Polsk-litauiska samväldet
| Polsk-litauiska samväldet | ||||
| Res Publica (Latin) Rzeczpospolita Obojga Narodów (Polska) Abiejų Tautų Respublika (Litauiska) | ||||
| ||||
|
| |||
| Flagga | Polsk-litauiska samväldets statsvapen | |||
| Valspråk: latin: Si Deus nobiscum quis contra nos (Om Gud är med oss, vem är då emot oss) Pro Fide, Lege et Rege (För Tron, Lagen och Kungen, sen 1700-talet) | ||||
| Nationalsång: Gaude Mater Polonia | ||||
.svg) | ||||
| Huvudstad | Kraków[1] & Vilnius (1569–1596) Warszawa (1596–1795) | |||
| Språk | Polska Latin Franska Fornöstslaviska Litauiska Tyska Hebreiska Yiddish Italienska Armeniska Arabiska | |||
| Religion | Katolism (Latinska riten och Östra riterna) Ortodoxin Protestantism (olika sekter) Judendom Islam (mestadels tatarer och turkar) | |||
| Statsskick | Arvmonarki (1569–1573) Valmonarki (1573–1791 / 1792–1795) Konstitutionell monarki (1791–1792) | |||
| Bildades | 1 juli 1569 | |||
| – bildades genom | Lublinunionen | |||
| Upphörde | 24 oktober 1795 | |||
| – upphörde genom | Polens delningar | |||
| Areal | 1 153 465[2] km² (1650) | |||
| Folkmängd | 11 000 000[3] (1650) | |||
Polsk-litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Historia
Det polsk-litauiska samväldet var från början, åren 1385-1569, en personalunion mellan regenterna i kungariket Polen och storfurstendömet Litauen. Drottning Hedvig (polska: Jadwiga) i Polen gifte sig år 1385 med den litauiske storfursten Jogaila (polska: Jagiello; från 1386 kung i Polen under namnet Vladislav II). Ett av motiven var att bilda en allians mot Tyska orden och mongolerna.
Det litauiska territoriet sträckte sig över dagens Vitryssland och Ukraina och var glesbefolkat, svagt urbaniserat men fyra gånger större än det polska och omfattade bland annat slaviska städer som Kiev och Smolensk. Föreningen kom att innebära stora förändringar för framför allt litauerna. Med utgångspunkt från ett nyinrättat biskopsdöme i Vilnius döptes Vladislav och de hedniska litauerna och inlemmades i den katolska kyrkan. Den vitryska och ukrainska majoritetsbefokningen i det litauiska riket fortfor dock till större delen vara ortodoxa. Unionen blev upptakten till det ekonomiska, kulturella och militära uppsvinget under 1500-talet som kallas för det gyllene seklet.
Samväldet fick sin slutgiltiga form i och med unionen i Lublin år 1569 då polska och litauiska adelsmän beslutade, i fruktan för inre splittring och yttre hot, om att personalunionen skulle övergå i en realunion. Länderna skulle behålla sina respektive lagar, skatter och arméer men styras av en gemensam, vald kung och en sejm (riksdag).
Samväldets huvudområden efter 1569 utgjordes av samväldet storfurstendömet Litauen och kungariket Polen, även kallad Kronan (polska Korona). Den litauiska delen bestod i stort sett av dagens Vitryssland och Litauen medan Kronan omfattade dåtidens polska länder och stora delar av dagens Ukraina. Dessutom omfattades Livland, Kurland, Gdansk och vasallstaten hertigdömet Preussen.
Under andra hälften av 1600-talet skakades samväldet av kosackuppror och krig mot Ryssland, Sverige och Osmanska riket. Särskilt förödande blev Karl X Gustavs invasion 1655-1656 – Karl X Gustavs polska krig som i polsk historieskrivning kallad ”den svenska syndafloden”.
Samväldets inre förfall under 1700-talet skyndades på av grannländernas inblandning. Landet blev även skådeplatsen för omfattande strider mellan polska, svenska, ryska och sachiska styrkor under Stora nordiska kriget och kom efter krigsslutet i praktiken att fungera som Rysslands vasall.
År 1772 utsattes det polsk-litauiska samväldet för sin första delning: Ryssland, Preussen och Österrike annekterade var sin del av landets territorium. Försök till reformer och frigörelse 1788 - 1791 nedkämpades av Ryssland med en andra delning 1793 (mellan Ryssland och Preussen) till följd. 1794 bröt Kosciuszko-upproret ut. Upproret misslyckades, samväldet delades för tredje och sista gången och upphörde att existera år 1795.
Demografi
Huvudspråk som talades var latin och polska som var administrativa språk i samväldets västra delar och litauiska som var administrativt språk i de östra delarna. Andra språk i samväldet var ukrainska, tyska, vitryska, jiddisch, tatariska och rumänska. Statsreligionen var romersk-katolsk; andra religiösa tillhörigheter var grekisk-katolsk, ortodox och protestantisk kristendom samt judendom och islam. Större städer var Gdansk, Riga (till 1621), Vilna, Lviv, Kiev (till 1667), Kraków och Warszawa.
Referenser
Noter
- ^ Jagellonska universitetets center för Europastudier, "A Very Short History of Kraków", se: ”1596 administrative capital, the tiny village of Warsaw”. Arkiverad från originalet den 12 mars 2009. //web.archive.org/web/20090312094359/http://www.ces.uj.edu.pl/european/krakow/krakow_history.htm. Läst 29 november 2012.
- ^ Bertram Benedict (1919). A history of the great war. Bureau of national literature, inc. sid. 21. http://books.google.com/books?id=i5wMAAAAYAAJ&pg=PA21. Läst 13 augusti 2011
- ^ Baserat på en folkkarta från 1618 (s. 115), en språkkarta från 1618 (s. 119), en förlustkarta från 1657–67 (s. 128) och en karta från 1717 (s. 141) från Iwo Cyprian Pogonowski, Poland a Historical Atlas, Hippocrene Books, 1987, ISBN 0-88029-394-2
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Polsk-litauiska samväldet.
| Polens historia | |
 Denna artikel är en del av en serie | |
| Kronologi Lista över polska monarker | |
|---|---|
| Förhistoria och protohistoria | |
| Stenåldern | |
| Brons- och järnåldern | |
| Antiken | |
| Medeltiden | |
| Tidig medeltid (c:a 800–1025) | |
| Kungariket Polen (1025–1385) | |
| Kungariket Polen (1385–1569) | |
| Polska guldåldern | |
| Tidig modern tid | |
| Polsk-litauiska samväldet (1385–1795) | |
| Polens delningar | |
| Hertigdömet Warszawa (1807–1815) | |
| Moderna Polen | |
| Kongresspolen (1815–1915) | |
| Första världskriget (1914-1918) | |
| Andra republiken (1918–1939) | |
| Andra världskriget (1939–1945) | |
| Folkrepubliken Polen (1945–1989) | |
| Samtid | |
| Tredje republiken (1989–idag) |
| |||||||||||||||||||||||||
