Vännäs
| Vännäs | |
| Tätort Centralort | |
 Vännäs Järnvägsstation, uppförd 1891.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Vännäs kommun |
| Koordinater | 63°55′N 19°45′Ö / 63.917°N 19.750°Ö |
| Area | 327,53 hektar |
| Folkmängd | 4 118 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 12,57 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0935 |
| Tätortskod | 8384 |
| Geonames | 2665093 |
  Vännäs läge i Västerbottens län.
| |
| Wikimedia Commons: Vännäs | |
Vännäs är en tätort och centralort i Vännäs kommun belägen cirka 30 kilometer väster om Umeå.
Historia
Namnet Vännas bars ursprungligen av dagens Vännäsby, kyrkbyn i Vännäs socken som bildades 1825 genom en utbrytning ur Umeå socken. Detta Vännäs omnämndes första gången 1535 Wendenäs i en skattelängd, och namnet tolkas som 'näset där en vandrare på väg söderut längs Vindelälvens västra strand tvingas vända' och syftar på sammanflödet mellan Vindelälven och Umeälven
1891 drogs Stambanan genom övre Norrland och Vännäs stationssamhälle skapades i den by som tidigare hette Nyby. Den gamla byn Vännäs fick heta Spöland och förblev säte för landskommunen och den orten namnändrades 1940 till Vännäsby.
1889-1890 inleddes förberedelserna för Vännäs station genom omfattande dräneringsarbeten.[2] 1896 var tvärbanan från Vännäs till Umeå klar.
1938 drabbades Vännäsbygden av stora översvämningar.[3]
1967 uppfördes ett tempererat utomhusbad med 50-metersbassäng.[4]
Administrativa tillhörigheter
Nyby (Vännäs) var och är belägen i Vännäs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Vännäs landskommun, där Vännäs municipalsamhälle inrättades 25 september 1896. Vännäs med kringområde utbröts 1926 ur landskommunen och bildade Vännäs köping som 1971 uppgick i Vännäs kommun där Vännäs sedan dess är centralort.[5]
I kyrkligt hänseende har orten sedan 1825 hört till Vännäs församling.[6]
Orten ingick till 1965 i Umeå tingslag (från 1925 benämnd Umeå domsagas tingslag) och därefter till 1971 i Västerbottens södra domsagas tingslag. Från 1971 till 1982 ingick Vännäs i Umebygdens tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1982 i Umeå tingsrätts domsaga.[7]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vännäs 1900–2010[8][9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 495 | † | ||
| 1960 | 3 701 | |||
| 1965 | 3 808 | |||
| 1970 | 4 066 | |||
| 1975 | 3 876 | |||
| 1980 | 3 805 | |||
| 1990 | 3 791 | 317 | ||
| 1995 | 4 445 | 323 | ||
| 2000 | 4 194 | 327 | ||
| 2005 | 4 100 | 328 | ||
| 2010 | 4 118 | 328 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
Kyrkobyggnader
I Vännäs finns två kyrkor, Johanneskyrkan, Missionskyrkan och ett gravkapell, Mariakapellet.
Näringsliv
Större arbetsgivare i Vännäs (2010) [10]
- Dooria Vännäs AB, 91 anställda
- Green Cargo, 85 anställda
- Kaj Johansson, 87 anställda
- Vårdcentralen, 37 anställda
- ICA Supermarket, 35 anställda
- Trejon, 30 anställda
Kommunikationer
Vägar
E12 går strax utanför Vännäs, från Umeå och fortsätter mot Lycksele. Även Riksväg 92, som är gemensam väg med E12 till Umeå, går genom Vännäs. Vägen går från Umeå till Dorotea och kallas också för Konstvägen Sju Älvar. Längs vägen finns idag tolv konstverk varav ett av dessa ligger i Vännäs, Eldsoffa av Ulf Rollof.
Järnväg
Stambanan genom övre Norrland drogs i slutet av 1800-talet genom Vännäs. Banan gjorde Vännäs till en viktig järnvägsknut och samhället blomstrade och växte sig större. Anledningen till att banan drogs genom Vännäs och inte genom närliggande Umeå var antikustprincipen. Botniabanan ansluter till stambanan i Vännäs.
Kollektivtrafik
Vännäs kommun är en pendlingskommun med runt 1 800 personer som arbetspendlar ut från kommunen. Det är även drygt 800 personer som pendlar in till kommunen för att arbeta.
Utbildning
Vännäs har en gymnasieskola, Liljaskolan. På skolan går ca. 900 elever på 12 gymnasieprogram. Gymnasieprogrammen som finns är bland annat fordon, transport och ett antal teoretiska utbildningar. Liljaskolan erbjuder även eleverna olika tillval inom idrott, äventyrssporter, räddningstjänst och akutsjukvård. Många av skolans elever kommer från Umeåregionen vilket gör att ett stort antal av eleverna pendlar till Vännäs varje dag.
I Vännäs finns också en kommunal högstadieskola, Hammarskolan, med cirka 280 elever i årskurserna 7-9.
Evenemang
Vännäsdagarna är en årlig marknad som kombineras med en festival. Marknadsdagarna lockade år 2012 cirka 60 000 besökare, vilket gör tillställningen till Umeåregionens och hela södra Västerbottens största marknad och festival. Vännäsdagarna hålls alltid den andra helgen i juli varje år.
I Vännäs finns även ett motormuseum. Museet är placerat på Lägret och håller öppet från midsommardagen till tredje helgen i augusti. Där finns allt från flyghistoria, bilar, traktorer, motorcyklar till en autentisk lanthandel. Allt detta rymms i en flyghangar från 1927.
Personer med anknytning till Vännäs
Sport
- Hans "Virus" Lindberg verkar i Vännäs
- Daniel Tjärnqvist, uppväxt i Vännäs
- Mathias Tjärnqvist, uppväxt i Vännäs
Musik
- Dennis Lyxzén, uppväxt i Vännäs
- Yngve Nilsson, uppväxt i Vännäs
Media
- Sverker Olofsson, uppväxt och verksam i Vännäs
- Linda Olofsson, uppväxt i Vännäs
Författare
- Pär Hansson, uppväxt i Vännäs
- Lars Lindström, uppväxt i Vännäs
- Jan Wolf-Watz, uppväxt i Vännäs
Politik och samhälle
- Arvid Gustaf Högbom, född i Vännäs
- Charles (Karl Johan) Almqvist, uppväxt i Vännäs, grundare av Nynäs Petroleum.
Vänorter
1998 undertecknade Vännäs kommun ett samverkansavtal med en kommun i norra Italien - Cameri. Detta avtal övergick till ett vänortsavtal som undertecknades i maj respektive juni månad 2003. Vännäs har även två andra vänorter, Hemnes i Norge och Storkyro i Finland.
Se även
Referenser
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia, s.376. Utgiven 1984
- ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia. Utgiven 1984
- ^ Lundberg, Tyko & Nilsson, Tore Vännäs kommuns historia, s.400. Utgiven 1984
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ Fakta Vännäs 2010 (pdf, hämtad 2011-11-21)
Externa länkar
| ||||||||||||||||
| ||||||||