Hoppa till innehållet

Godsstråket genom Skåne

Från Wikipedia
Godsstråket genom Skåne
Godsstråket genom Skåne gör en skarp sväng mot Åstorp här i Teckomatorp. Rååbanan mot Helsingborg fortsätter rakt fram.
Allmänt
PlatsSverige
Sträcka(Malmö–)ArlövÄngelholm
Anslutande linjerSödra stambanan
Västkustbanan
Rååbanan
Skånebanan
Organisation
InvigdBillesholmÄngelholm 1876
MalmöBillesholm 1886
ÄgareStaten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
TrafikoperatörArriva((Malmö–)Kävlinge–Teckomatorp(–Helsingborg))
Green Cargo
Tekniska fakta
Längd78 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
ATCJa
Högsta hastighet140[1] km/h
ElektrifieradArlöv–Lomma 1933
Lomma–Ängelholm 1934
Tekniska fakta hämtade från [1]
Linjekarta
 v  r 
Straight track
Västkustbanan
Station on track
78 Ängelholm
Unknown BSicon "ABZgr"
Västkustbanan
Unknown BSicon "ABZg+l"
Skånebanan mot Hässleholm/Kristianstad
Station on track
62 Åstorp
Unknown BSicon "ABZq+l" Unknown BSicon "ABZgr"
Skånebanan mot Kattarp/Helsingborg
Stop on track
53 Billesholm
Stop on track
43 Kågeröd
Stop on track
34 Svalöv
Unknown BSicon "ABZg+r"
Rååbanan mot Helsingborg
Station on track
28 Teckomatorp
Unknown BSicon "ABZgl"
Rååbanan mot Eslöv
Unknown BSicon "ABZg+r"
Västkustbanan mot Helsingborg och Göteborg
Station on track
18 Kävlinge
Unknown BSicon "ABZgl"
Västkustbanan mot Lund
Stop on track
15 Furulund
Unknown BSicon "eHST"
12 Stävie by
Unknown BSicon "PSL"
10 Flädie, mötesspår
Station on track
5 Lomma
Unknown BSicon "eHST"
3 Alnarp
Unknown BSicon "eHST"
0 Arlöv
Unknown BSicon "ABZg+l"
Södra stambanan mot Stockholm
Straight track
Södra stambanan mot Malmö

Godsstråket genom Skåne är Trafikverkets samlande namn på den järnväg som går mellan Ängelholm och Arlöv (Malmö) och vidare från Malmö till Trelleborg. Delsträckan Åstorp-Teckomatorp går under namnet Söderåsbanan, medan Kävlinge-Arlöv kallas för Lommabanan och Malmö–Trelleborg för Kontinentalbanan eller Trelleborgsbanan.

I norr ansluter banan till Västkustbanan till vilken delen norr om Malmö tidigare hörde. Den delsträckan är idag relativt måttligt utnyttjad i väntan på Hallandsåstunneln som beräknas vara klar 2015. Då skall banan användas för att avleda godstrafik förbi Västkustbanans nya, kustnära och helt persontågsanpassade sträckning. Fram till dess går istället godstrafiken på Markarydsbanan till Hässleholm och därifrån mot Malmö på den tungt belastade Södra Stambanan. Skånetrafiken vill i framtiden dessutom köra Pågatåg på större delen av banan, inklusive den södra delen från Malmö till Trelleborg.

Historia

Banans norra del byggdes av två enskilda järnvägsföretag. Landskrona-Ängelholms Järnväg (LEJ) öppnades i sin huvuddel 1876 och motiverades dels av Landskronas intressen att nå de skånska stenkolsfälten runt Söderåsen och Billesholm samt Ängelholms önskan av förbindelse med det framväxande järnvägsnätet. Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) öppnade 1886 efter intensivt byggande och motiverades av Malmös önskan av att inte stå utan direkt anslutning till den allt mer aktuella Västkustbanan mellan Göteborg och Skåne, man tvingades dock avstå från den närmaste vägen för att underlätta anslutning till Lund-Kävlinge Järnväg som byggdes vid samma tid.

Stationshuset i Billesholm

Staten löste så in ett flertal banor 1896 för att bilda Västkustbanan. Däribland MBJ och LEJ där den senares sträckning norr om Billesholm var av intresse. Järnvägen elektrifierades 1933–1934 och bar i hela sin sträckning huvuddelen av den långväga persontrafiken genom sydvästra Sverige fram tills 1948 års elektrifiering av järnvägen mellan Kävlinge och Lund.

Norr om Kävlinge fortsatte persontrafiken att gå fram till 1991. Det året invigdes Knutpunkten i Helsingborg, som i och med en tunnel effektivt band samman järnvägarna genom staden och gjorde genomgående tåg möjliga. Sedan det året går Västkustbanan istället över Helsingborg. (Till en början fortsatte tågen via Rååbanan till EslövSödra Stambanan för vidare färd mot Malmö, men sedan 2001 går tågen till Lund via Landskrona och en till stora delar ny bana Helsingborg-Landskrona-Kävlinge-Lund.)

Kvar blev då Godsstråket genom Skåne av som en gång varit Västkustbanan genom Skåne. Stråket är nu tänkt att fungera som godsbana då farligt gods inte får gå genom tunneln i Helsingborg, samt att lutningarna där och på den nya dubbelspårssträckningen mellan Landskrona och Helsingborg är dimensionerade för lätta och snabba persontåg, inte tunga godståg.

Banans södra del är Kontinentalbanan, Trelleborgsbanan eller ursprungligen Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), och byggdes till stora delar med pengar Malmö Stad fick vid statens inlösen av MBJ för att ansluta till den reguljära tågfärjeförbindelse som skulle införas mellan Trelleborg och Sassnitz. För att möta konkurrensen från dels Lund-Trelleborgs Järnväg och dels Malmö-Trelleborgs Järnväg som redan fanns i korridoren byggdes den med osedvanligt hög standard och var den bana som tillät högst hastighet 1898, det år den öppnade för allmän trafik. Banan förstatligades 1909 och såg sitt första ellok senåret 1933.

Trafik

Hela sträckan Ängelholm-Trelleborg trafikeras av godståg. Skånetrafiken kör Pågatåg mellan Lund och Helsingborg via KävlingeTeckomatorp. Det gick även reguljär persontrafik Malmö-Fosieby (dvs på Kontinentalbanan genom östra Malmö) och vidare till Lockarp där Öresundsbanan och Ystadbanan ansluter. Denna trafik har dock sinat sedan invigningen av Citytunneln under Malmö december 2010 och "shunten" (ett planskilt anslutnings- och triangelspår) vid Lockarp augusti 2011. På sommaren går Berlin Night Express, nattåget mellan Malmö och Berlin, längs hela Kontinentalbanan. Sträckorna Arlöv-Kävlinge och Teckomatorp–Ängelholm trafikeras dock bara av godståg.

Norra delen av godsstråket är relativt måttligt trafikerat. Detta då fortsättningen från Ängelholm och norrut längs Västkustbanan innehåller det famösa enkelspåret över Hallandsåsen. Genom att 10 promilles lutning är det maximala på nästan alla andra järnvägssträckor i södra Sverige är Hallandsåsen med sina 12 promilles lutningar och hastighetsnedsättande kurvor ett problem som godstrafiken kör runt, via Markarydsbanan till Hässleholm och vidare via Södra stambanan till Malmö och Trelleborg. Dessutom är enkelspåret över åsen hårt trafikerat av persontåg.

Omvägen är dock ingen optimal lösning, delvis är även Markarydsbanan brant (dock inte så kurvig) och på Södra Stambanan tvingar trängseln snabbtågen att köra saktare än vad de egentligen kunde. Bland annat dessa problem är Hallandsåstunneln tänkt att lösa. Efter drifttagande av tunneln, som beräknas 2015, skall godstågen istället gå via just Godsstråket genom Skåne. I framtiden vill dessutom Skånetrafiken införa Pågatågstrafik på sträckan Arlöv-Kävlinge-Åstorp och Malmö-Trelleborg (se nedan).

För att bereda väg för den väntade trafikökningen planerar Trafikverket upprustning av kontaktledning, signalsystem och samt fler och längre mötesstationer. På Söderåsbanan skall Billesholms bangård rustas för tågmöten medan mötesspår skall byggas i Svalöv och Kågeröd. Plattformar för Pågatåg skall byggas i Billesholm, Kågeröd, Svalöv och Teckomatorp. Alla åtgärder är dock inte ännu finansierade.[2] Finansiering för Lommabanan saknas också, men det pågår utredning när det gäller mötesspåren. Plattformar för resandeutbyte planeras i Furulund, Flädie, Lomma, Alnarp och Rinnebäck[3] (Arlöv). För sträckan som Trafikverket kallar Trelleborgsbanan, finns dock pengar. Pågatågsstationer skall byggas i Trelleborg, Östra Grevie och Västra Ingelstad. Ett nytt mötesspår skall byggas i Östra Grevie och de befintliga mötesspåren i Västra Ingelstad och Skytts Vemmerlöv kommer att förlängas. Pendeltågstrafiken väntas inledas runt årsskiftet 2015-2016.[4]

Trafikplatser

Se även

Referenser

Externa länkar