ered Lindon var en bergskedja i de västra delarna av Eriador.
Bockrike är en slags koloni i Fylke som ligger öster om Baranduin (Vinfloden, eller Brännevins flod).
Bri är en by inte långt från Fylke.
Bruna markerna är ett område mellan Anduin och Fangorns skog.
Cair Andros är en ö i floden Anduin, ca 40 km norr om Osgiliath.
Calembel är en Gondorisk stad i provinsen Lamedon, belägen på en liten kulle i närheten av vadstället över floden Ciril.
Calenardhon är ett stort område med slätter och böljande kullar norr om Vita bergen och väster om Anórien.
Caradhras, även kallat Rödhornspasset, är en av de mäktigaste bergstopparna i Dimmiga bergen.
Caras Galadhon är Lothloriens huvudstad och drottning Galadriels och kung Celeborns säte.
Carn-dûm var Angmars huvudstad i många hundra år innan Gondors arméer satte stopp för häxmästarens välde över Arnor och staden övergavs.
Carrock är en stenig ö i de övre delarna av floden Anduin och ligger norr om Lothlorien.
Celebdil, också kallat Zirakzigil på Khuzdul, översatt till svenska som Silverfåran, är en bergstopp i Dimmiga bergen.
Cerin Amroth var Amroths kulle där det fanns många Elanor-blommor.
Cirith Gorgor ("Sindarin för Fruktans Klyfta") var den viktigaste passagen i Mordor och ligger vid den punkt där bergskedjorna Ered Lithui och Ephel Duath möts.
Cirith Ungol är ett fort som ligger på passagen till västra bergen i Mordor och är en av två ingångar till Mordors land (den andra är Morgulpasset).
Cormallen är ett stort grönt fält i Ithilien nära Henneth Annûn, där firandet efter Saurons slutliga nederlag hölls.
Dal är en människostad som ligger vid floden Celduin mellan Ensamma bergen och Långfloden.
Dimmiga bergen löper i mer eller mindre nord-sydlig riktning och bildar gränsen mellan landområdena Eriador i väster och Rhovanion i öster.
Dimholt är en tallskog vid foten av Dwimorbergen, tidigare Dunharg.
Dol Amroth är en stad och slott i Gondor.
Dol Guldur, som betyder "Trolldomens kulle" på Sindarin, var Saurons fäste i Mörkmården. I början av fjärde åldern omdöpt till Amon Lanc.
Dor-en-Ernil, som betyder Prinsens land på sindarin, ligger i södra Gondor.
Dorwinion är ett land nordväst om Rhunsjön.
Drúadanskogen är en tallskog som täckte utkanten av Vita bergen i östra Anórien, söder om Den stora västliga landsvägen.
Drúwaith Laur är en region väster om Gondor.
Dunharg var en klippa med utsikt över Hargdal, dalen till floden Snöforsen.
Dunkla dalen är en dal öster om Khazad-Dûm.
Durins torn stod på toppen av Celebdil ovanför Khazad-Dûm, där Gandalf besegrade Durins bane.
Durthang är ett gammalt fort som ligger i norra Mordor.
Dödens stig var en hemsökt passage i Vita bergen.
Edhellond är en uråldrig hamn och bosättning av alviskt ursprung i landet Gondor, strax söder om korsningen av floderna Morthond och Ringló.
Elendils grav är graven efter den första kungen av rikena Arnor och Gondor.
Elostirion är det högsta av de tre torn som stod på Tornkullarna.
Emyn Muil är ett skrovligt och oframkomligt högland på båda sidorna av Nen Hithoel.
Enedwaith är det stora landet mellan Isenfloden och Gråfloden.
Ensamma berget är ett berg och fästning som dvärgarna länge höll i besittning.
Erech är en kulle som ligger i närheten av floden Morthonds källor.
Ered Lithui, sindarin för Askbergen, är en bergskedja som utgör Mordors norra gräns.
Eriador är alvernas namn på allt land mellan Dimmiga bergen och Blå Bergen, i söder löp gränsen vid Gråfloden och Glanduin som flyter ovanför Tharbad.
Esgaroth eller Sjöstad ligger på Långsjön i Rhovanion.
Ethring är en Gondoriansk by i Lamedon nära vadstället över floden Ringló.
Evendimsjön är en sjö i Eriador.
Everholt kallades en ort i Firienholt av Rohirrim.
Fangorn är en skog vid foten av Dimmiga bergen som är hemvist för folkslaget enterna.
Fanuidhol (sindarin för molnhjässan), även kallat Bundushathûr på Khuzdul, är en bergstopp i Dimmiga bergen, den östligaste av de tre bergstopparna (Caradhras och Celebdil) som stod ovanför gruvstaden Khazad-Dûm.
Firienholt är en skog mellan Rohan och Gondor, även kallad "Firienskogen".
Främre Rhün är ett gigantiskt slättland som är mestadels öppet, med varierande kvalité.
Folde är en historisk plats i Rohan, nära kungarna av Rohans domstol i Edoras som ursprungligen höll kungens plats vid staden Aldburg.
Forlond, sindarin för Den norra hamnen, är en hamn på norra sidan av Lhûnviken i Lindon.
Fylke befinner sig i den nordvästra delen av Eriador.
Gamla skogen är skogen vid Fylkes östra gräns.
Glitterfälten är platsen mellan den stora floden och Mörkmården.
Gondor är ett stort rike i Centrala Midgård, som skapades av Dunedain efter att Númenor försvunnit.
Gorgoroth är en högplatå i nordvästra Mordor mitt i det vulkaniska Domedagsberget.
Gramberget är ett berg i norra Eriador.
Grå hamnarna, eller Mithlond, av sindarinska mith och lond, som bokstavligen betyder 'grå' respektive 'hamn' eller 'hamnstad' (jämför Mithrandir) – är en hamnstad väster om Fylke.
Gundabads tinnar är ett berg vid norra änden av Dimmiga bergen, som först var ett starkt fäste för dvärgarna och sedan för orcher.
Harad är Haradrims hemland som ligger söder om Mordor.
Harlond (sindarin för Den södra hamnen) är en alvisk hamn på södra sidan av Lhûnviken i Lindon.
Hildórien var landet där människorna vaknade.
Hollin (Eregion på sindarin) var ett rike väster om Khazad-dûm vid skuggan av Dimmiga bergen och dess huvudstad blev Ost-in-Edhil.
Irensaga är ett av bergen i de Vita bergen.
Isengård var Sarumans fäste under andra och tredje tidsåldern.
Järnkullarna är en bergskedja av resterna från Järnbergen i den första åldern.
Khand är variags hemland och ligger sydost om Mordor och öster om Harad.
Khazad-Dûm var den största och mest berömda dvärgboningen och gruvan i Midgård.
Krikdala är en by i Bockrike.
Kummelåsarna ligger öster om den Gamla Skogen.
Lamedon är en region bestående av en serie dalar på sydsluttningen av Vita bergen som är skild från Belfalas; floden Ciril sprang från detta land.
Lebennin är den centrala och en av de tätbefolkade delarna av landet Gondor, begränsad av Anduin i öster och söder samt Vita bergen i norr.
Limlit är en liten flod i Midgård i höjd med landet Lothlórien som mynnar ut i den mycket större floden Anduin.
Lindon är alvernas konungarike i nordvästra Midgård, väster om Blå bergen.
Linhir är en gondoriansk hamnstad i Lebennin nära sammanflödet av floderna Gilrain och Serni, inte långt från mynningen till havet.
Lithlad ("Ask-fältet") är en region i Mordor söder om Ered Lithui vid utkanten av där Barad-dûr stod.
Lothlórien är ett av alvernas länder, och kallas ibland enbart för Lórien.
Långsjön är en sjö som ligger vid sammanflödet av Skogsälven och norra delarna i Celduin söder om Ensamma berget.
Mazarbuls arkivkammare är en kammare i Moria, där Balins sarkofag ligger.
Methredras är den sydligaste toppen i Dimmiga bergen, belägen ovanför Isengård i dalen Nan Curunír.
Mindolluin är den östligaste bergstoppen i Vita bergen, nedanför och öster om staden Minas Tirith.
Minhiriath är ett landskap som ligger i Eriador.
Mordor är det land där Sauron har sitt starkaste fäste, bland annat genom fästningen Barad-Dûr, inte långt ifrån Orodruin.
Morannon, eller Svarta porten, ligger i ett djupt, trångt pass mellan Ephel Duath, och Ered Lithuis.
Morias berg är de tre bergstopparna - Caradhras, Celebdil och Fanuidhol - som låg övanför Moria.
Mörkmården (i senare översättning Mörkveden) är en stor skog i Rhovanion, öster om Anduin.
Núrnen är ett innanhav i Mordor.
Osgiliath, "stjärncitadellet", är Gondors forna huvudstad, belägen på båda sidor om floden Anduin i höjd med staden Minas Tirith och grundad av Elendils båda söner Anárion och Isildur i slutet av den andra åldern.
Ost-in-Edhil var Eregions huvudstad (även kallat Hollin).
Orovarni, även känt som "röda bergen", är en bergskedja allra längst bort i östra Midgård.
Parth Galen, sindarin för Gräsvallen, är ett gräsfält ovanför Raurosfallet vid foten av Amon Hen.
Rhovanion är landet i öst om Dimmiga bergen.
Rhûnsjön är en stor saltvattensjö i regionen Rhûn som täcker omkring 40,000 kvadratkilometer.
Sarn Gebir är ett kuperat område strax väster om Raurosfallet vid floden Anduin.
Tarnost är en stad i Gondor som ligger på södra sidan av passet inom kullarna mellan floderna Ringló och Gilrain.
Thangorodrim ("Bergen av Förtryck") var tre vulkaniska berg i Järnbergen i norra Midgård under den första åldern.
Tharbad är en stad på södra kanten av Eriador i Midgård, på gränsen mellan Fylke och Rohan.
Tolfalas är en ö i stora havet nära Anduins mynningar, som ligger låst mellan två uddar i Belfalas och i södra Gondor.
Tornkullarna är en rad branta kullar i den västra delen av Eriador, som kallas Emyn Beraid på Sindarin.
Tändernas torn, även kallat Mordors tänder, är två torn som ligger på ömse sidor om den svarta porten av Mordor.
Trollskogen är en skog som består delvis av bokträd, ligger väster om Vattnadal och var ett tillhåll för troll.
Umbar var en stad på Harads väskkust som var ett tillhåll för pirater.
Vita bergen (på sindarinska kallat Ered Nimrais, egentligen ungefär bergen med vita krön) är en bergskedja döpt efter de vita glaciärer som täcker dess högsta toppar.
Almaida var en liten hamn som var belägen på Andúniës bukt, inte långt från själva Andúnië.
Andúnië var en hamn som låg på Andustars bukt.
Andustar var en bördig och skogsväxt region på Númenor.
Arondor var den östra delen av regionen Mittalmar.
Eldalondë var en hamnstad som var belägen i Nísimaldar på Númenors västkust, där floden Nunduinë rensas i Eldannabukten.
Eldennabukten var den västligaste och största bukten på Númenor, och låg mellan Andustars och Hyarnustars båda landtungor.
Emerië var namnet på de sydvästra delarna av Mittalmar.
Forostor var Númenors norra halvö.
Hyarnustar var en udde med stora vinodlingar och bördiga jordbruksmarker på dess östra halva, som i sydväst böjde sig för höglandet med stora klippor längs kusten.
Hyarrostar var den mest låglänta halvön på Númenor, med långa och böjliga stränder, särskilt i väst.
Hyarastorni var Hallacars förläning och en avkomma av Elros ^{[förtydliga]}.
Meneltarma, quenya för "himlens pelare" eller Minûl-Tarik på Adûnaiska, var Númenors högsta berg.
Mittalmar var den centrala delen av Númenor.
Nindamos var den främsta av de många fiskebyar som låg runt floden Sirils delta i Hyarrostar.
Nísinen var en liten sjö som bildats av floden Nunduinë.
Nísimaldar var ett landområde som låg på Eldannabukten, runt den östra stranden och på mynningen av floden Nunduinë.
Noirinan var en grund dal, även kallad "gravarnas dal".
Nunduinë var en flod i västra delen av Númenor, som rann genom större delen av Mittalmar och rann ut i havet vid Eldalondë.
Ondosto var en stad i Forostar.
Oromet var en kulle som ligger på den västra delen av Andustar, inte långt från Andúnië.
Orostar var en bördig region på Númenor, som reste sig till höglandet i norr och jämnades ut i söder.
Rómenna var en stor hamn som ligger på spetsen av den långa fjorden på Númenors östra strand.
Sorontil var en stor kulle i den norra delen av Forostar.
Siril var den främsta floden av hela Númenor, som rann från Noirinan under Meneltarma, och forsade söderut till havet nära Nindamos.
Tol Uinenis var en liten ö som låg i den långa fjorden mellan uddarna Orrostar och Hyarrostar.