Mitrovica
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För staden i Vojvodina, se Sremska Mitrovica.
Mitrovica (ibland Kosovska Mitrovica för att undvika sammanblandning med en stad i Vojvodina) är Kosovos andra största stad efter Pristina och ligger i den norra delen av landet. Stadens namn är på serbiska och är uppkallad efter helgonet Sankt Demetrios från Thessaloniki. Mitrovica är en av Kosovos äldsta bosättningar och dess namn fick den under medeltiden. Vid senare tid innan Jugoslaviens fall hette staden Titova Mitrovica på serbiska. Staden har i dagsläget mellan 90 000 och 95 000 invånare, men siffran är oklar.
Sedan den 12 juli 1998 är staden delad vid floden som rinner genom den. Den bevakas numera av polisstyrkor från Eulex och fredsbevarande soldater från Nato. Den norra delen av staden bebos i majoritet av kosovoserber men det finns delar i den norra delen där etniska albaner fortfarande bor som till exempel Lagja e boshnjakeve (Bosniska mahallan/området) eller Kodra e minatoreve (Gruvarbetarnas dal), Kroi i Vitakut, Suhadoll och Gushafc. I Lagja e boshnjakeve är majoriteten av invånarna kosovoalbaner. Före kriget bodde ungefär 13 000-15 000 kosovalbaner där, vilket kan jämföras med dagens 3 000.
Södra Mitrovica bebos till stor majoritet av kosovoalbaner och kring stadens sportkomplex och fotbollsarena, Adem Jashari, finns tvåvåningshus med etniska romer som återvänt efter kriget. Stadsdelarna i den södra delen är Shipol, Bajr, Tavnik, Zhabar, Verrnica och Vaganica som ligger längst söderut mot stadens utkanter. Landskapet Shala e Bajgorës nordöst om staden har resliga berg och källor som mynnar ur bergen. Befolkningen i landskapet kallas för shalianet som betyder ungefär Shalabor eller Shalas invånare. En av Kosovos mest kända krigare, Isa Boletini, har sitt ursprung i Shala e Bajgorës, likt andra krigare som Bislim Bajgora och Ahmet/Ymer Selaci och Ukshin Kovaqica som stred mot serbiska paramilitära stykor och cetnikförband under andra världskriget.
Mitrovica är känd för att vara en industristad då Trepcagruvan ligger i närheten och anses ha stora tillgångar till zink, järn, guld och andra metaller. Mycket av oroligheterna i staden beror just på Trepcagruvan eftersom det är en av Europas största gruvor och har så stora resurser som kan ge Republiken Kosovo intäkter flera år framåt. När Jugoslavien existerade arbetade som mest 30 000 arbetare i Trepcagruvan och i smältverket Zvecan. Nu står både fabriken och gruvan öde.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mitrovica.
| |||||||||||||||||||||||||
