Hoppa till innehållet

Mauritius

Version från den 18 februari 2022 kl. 08.35 av NnieAndersson (Diskussion | Bidrag) (Historia: Märker död länk)

Republic of Mauritius
République de Maurice
Flagga Statsvapen
ValspråkStella Clavisque Maris Indici
(latin för "Indiska oceanens stjärna och nyckel")
Nationalsång: Motherland
läge
Huvudstad
(även största stad)
Port Louis
Officiella språk inget, engelska och franska i parlamentet
Demonym mauritier[1]
Statsskick parlamentarisk republik
 -  President Ameenah Gurib
 -  Premiärminister Sir Anerood Jugnauth
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 12 mars 1968 
Area
 -  Totalt 2 040 km² (171:a)
 -  Vatten (%) 0,49 %[2]
Befolkning
 -  2014 års uppskattning 1 331 155[2] (152:a)
 -  Befolkningstäthet 653 inv./km² (11:e)
BNP (PPP) 2013 års beräkning
 -  Totalt 20,95 miljarder US$[2] (121:e)
 -  Per capita 16 100US$ 
HDI (2018) 0,796[3] (66:e)
Valuta mauritisk rupie (MUR)
Tidszon UTC+4
Topografi
 -  Högsta punkt Mont Piton, 828 m ö.h.
 -  Största sjö Mare aux Vacoas
Nationaldag 12 mars
Nationalitetsmärke MS
Landskod MU, MUS, 480
Toppdomän .mu
Landsnummer 230

Mauritius, formellt Republiken Mauritius,[1] engelskt uttal: /məˈrɪʃəs/ på franska: Île Maurice /il mɔ'ʁis/ är en östat i Indiska oceanen. Den är belägen öster om Madagaskar, cirka 1 800 km från afrikanska kusten. Staten omfattar ön Mauritius samt öarna Agalega, Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks) och Rodrigues.

Mauritius gör anspråk på såväl den brittiska Chagos-arkipelagen (Brittiska territoriet i Indiska oceanen) som på den franskadministrerade Tromelinön.[2]

Enligt Heritage Foundation har Mauritius den tjugofemte friaste ekonomin i världen.[4]The Economists demokratiindex är Mauritius det enda afrikanska landet som uppnått en fullskalig demokrati (full democracy).[5]

Namn

Viceamiral Van Warwick utnämnde bukten till Port van Warwick och ön till Mauritius år 1598. Detta för att hylla den holländske ståthållaren Moritz av Nassau.[6]

Historia

Mauritius beskrevs redan på 1400-talet av araberna men det är osäkert om de någonsin besökte ön.[6]

Den äldsta kända kartan av regionen härstammar från år 1502 och skapades av portugisen Alberto Cantino. På denna karta kallas Mauritius för Dino-a-robin, vilket kan översättas till Ökenön. Andra tidiga namn var Giftfiskön och Illha do Cirne, vilket betyder svanön, och gavs efter namnet på det skepp varifrån ön observerades.[6]

Portugiserna var först med att bosätta sig på ön under 1500-talet.[6] Under ledning av viceamiral Van Warwick ankrade fem nederländska skepp ön vid Grand Port den 18 september 1598. Detta efter att ha blåst ur kurs på sin väg till Indonesien. Då var ön obebodd. Man fann dock ett antal skeppsvrak på revet utanför Grand Port, och svartråttan hade redan introducerats.

Dagen därpå gick besättningen iland för att fira högtiden Kermesse. I sin skål utnämnde viceamiral Van Warwick bukten till Port van Warwick och ön till Mauritius. Detta för att hylla den holländske ståthållaren Moritz av Nassau.[6]

Mauritius var därefter en koloni under Nederländerna från år 1638 till år 1710.

Ön har därefter lytt under Frankrike under namnet Île de France år 1715 till år 1810 och sedan Storbritannien tills landet blev självständigt år 1968. I samband med självständigheten blev Mauritius medlem av Samväldet.[7]

Idag domineras Mauritius population av indier och en mindre del afrikaner. Sedan 12 mars 1992 är Mauritius republik med en stabil demokrati. Mauritius har en av Afrikas högsta inkomster per capita.

Geografi

Karta över huvudön Mauritius

Republiken Mauritius huvudö Mauritius tillhör ögruppen Maskarenerna vilken bildades för 1,5 till 8 miljoner år sedan genom vulkanutbrott och tektonisk aktivitet.[8] Mauritius är den äldsta ön i Maskarenerna och bildades för 8 miljoner år sedan.[8] Regionen är fortfarande vulkaniskt aktiv.[8]

Topografi

Mauritius, som mäter 1 860 km²,[8] består av slättland i norr, högplatå i centrum (600 m ö h) och berg i söder, och ön är omgiven av korallrev. Mauritius högsta berg är Black River Peak som mäter 827 m ö h.[8]

Landskapet domineras av sockerrörsplantager och den ursprungliga vegetationen är kraftigt minimerad. Trots detta finns det 2 000 hektar urskog och 8 000 hektar övrig skog, främst i de sydvästra delarna av ön.[8]

Hydrografi

Ett stort antal floder rinner upp på högplatån Plaines Wilhems. De största är: Rivière Terre Rouge, Rivière du Poste de Flacq, Grand Rivière Sud-Est, Rivière des Créoles och Rivière Noire.[8]

Klimat

Väder [9]
  Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr
Lufttemperatur (°C)
    Dag 27 28 29 30 29 29 28
    Natt 18 19 22 23 23 22 21
Vattentemperatur (°C) 23 24 25 27 27 27 27
Luftfuktighet (% RH) 78 78 79 80 83 83 82

På Mauritius råder ett tropiskt klimat som mildras av passadvindarna.

Sommaren, som varar mellan november och maj är het med mycket regn. Under februarimars är nederbörden över 200 mm, årsnederbörden är 1 500 mm. Under sommaren förekommer cykloner.

Vintern (junioktober) är varm och torr. Vid havsnivån är medeltemperaturen 23 °C och luftfuktigheten 75%.[8]

Flora och fauna

Den ursprungliga faunan och floran i inlandet på öarna i Maskarenerna härstammar till stor del ifrån den närmast liggande ön, vilket är Madagaskar.[8] Mauritius har många endemiska djur- och växtarter, och även ett antal välkända utrotade endemiska djur. Det mest kända, som har blivit en symbol för landet, är den stora flygoförmögna duvfågeln dront (Raphus cullenlatus) som utrotades strax efter att människan bosatte sig på ön.[8]

Naturskydd

Några av landets stora miljöproblem är vattenföroreningar och nedbrytning av korallreven.[källa behövs]

År 2011 fanns nationalparken Black River Gorges på huvudön. Därtill fanns ett biosfärreservat och ungefär 20 naturreservat. Naturreservatet Macchabee–Bel Ombre upptar mer än hälften av den totalt skyddade arealen.[10]

Styre och politik

Administrativ indelning

En illustration från mitten av 1600-talet av slakten av dront och andra fåglar på Mauritius.
Huvudartikel: Mauritius distrikt

Mauritius är indelat i nio distrikt och tre besittningar.

  • Distrikt:
    • Plaines Wilhems, 377 600 inv
    • Flacq, 136 100 inv
    • Pamplemousses, 132 700 inv
    • Port Louis, 130 300 inv
    • Grand Port, 113 200 inv
    • Rivière Noire (Black River)
    • Moka
    • Riviere du Rempart
    • Savanne.
  • Besittningar:
    • Rodrigues, 37 100 inv
    • Agalega Islands, 300 inv
    • Cargados Carajos Shoals (Saint Brandon Rocks), 300 inv

Internationella relationer

Republiken Mauritius är färgad i svart på kartan. Mauritius hävdar överhöghet över Tromelinön gentemot Frankrike och över Chagosöarna gentemot Storbritannien.

[källa behövs]

Mauritius är medlem i Förenta nationerna (sedan 24 april 1968),[11] Afrikanska unionen och Samväldet.

Ekonomi och infrastruktur

Port Louis, huvudstaden

Sedan självständigheten 1968 har Mauritius utvecklats från en jordbruksbaserad ekonomi med låga inkomster till en mer varierad ekonomi (mer industri, finansiella branscher och turism) med medelhöga inkomster. Utvecklingen märks genom bättre fördelade inkomster, lägre spädbarnsdödlighet och en väl utvecklad infrastruktur.

Landet har Afrikas näst högsta BNP per capita (efter Seychellerna) och har en välmående ekonomi baserad kring sockerrör (90 procent av den odlingsbara marken används för att odla sockerrör och produkten står för 15 procent av landets exportvärde), textilier, turism samt finans.

Drygt 32 000 bolag och finansiella enheter har sin bas i Mauritius, främst riktad till ekonomierna i Kina, Indien och Sydafrika. Banksektorn har erhållit investering värt över 1 miljard dollar.[2]

Näringsliv

Jord- och skogsbruk, fiske

Fallande sockerpriser och dåliga skördar har inverkat negativt på den ekonomiska utvecklingen.

Jordbruk (sockerrör, te) och fiske (5,6 % av BNP)[källa behövs]

Energi och råvaror

År 2016 tillhandahåller landet el till alla bosatta. Ingen import eller export var aktuell.

79 procent av landets elektricitet framställdes av fossila bränslen, 7 % av vattenkraft och 14 % av andra förnybara källor.[12]

Industri

Industri (27,6 % av BNP)[källa behövs]

Tjänster och turism

Tjänster, turism (66,8 % av BNP)[källa behövs]

Handel

Främsta exportvarorna var år 2019 fiskprodukter, råsocker, kläder och accessoarer, diamanter och raffinerat petroleum. Främsta exportländerna var Frankrike, Sydafrika och Storbritannien tätt följt av Zambia och Madagaskar.

Främsta importvarorna var år 2019 raffinerad petroleum, bilar, fiskprodukter, flygplan och förpackade läkemedel. Import kom främst från asiatiska länder.[12]

Infrastruktur

Transporter

Ett väl utbyggt vägnät, inklusive motorvägar, förbinder alla delar av landet. Tidigare fanns ett järnvägsnät som nu är nedlagt, men planer finns att bygga upp en del av det för förortstrafik runt huvudstaden.

Flygplats finns intill Mahébourg på sydöstra delen av ön.[källa behövs]

Utbildning och forskning

91 procent av barnen på Mauritius går i grundskola, varav 61 procent är skrivkunniga.[13] Det är obligatoriskt att studera franska i grundskolan, medan de indiska språken är tillvalsämnen.[14]

Det är lika stor andel flickor som pojkar i såväl primär- som sekundärskola.[10]

Sjukvård och andra viktiga samhällstjänster

År 2009 gick 8 % av de totala statliga utgifterna till hälsosektorn.

Sjukvården är gratis och Mauritius har en av Afrikas bästa tillgång till sjukvård. Som exempel kan nämnas att det vid samtliga förlossningar finns kvalificerad personal tillgänglig.

Socialförsäkrings- och sjukvårdssystem är relativt väl utbyggt och omfattar exempelvis arbetslöshetsersättning, ett behovsprövat barnbidrag samt pensionsförsäkringssystem.[10]

Befolkning

Demografi

Minoriteter

Mauritius har inga ursprungsbefolkningar, men den etniska mixen är en produkt av mer än två århundraden av europeisk kolonialism och fortsatt internationell arbetskraftsinvandring.

Från tidigt 1700-tal fram till 1835 förlitade man sig på slavarbete främst från Madagaskar, Moçambique och Östafrika för arbete med sockerproduktion. Därefter ersattes slavarna av indier med kontrakt.

Det mesta av den kontrakterade arbetskraften bosatte sig permanent och omformade öns sociala och kulturella sammansättning.

Mauritius vände sig till utländsk arbetskraft igen i mitten av 1980-talet. Klädtillverkare tog in kontraktsanställda från Kina, Indien och i mindre utsträckning Bangladesh och Madagaskar.

I mitten av 2000-talet ledde bland annat nedgången i socker- och textilindustrin till utvandring av lågutbildad arbetskraft och ett beroende av kvalificerad utländsk arbetskraft.

År 2021 beräknas befolkningen bestå av två tredjedelar indo-mauritier samt kreoler, sino-mauritier och fransk-mauritier. Mauritius har inte statistik gällande etniskt tillhörighet efter år 1972.[12]

Språk

Inhemska språk är engelska, franska, mauritisk kreoliska, hindi, mandarin, hakka, bhojpuri.

Engelska är officiellt språk, men talas av mindre än en procent av befolkningen.

Kreol talas av 86,5 %, bhojupuri av 5,3 % och franska av 4,1 % av befolkningen.

Rodriguansk kreoliska är en dialekt av mauritiansk kreoliska som talas på ön Rodrigues i Indiska Oceanen. Det totala antalet av utövare av språket uppskattas till 40 000.[15][2]

Religion

Religiös tillhörighet (2011):

Sociala förhållanden

Mauritius har övergått från ett land med hög fertilitet och hög dödlighet under 1950- och mitten av 1960-talet till ett land med bland de lägsta befolkningstillväxttakten i utvecklingsvärlden idag.

Den totala fertiliteten sjönk från 6,2 barn per kvinna 1963 till 3,2 år 1972 – till stor del som ett resultat av utbildningsnivåerna, särskilt bland unga kvinnor, förbättrades samt att äktenskap ingicks senare. Även familjeplaneringsmetoder har anammats.

Mauritius fertilitetsgrad har konsekvent legat lägre än närliggande länder i södra Afrika sen slutet av 1990-talet. År 2021 var siffran 1,72 barn per kvinna. Samtidigt varspädbarnsdödligheten: 1,82 %.[12]

Ungdomsarbetslöshet: 23,7 % (2012)

Hälsa, övriga befolkningsdata

  • Dödlighet (hela befolkningen): 6,85 ‰ (2014)
  • Befolkningens medelålder: 33,9 år (2014)
  • Förväntad livslängd: 75,17 år (2014)
    • Män 71,71 år
    • Kvinnor 78,81 år
  • Andel överviktiga hos den vuxna befolkningen: 18,5 % (2008)[2]

Kultur

Massmedia

Press och förlag

Spridningen av dagstidningar relativt hög. Det finns nio dagliga tidningar där dom två största är skrivna på franska och ytterligare två tidningar ges ut på kinesiska.[10]

Konstarter

Musik och dans

Mauritius är känt för den populär folkdansen séga. Den består av suggestiva rörelser av höfter och armar till ett rytmiskt beat. Dansen har sitt ursprung från 1700-talets slavar.[16]

Litteratur

Franska språket är fortsatt det mest prestigefyllda litterära språket. Mauritius litteratur utmärker sig genom att skildra öppenhet för nya influenser, exilens lockelser och den ständiga återkomsten till ön.

Léoville L’Homme, som tillhörde den kreolska befolkningen, var den första betydande författaren som skrev på franska.

Den mauritiske poeten Malcolm de Chazals texter har lovprisats i Frankrike och Nathacha Appanah, en författare som debuterat under 2000-talet är, har skrivit flera prisbelönade romaner.

Den franske Nobelpristagaren J.M.G. Le Clézio har delvis mauritiska rötter.[10]

Traditioner

Helgdagar och högtider

Den 1 februari uppmärksammar hela landet avskaffandet av slaveriet. Den 12 mars uppmärksammas republikens dag, den 1 maj firas Labor Day och Ankomsten av de insatta arbetarnas dag den 2 november.

Därtill tillkommer andra traditionella firanden som mauritius etniska och religiösa mångfald har inplanerad under hela året. Som exempel kan nämnas de hinduiska festivalerna Maha Shivaratree och Divali, den muslimska högtiden ʿĪd al-Fiṭr, som markerar slutet på ramadan, de katolska högtiderna för att hedra Père Laval, Alla helgons dag och jul.

Dessutom firas den kinesiska vårfestivalen och den tamilska semestern Thaipoosam Cavadee, som inkluderar eldvandringsceremonier.[16]

Kultursymboler och viktiga personligheter

Detta avsnitt är en sammanfattning av Mauritius Post Office-märken.
1 Penny

Mauritius är berömt för sina första frimärken.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Mauritius flagga.

Den röda färgen på landets flagga symboliserar slavarnas blod, det blå havet, det gula landets enhet samt det gröna naturen. Fågeln i statsvapnets vänstra del är en dront, (se Flora och fauna).

Idrott

Det finns en aktiv idrottskultur på Mauritius där fotboll har det största antalet deltagare och fans. En lokal fotbollsliga har funnits i decennier och följs av fansen.

En noggrant organiserad och ritualiserad säsong av hjortjakt stöds av det fransk-mauritiska samhället.

Vinterhästkapplöpning är en av årets mest populära, och välbesökta, sportaktiviteter och besöks av mauritier från alla samhällen.

Individuella mauritier har också tävlat på de högsta internationella nivåerna i bridge och backgammon.

Många internationella tävlingar har anordants på Mauritius bland annat Indian Ocean Island Games och internationella turneringar för boxning, judo och volleyboll för kvinnor.[16]

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
The Economist Democracy Index 2019 17 av 167
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 25 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 58 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 56 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 66 av 189

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 85. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200801031125/https://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 7 januari 2020 [död länk]
  2. ^ [a b c d e f g h i] ”Country: Mauritius” (på engelska). The World Factbook. CIA. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211252/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mp.html. Läst 4 november 2014. 
  3. ^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 300-303. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 7 januari 2019. [död länk]
  4. ^ ”Mauritius Economy: Population, GDP, Inflation, Business, Trade, FDI, Corruption” (på engelska). www.heritage.org. https://www.heritage.org/index/country/mauritius. Läst 18 februari 2022. 
  5. ^ ”EIU Democracy Index 2017”. infographics.economist.com. https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/. Läst 18 februari 2022. 
  6. ^ [a b c d e] Staub, 1993, sid:9-17
  7. ^ The Commonwealth: Our Member Countries, Mauritius På engelska, läst 25 mars 2016[död länk]
  8. ^ [a b c d e f g h i j] Staub, 1993, sid:7-8
  9. ^ Danmarks Meteorologiske Institut + lokala uppgifter
  10. ^ [a b c d e] ”Mauritius - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mauritius. Läst 17 februari 2022. 
  11. ^ ”UNData app”. data.un.org. https://data.un.org/en/iso/mu.html. Läst 18 februari 2022. 
  12. ^ [a b c d] ”Mauritius” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-14. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/mauritius/#people-and-society. Läst 17 februari 2022. 
  13. ^ State University: Mauritius - Educational System—overview Läst 13 mars 2016, På engelska
  14. ^ Country studies: Mauritius - Education På engelska, läst 13 mars 2016.
  15. ^ ”Language in Mauritius”. mauritiusuncovered.co.uk. Arkiverad från originalet den 25 april 2012. https://web.archive.org/web/20120425080648/http://www.mauritiusuncovered.co.uk/general/language-in-mauritius/. Läst 21 juli 2012. 
  16. ^ [a b c] ”Mauritius - The arts and cultural institutions | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Mauritius/The-arts-and-cultural-institutions. Läst 18 februari 2022. 

Tryckta källor

  • Staub, France (1993) Fauna of Mauritius and associated flora, Précigraph Limited, Mauritius, ISBN 99903-36-00-8
  • Editions Atlas: Min Nya Världsatlas, Lausanne 2008
  • Diverse källor redovisade i avsnittet Internationella rankningar.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Mauritius.