Volvo

	Aktiebolaget Volvo
Org.nr	556012-5790
Typ	Publikt aktiebolag; Nasdaq Nordic: VOLV A; Nasdaq Nordic: VOLV B
Huvudkontor	Torslanda, Sverige
Nyckelpersoner	Carl-Henric Svanberg; Styrelseordförande; Olof Persson; Koncernchef Vd President
Produkter	Lastbilar; Bussar; Anläggningsmaskiner; Lista över varumärken
Tjänster	Finansiella tjänster
Antal anställda	102 007 - December 2012
Historik
Grundat	1927
Grundare	SKF (Svenska Kullagerfabriken)
Ekonomi
Omsättning	▼ 303,647 miljarder SEK; Q1: ▲ 78,838 miljarder SEK; Q2: ▲ 83,904 miljarder SEK; Q3: ▼ 69,111 miljarder SEK; Q4: ▼ 71,793 miljarder SEK
Rörelseresultat	▼ 17,622 miljarder SEK; Q1: ▼ 6,24 miljarder SEK; Q2: ▼ 7,333 miljarder SEK; Q3: ▼ 2,928 miljarder SEK; Q4: ▼ 1,121 miljarder SEK
Vinst efter skatt	▼ 17,751 miljarder SEK; Q1: ▼ 4,013 miljarder SEK; Q2: ▼ 4,862 miljarder SEK; Q3: ▼ 1,37 miljarder SEK; Q4: ▼ 793 miljoner SEK
Tillgångar	▼ 338,742 miljarder SEK
Eget kapital	▲ 85,648 miljarder SEK
Struktur
Dotterbolag	Volvo Bussar; Volvo Construction Equipment; Volvo Lastvagnar; Volvo Penta; Lista över övriga dotterbolag
Övrigt
Webbplats	Volvokoncernen.se
Fotnoter	Siffror från 2012 års bokslut.

Denna artikel handlar om Aktiebolaget Volvo, som tillverkar tunga fordon. Se även Volvo Personvagnar och Volvo (olika betydelser).

Aktiebolaget Volvo är moderbolag för Volvokoncernen - även Volvo Group - är en tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem. Volvokoncernen tillhandahåller också kompletta finansiella tjänster. Volvo har cirka 115 000 anställda med produktion i 20 länder och försäljning på omkring 190 marknader. Volvoaktien är noterad på Stockholmsbörsen. 1999 sålde Volvo bilavdelningen Volvo Personvagnar som nu mer ägs av Geely. Huvudkontoret för AB Volvo ligger i Torslanda i Göteborg.

Historia

AB Volvo ombildades 1926 som ett dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som VD (1 januari) och Gustaf Larson som vice VD och teknisk chef. De hade redan sedan 1924 tillsammans arbetat med planeringen och konstruktionen av den första volvobilen Volvo ÖV 4, och lyckades i augusti 1926 övertyga ledningen inom SKF, där Assar Gabrielsson var försäljningschef, att tillverkning av bilar skulle kunna bli en lönsam verksamhet och gynna den egna utvecklingen och försäljningen av kullager. AB Volvo var då ett vilande bolag som inregistrerats av SKF redan 5 maj^[2] 1915 med dåvarande reklamchefen Björn Prytz som idégivare, med avsikt att användas som ett separat bolag och varumärke för i första hand en speciell serie av kullager avsedd för den amerikanska fordonsmarknaden, men detta skrinlades tidigt.

Namnet Volvo

Namnet Volvo är latin och betyder bland annat "jag rullar".^[3] AB Delmar & Co Patentbyrå lämnade - som ombud för Aktiebolaget Volvo - den 11 maj 1915 in en ansökan om registrering till Patentverket av varumärket "Volvo": "Märket torde registreras för lager, särskildt kullager och rullager, maskiner, transmissioner, automobiler, velocipeder, järnvägsmaterial, transportanordningar och transportmedel af alla slag samt delar af och tillbehör till nämnda varuslag, och göres anspråk på ordet VOLVO såsom en för nämnda varuslag särskildt uppfunnen benämning." Namnet fick därefter vila fram till 1926.^[4]^[5]

Namnet ansågs vara bra för ett kullager, men skulle även passa bra för en automobil och varumärket "Volvo" var redan skyddat även för "automobiler" genom att det ingick i den ursprungliga varumärkesförteckningen för ordet Volvo vid ansökan 1915. Namnet "dammades nu av" för att användas till den planerade biltillverkningen.

Troligen är Volvo ensamma om att ha tre varumärkessymboler, vilka använts i reklam- och designsammanhang allt sedan den första bilen producerades 1927. I början kallades den för "den svenska bilen". Symbolen för järn - Järnmärket eller Marstecknet - knöt an till det svenska stålet och den svenska järnhanteringen. I mitten på kylaren placerades den, men för att kunna göra det, monterades en plåtlist diagonalt över kylaren. Också denna växte till en stark symbol för Volvo och deras produkter. Ytterligare en symbol för Volvo är texten "VOLVO", i typsnittet Egyptienne.^[6] År 2006 blev järnmärket gemensam logotyp för AB Volvo och Volvo Personvagnar i deras kommunikation av varumärket Volvo.^[7]

Volvo startar produktion

Bolaget startade upp tillverkningen på hösten 1926 i fabrikslokaler på Hisingen, som tidigare ägts av Nordiska kullagerfabriken AB som gått i konkurs och köpts in på en exekutiv auktion av SKF i december 1925. SKF stöttade dessutom satsningen initialt med ett aktiekapital av 200 000 kronor samt en rörelsekredit på 1 miljon kronor.^[8] Den första serietillverkade bilen, med modellbeteckningen Volvo ÖV4 rullade ut ur fabriken den 14 april 1927, detta blev det officiella datumet för Volvos grundande. Redan innan biltillverkningen startade hade Gabrielsson och Larsson planerat för en lastbilstillverkning. Den första ritningen med beteckningen "lastvagn" är daterad 4 december 1926 och ritades av Volvos första tjänsteman Henry Westerberg.^[9]

Volvos affärsidé, som den formulerades redan från starten:

Att tillverka och sälja automobiler i Sverige och på export
Att huvudparten av alla väsentliga komponenter i Volvos bilar skulle vara konstruerade och ritade av egna tekniker
Att försäljningen av bolagets produkter skulle ske genom fristående återförsäljare

^[10]

Koncernen växer

Volvo började snart att bredda verksamheten och tillverkning av lastbilar startade. Lastbilarna var fram till 1950-talet den mest lönsamma delen av företaget och hade en avgörande roll i företagets tidiga framgångar. Lastbilarna såldes i såväl Sverige som utomlands. Man fick även stora försvarsorder från 1930-talet och framåt. Volvo kom även att köpa upp flera verksamheter som till exempel underleverantörerna Penta-Verken i Skövde (motorer) och Köpings mekaniska verkstad (växellådstillverkning). Vidare köper Volvo AB Bolinder-Munktell och Svenska Flygmotor AB.

Internationellt storföretag

I slutet av andra världskriget (januari 1945) var Volvo det enda företag i världen som producerade både personbilar, lastbilar, bussar och traktorer^[11]. Efterkrigstidens tillväxt gjorde Volvo till ett internationellt företag med verksamheter över hela världen, vad gäller samtliga produkter. På lastbils- och bussidan utvecklades företaget till ett av de stora företagen. Personbilsdelen växte explosionsartat genom modeller som Volvo PV 444, Volvo PV 544 och Volvo Amazon. Volvo omsatte 483 miljoner kronor år 1954, hade 4 500 anställda och ett aktiekapital på 75 miljoner kronor.^[12]

Volvos chef vid denna tid var Gunnar Engellau som bland annat drev på satsningen på USA-marknaden som kom att bli företagets viktigaste marknad på personbilssidan. Under 1960-talet följde flera nya fabriker utanför Sverige, bland annat i Gent startades tillverkning upp. Då Engellau tog över ledningen av Volvo hade man 12 000 anställda, omsatte 600 miljoner kronor och tillverkade 31 000 bilar. Då han lämnade Volvo uppgick antalet anställda till 40 000 personer, man omsatte 6 miljarder kronor och tillverkade 205 000 bilar.^[13]

Gyllenhammar-eran

Från 1970 var koncernens starke man Pehr G. Gyllenhammar. Volvo-koncernen var redan vid Gyllenhammars tillträde ett av Sveriges största företag och Gyllenhammar själv försökte genomföra flera stora affärer. Under Gyllenhammars ledning skedde flera strategiska beslut, mer eller mindre lyckade. Man gick även in i nederländska DAF:s personbilstillverkning. Under Gyllenhammars tid diversifierades Volvo till livsmedels- och läkemedelsbranscherna, genom förvärv av Procordia och Pharmacia. Volvo satsade även på Volvo Fritid. Bland avbrutna satsningar märks ett storskaligt oljesamarbete med norska staten, ett tänkt samgående mellan Volvo och Saab, den kortvariga alliansen med Anders Walls Beijerinvest, samt stödet till Fermenta. Under 1980-talet inleddes ett samarbete med Renaultkoncernen som fortsätter än idag.

Gyllenhammars planer på en sammanslagning av Volvo Personvagnar med Renault misslyckades och han tvingades därför lämna ordförandeskapet i AB Volvo den 2 december 1993, fem dagar före den extra bolagsstämman. Till ny ordförande utsågs den 20 december ABB-direktören Bert-Olof Svanholm.^[14] Ny VD blev Sören Gyll.^[15]

Omstrukturering

Sören Gylls tillträde markerade återgången till kärnverksamheten. Volvo sålde ut sitt ägande i andra verksamheter, till exempel Pharmacia. 1999 sålde AB Volvo personbilstillverkningen till Ford Motor Company.

Volvo tillverkar idag bland annat anläggningsmaskiner, bussar, lastbilar, båtmotorer och komponenter till flygmotorer. Se vidare om detta under respektive dotterbolag. Volvo har köpt upp flera konkurrenter som Mack Trucks, Nissan Diesel och Renault Trucks. 2008 slöt man även avtal med indiska fordonstillverkaren Eicher Motors. Företaget har under denna period letts av Leif Johansson under 14 år fram till 2011 då han efterträddes av Olof Persson som vd och koncernchef. Samtidigt valde man 2012 att sälja Volvo Aero till brittiska GKN.

Tidslinje

Volvos historia förknippas ofta med biltillverkningen som varit den allmänt mest kända delen av företaget. Se vidare Volvo Personvagnar. AB Volvo som helhet har fler aspekter att ta upp historiskt. Se även vidare under respektivt dotterbolag inom koncernen för historia. Nedan följer några milstolpar i Volvo-koncernens historia.

1926: AB Volvo som bilföretag grundas som ett dotterbolag till SKF.
1927: Den första serietillverkade bilen, modell ÖV4 lämnar fabriken och företaget hade officiellt grundats.
1928: Volvo börjar tillverka lastbilar samt bussar.
1930: Motorleverantören Pentaverken blir en del av Volvo.
1935: Volvo AB introduceras på Stockholmsbörsen och SKF släpper därmed sin ägardominans.
1941: Volvo köper aktiemajoriteten i Nohab flygmotor, vars namn ändrades till Svenska Flygmotor AB.
1942: Växellådstillverkningen vid Köpings mekaniska verkstad köps upp av Volvo.
1950: Volvo köper upp AB Bolinder-Munktell.
1954: Den första lastmaskinen (H-10) baserad på BM 35 tillverkas av Bröderna Lundbergs Mekaniska
1955: Export till USA. De första 82 bilarna skeppades över, 12 PV444 och 70 Volvo Duett.^[16] När Volvochefen Assar Gabrielsson hos handelsminister Gunnar Lange anhöll om dollarvaluta för att inleda export av Volvobilar till USA möttes han av ett gapskratt.^[17]
1956: Sommaren 1956 visades på bilsalongen i New York en vit PV444 med ljusgul och svart klädsel, och före årets slut hade Volvo ett hundratal återförsäljare i USA. Samma år exporterades 5 000 bilar dit.^[16]
1958: Volvo Penta lanserar Aquamatic.
1965: Sammansättningsfabrik Gent, Belgien.
1969: Olofströmsverken blir en del av Volvo.
1971: Pehr G. Gyllenhammar efterträder Gunnar Engellau som VD för Volvo.
1977: Samgående diskuteras med Saab-Scania, som senare drar sig ur.
1979: Samarbetsavtal med franska Renault
1980: Volvo tecknar den 11 juli ett femårsavtal med den kinesiska provinsen Kanton om att bland annat sälja lastbilar och bussar för 500 miljoner kronor per år.^[18]
1981: Fusion med Beijerinvest - Anders Wall blir styrelseordförande.
1993: Fusion med Renault misslyckas - Pehr G Gyllenhammar avgår som ordförande och säljer alla sina aktier i AB Volvo.
1999: Volvokoncernen säljer av personbilstillverkningen till Ford Motor Company.
2000: AB Volvo köper upp konkurrenterna Mack Trucks och Renault Trucks, mot att Renault AB får 20% av aktierna i AB Volvo
2006: AB Volvo köper upp aktiemajoriteten i Nissan Diesel numera UD Trucks (Nissans egen lastbilstillverkare), med förhoppningar att få köpa delar av den kinesiska lastbilstilverkaren Dongfeng.
2007: AB Volvo lägger ett bud på alla aktier i Nissan Diesel för att kunna omvandla företaget till ett dotterbolag. Den 14 april firade Volvo 80-årsjubileum.
2008: Slutgiltigt avtal med indiska fordonstillverkaren Eicher Motors.
2009: Louis Schweitzer utses till ny styrelseordförande i AB Volvo
2010: Efter nära 14 år som vd och koncernchef för AB Volvo, meddelade Leif Johansson att han avser att lämna sitt uppdrag till sommaren 2011 i samband med att han fyller 60 år. Volvo ingår samarbete med Världsnaturfonden WWF om minskade koldioxidutsläpp
2011: Volvos styrelse utser Olof Persson till ny vd och koncernchef för AB Volvo.
2012: Carl-Henric Svanberg utses till ny styrelseordförande för Volvo och efterträder därmed Louis Schweitzer^[19]
2012: Den 1 oktober 2012 slutförde AB Volvo försäljningen av Volvo Aero till den brittiska verkstadskoncernen GKN.

Personbilstillverkning

Huvudartikel: Volvo Personvagnar

Personbilstillverkningen, Volvo Personvagnar, som var den ursprungliga verksamheten och bland annat innefattar delar av Torslandaverken i Göteborg ägdes mellan 1 januari^[20] 1999 och 2 augusti 2010 av Ford Motor Company, varefter Volvo Personvagnar såldes till kinesiska Zhejiang Geely Holding Group.^[21]

Verksamhet

Volvokoncernens verksamhet:

Volvo Lastvagnar, medeltunga till tunga lastbilar för fjärr- och regionaltransporter, samt anläggningsarbete.
Mack Trucks, lätta lastbilar för distribution och tunga lastbilar för fjärrtransporter.
Renault Trucks (tunga lastbilar främst för anläggningssegmentet och tunga regionala transporter)
UD Trucks tidigare Nissan Diesel, medeltunga lastbilar.
Volvo Construction Equipment, anläggningsmaskiner, en rad olika typer av maskiner för anläggningsarbete och närliggande branscher. Tidigare Volvo BM, se även AB Bolinder-Munktell samt kinesiska SDLG.
Eicher, Indien.^[22]
Volvo Bussar, kompletta bussar och chassier för stadstrafik, linjetrafik och turisttrafik.
Volvo Penta, marina drivsystem för fritidsbåtar och kommersiell sjöfart, dieselmotorer och drivsystem för industriella applikationer.
Volvo Financial Services, kundfinansiering, koncernens internbank, verksamt inom fastighetsförvaltning.

^[23]

Volvos varumärken

Se även: Volvo Trademark Holding AB

^[25]

Gator med koppling till Volvo

I stadsdelen Rambergsstaden på Hisingen i Göteborg, namngavs Volvogatan 1929 efter närheten till Volvos anläggningar. Volvo Jakobs Väg i stadsdelen Sörred fick sitt namn 1991 efter Volvos första personbil ÖV 4, kallad "Jakob".^[26] Gunnar Engellaus väg i stadsdelen Torslanda i Göteborg är uppkallad efter Volvos tidigare chef.^[27]

Se även

Volvo Ocean Race
Volvo Lastvagnar
Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium AB Volvos, Volvo personvagnars och Göteborgs stads gymnasieskola.
Volvogymnasiet
Volvo Personvagnar

Referenser

Noter

^ ”Financial Statements for AB Volvo (ADR)”. Google Finance. http://www.google.com/finance?q=PINK:VOLVY&fstype=ii.
^ allabolag.se
^ ”Volvo”. Perseus Digital Library. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/morph?l=volvo&la=la&can=volvo0. Läst 6 mars 2012.
^ Så föddes en svensk bilindustri : Volvos historia fram till PV 444, [Serie: Historia idag, 99-0533179-4], Bertil Hälleby, Akademiförlaget, Göteborg 1990 ISBN 91-24-16378-3, s. 16
^ Volvo 75 år 1927-2002, Jean Christer Olsson & Henrik Moberger, Norden Media GmbH, Helsingborg 2002 ISBN 3-907153-21-9, s. 17
^ Volvo P 1800 : från idé till prototyp och produktion, Kenneth Colliander & Mats Eriksson, Trafik-Nostalgiska Förlaget, Stockholm 2011 ISBN 9789186275556, s. 20
^ Volvos designarv - Volvo Personvagnars historia 1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 2006 ISSN 1 1104-9928 ISBN 91-631-8431-1, s. 92
^ Andrén, (2005), s. 20
^ Lastbilarna under sextio år, Christer Olsson, Förlagshuset Norden 1987 ISBN 91-86442-50-3 s.22
^ Andrén, (2005), s. 87
^ Ratten : Volvos tidning, [12 nr : 1945], Volvo personvagnar, Göteborg 1945 ISSN 0345-9845, Nr 1, s. 12
^ Almanack för alla 1956, Norstedt, Stockholm, 1955, s. 173
^ Olsson, Jean Christer; Moberger, Henrik (2002). Volvo 75 år 1927-2002. Helsingborg: Norden Media GmbH. sid. 95. ISBN 3-907153-21-9
^ Anno. [19]93. Malmö: Corona förlag. 1994. Libris 3759323. ISBN 91-564-1993-7 (inb.) , s. 210
^ Pehr G. Gyllenhammar - Näringslivshistoria
^ [a b] Volvos designarv - Volvo Personvagnars historia 1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 2006 ISSN 1 1104-9928 ISBN 91-631-8431-1, s. 72
^ Bilismens genombrottsår i Sverige : om nätverken, aktörerna och spelet mellan organisationerna, företagen och myndigheterna, Rune Andréasson, Jonas Gawell, Sven Gerentz, Uppsala Publ. House, Uppsala 1997 ISBN 91-7005-142-9, s. 14
^ Anno 80 : Svenska Dagbladets årsbok, [Årsboken som täcker hela det händelserika 1980], red. Madeleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Bokförlaget Corona & Svenska Dagbladet, Stockholm 1981 ISSN 91 85556 14 9, s. 26
^ Volvos historiska tidslinje
^ Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 301
^ Göteborgs-Posten 2010 03 28
^ Eicher
^ Volvokoncernens nya organistion
^ SDGL
^ Våra varumärken
^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 310
^ Baum, Greta (red.) (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 117. ISBN ISBN 91-7029-460-7

Källor

En storindustri skapas : Volvo på Gabrielssons tid, Sven G. Andrén, [ekonomichef på AB Volvo], 2005 ISBN 91-87532-26-3

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Volvo.

[1] ”Financial Statements for AB Volvo (ADR)”. Google Finance. http://www.google.com/finance?q=PINK:VOLVY&fstype=ii.

[2] .se

[3] ”Volvo”. Perseus Digital Library. http://www.perseus.tufts.edu/hopper/morph?l=volvo&la=la&can=volvo0. Läst 6 mars 2012.

[4] Så föddes en svensk bilindustri : Volvos historia fram till PV 444, [Serie: Historia idag, 99-0533179-4], Bertil Hälleby, Akademiförlaget, Göteborg 1990 ISBN 91-24-16378-3, s. 16

[5] Volvo 75 år 1927-2002, Jean Christer Olsson & Henrik Moberger, Norden Media GmbH, Helsingborg 2002 ISBN 3-907153-21-9, s. 17

[6] Volvo P 1800 : från idé till prototyp och produktion, Kenneth Colliander & Mats Eriksson, Trafik-Nostalgiska Förlaget, Stockholm 2011 ISBN 9789186275556, s. 20

[7] Volvos designarv - Volvo Personvagnars historia 1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 2006 ISSN 1 1104-9928 ISBN 91-631-8431-1, s. 92

[8] Andrén, (2005), s. 20

[9] Lastbilarna under sextio år, Christer Olsson, Förlagshuset Norden 1987 ISBN 91-86442-50-3 s.22

[10] Andrén, (2005), s. 87

[11] Ratten : Volvos tidning, [12 nr : 1945], Volvo personvagnar, Göteborg 1945 ISSN 0345-9845, Nr 1, s. 12

[12] Almanack för alla 1956, Norstedt, Stockholm, 1955, s. 173

[13] Olsson, Jean Christer; Moberger, Henrik (2002). Volvo 75 år 1927-2002. Helsingborg: Norden Media GmbH. sid. 95. ISBN 3-907153-21-9

[14] Anno. [19]93. Malmö: Corona förlag. 1994. Libris 3759323. ISBN 91-564-1993-7 (inb.) , s. 210

[15] Pehr G. Gyllenhammar - Näringslivshistoria

[ReferenceA-16] [a b] Volvos designarv - Volvo Personvagnars historia 1927-2006, Public Affairs, Volvo Personvagnar AB, Göteborg 2006 ISSN 1 1104-9928 ISBN 91-631-8431-1, s. 72

[17] Bilismens genombrottsår i Sverige : om nätverken, aktörerna och spelet mellan organisationerna, företagen och myndigheterna, Rune Andréasson, Jonas Gawell, Sven Gerentz, Uppsala Publ. House, Uppsala 1997 ISBN 91-7005-142-9, s. 14

[18] Anno 80 : Svenska Dagbladets årsbok, [Årsboken som täcker hela det händelserika 1980], red. Madeleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Bokförlaget Corona & Svenska Dagbladet, Stockholm 1981 ISSN 91 85556 14 9, s. 26

[19] Volvos historiska tidslinje

[20] Millennium - årtusendets bok, red. Jan Hansson, utgiven av Göteborgs-Posten 1999, s. 301

[21] Göteborgs-Posten 2010 03 28

[22] Eicher

[23] Volvokoncernens nya organistion

[24] SDGL

[25] Våra varumärken

[26] Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 310

[27] Baum, Greta (red.) (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 117. ISBN ISBN 91-7029-460-7

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]