Rioja

Rioja (uttalas Riåha) är Spaniens mest kända vinregion och har först på de senaste tio åren tvingats börja kämpa om sin plats som Spaniens ””främsta”” vinregion. Idag anser många att både Ribera del Duero och Priorato kört om den gamla Rioja kvalitetsmässigt. Rioja var också fram till år 2000 den enda vinregion som hade äran att njuta av DOC status (Denominación de Orígen Calificada). Sedan år 2000 har även Priorato denna status. I Rioja är omkring 18.000 hektar odlade med vin.

Rioja DOC sammanfaller i stort, men inte helt och hållet, med den geografiska regionen La Rioja. Vissa delar av Rioja Alavesa ligger i Baskien (País Vasco) utanför det geografiska La Rioja. Pga. Denna närhet till det baskiska har en del av vinhusen (på spanska heter vinhus ’bodega’) baskiska namn som ser väldigt ospanska ut för den som vill bekanta sig med vinerna. (T.ex. Bodegas Azabache) La Riojas huvudstad är Logroño men det sanna vincentrat är den lilla staden Haro som befinner sig under en timmes tågfärd väst-nordväst om Logroño.

Namnet Rioja har troligtivis sitt ursprung i en biflod till floden Ebro, vid namn Oja. Sålunda har namnet troligtvis någon gång varit Río Oja. Regionens vinhistoria börgar troligtivis i Burgund varifrån munkar kom med vinkunskap och eventuellt vinrankor. Kvalitetsvin började tillverkas i slutet av 1700-talet och då vinlusen härjade resten av Europa blev det ohärjade Riojas vin plötslit en exportvara. Regionen har haft anseenlig kontakt med Bordeaux.

Vinerna

Röda riojaviner är nästan undantagslöst blandningar av flera druvtyper; Tempranillo, Garnacha och i mindre skala även Graciano och Mazuela. Vita druvor som odlas är främst Viura men också Malvasía.

Rioja indelas i tre delar: Rioja Alta, Rioja Alavesa och Rioja Baja. (Rioja Baja kallas idag för Rioja Oriental, men det kommer Du inte att hitta i några vinböcker än.) Rioja Alavesa med sin gula lerjord anses ge de bästa mognadsförhållandena för druvan Tempranillo och anses av många vara den region som i genomsnitt håller den högsta kvalitén. Rioja Alta, höga Rioja, ger tyngre viner. Rioja Oriental, östra Rioja, är den hetaste regionen, eftersom atlantvindarna som svalkar de båda andra regionerna inte når hit. Hettan gör att druvan Garnacha, som ger viner med hög alkoholhalt, mognar bäst just här.

Riojavinerna genomgår ofta lång fatlagring vilket betyder att ektunnornas kvalitet och typ får en mycket stor betydelse i vinets smak. Traditionellt används främst tunnor av amerikansk ek, och med låg rostingsgrad. (Se eklagring.)Sålunda får vinerna en vaniljaktig ton som anses gå mycket bra med Tempranillos björnbärsaktiga mustighet. (Tempranillo står i regel för grovt 75% av vinet.)

Riojaviner görs i fyra olika stiler. Urspungligen tänktes dessa stiler vara kvalitetsnivåer och de uppfattas allmänt som sådana, men många experter har redan länge anmärkt att stilerna i sig inte garanterar något förhållande av kvalitet sinsemellan, utan är enbart stiler.

Stilerna för rödvin är följande.

Cosecha eller Vino Jóven – vin från senaste skörd vilket inte fatlagrats. Detta är en mycket fruktig stil av Rioja som inte tål lagring på flaska. Här hittar man de mest druvtypiska smakerna. Mörkröda, blåaktiga till förgen.

Crianza – vin somfatlagrats i minst 12 månader och som inte får komma ut på markanden före början av det tredje året efter skörden. (Dvs. ifall en Crianza skördas oktober 2003, får den inte komma ut på marknaden före våren år 2006) Detta är den mest fruktiga av de vin som smakar som typiska Rioja, dvs. med smak från fatlagringen. Många anser denna stil vara den lättaste att tycka om.

Reserva – vin som måste lagras i minst tre år innan det ges ut, åtminstone ett av dessa år i ektunna. Får inte komma ut på marknaden före det fjärde året efter skörden. Dessa viner är mindre kraftiga och fruktiga än Crianza, men mer utväcklade med mera nyanser.

Gran Reserva – vin som legat två år på tunna och tre år på flaska eller vice versaoch som inte kommer ut på marknaden före det sjätte året efter skörden. Dessa viner är väldigt utvecklade, i de bättre fallen mycket nyanserade och har inte så mycket frukt som de andra vinerna. (Se eklagring)

Eftersom Rioja länge var marknads- coh kvalitetsldare i Spanien, har många vinregioner anammat dessa beteckningar, men det är skäl att komma ihåg att de inte nödvändigtvis betyder det samma i en annan region.

I Rioja fatlagrades tidigare även vita viner för längre perioder, men idag är det bara ett fåtal prdoucenter som lägger ned den tid och den kostnad som lagringen tar i anspråk eftersom dagens vindrickare inte är så förtjusta i den valnötsaktiga smak som kommer av denna lagring. De flesta viiviner från regionen lagras väldigt kort tid på tunna (om överhuvudtaget) eller jäses i stället på tunna för att bevara den fräscha och fruktiga smaken. En del klassiska vita finns dock fortfarande kvar och stilerna är enligt följande:

Crianza – vita viner som fatlagrats i åtminstone 6 månader.
Reserva – vita viner som fatlagrats i åtminstone 6 månader och säljs tidigast 2 år efter skörden.

Regionens röda viner har en mycket kännspak vanilj- och citrusaktig smak som får inslag av björnbär (många känner snarare smultron och jordgubb) med synnerligen mjuka tanniner och hög syrlighet, vilket gör att dessa viner är lätta att para med många maträtter.

Vid slutet av 1990-talet började en ny generation av vinmakare ge sig till känna i Rioja med viner i ny stil, så kallade ””Vinos de alta espreción””, viner av högt uttryck. (T.ex. Viña Artadi.) Dessa viner är moderna, fruktiga och mer i stil med den smak som kritikern Robert Parker uppskattar. Vinmakarna har tagit sin modell av de s.k. Supertoskanarna vilket betyder att vinmakarna ofta slopar de gamla stilbeteckningarna för att istället kunna göra vinerna så som de själva vill. Idag har de flesta större vinhus ett vin som görs utanför de gamla normerna. De kan vara märkta med enbart Vino Tinto eller ha en specialmärkning såsom Reserva Especial.