Diskussion:Kognitiv beteendeterapi

Ursprung

Frågan är dock om man ska säga att KBT är sprunget ur kognitiv teori eller om det är en vidareutveckling av inlärningspsykologin. Dagens KBT är klart inriktad på just beteenden i mycket större grad än kognitioner; även om kognitionerna ses som beteenden. Att kalla det en syntes vore kanske bättre. 83.250.24.143 8 december 2006 kl. 08.36 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Håller fullt med föregående kommentar om att ursprunget till KBT är inlärningspsykologin. Den ursprungliga Behaviorismen, beteendeterapin, är i stort kvar i sin helhet, emedan den kognitiva terapin har fått bidra med några få tekniker till den kliniska behandlingen. Den teoretiska grundmodellen i KBT, den funktionella beteendeanalysen, är definitivt beteendeterapeutisk, och inte kognitivistisk. Qlazon (diskussion) 8 december 2006 kl. 08.36 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag håller delvis med ovanstående skribenter. Den version av artikeln som diskuteras är helt klart vinklad åt det kognitivistiska hållet. Att säga att funktionell beteendeanalys är grundmodellen i all KBT vore dock att vinkla det åt andra hållet. Vad som är "den riktiga KBT:n" är något som aktivt diskuteras; vissa säger KBT, andra säger KBT. Min uppfattning är att "CBT" internationellt har blivit ett samlingsbegrepp för dessa olika terapiformer med evidensbasering som något slags sammanhållande. I Sverige pratar man ibland om "KT" eller "KPT" för att särskilja den mer kognitivt inriktade terapin från den beteendeterapeutiska. (Det verkar dock vara på väg bort iom att KPT-föreningen har bytt namn till Svenska Föreningen för Kognitiva och Beteendeinriktade Terapier...?)

Jag skrev om det första stycket enligt "samlingsbegrepp"-modellen. Hoppas det blev åtminstone bättre än innan. Jag la också till en avdelning om KBT:ns historia av bara farten, tyvärr utan källa eftersom jag har mina böcker i ämnet på jobbet... hjälp gärna till! /skagedal^... 8 december 2006 kl. 21.53 (CET)

Bearbetning behövs

Som Evidens ur sitt perspektiv tog upp: Denna artikel behöver förbättras en hel del (ett öde som den delar med många andra artiklar). Introt är för långt, det bör sättas nya rubriker, vissa påståenden är inte källbelagda, det finns tendenser till POV och originalforskning.

Accusativen hos Olsson 5 februari 2012 kl. 13.49 (CET)

Motiveringen i mallen om POV (neutral synvinkel)

Det är bra att artikeln har POV-mallats. Men i skrivande stund innehåller mallens motivering formuleringen att artikeln "använder falska auktoriteter". Enligt min mening är denna formulering både otydlig och olämplig.

Jag ser frem fram emot att malltexten förbättras. Debatt om saken har först kortfattat förts i historikens redigeringskommentarer. Sedan har debatten fortsatt, först på dnm:s användardiskussionssida, med början här, och sedan i Bybrunnen, med början här.

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 02.18 (CET)

Med hänvisning till diskussionen i Bybrunnen tar jag bort frasen "använder falska auktoriteter" — formuleringen är oklar, värdeladdad och saknar stöd på Wikipedia. Jag välkomnar att mallningen och dess motivering förbättras ytterligare, men det vore absolut inte olämpligt om den som gör en förändring diskuterar detta här.

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 15.29 (CET)

Alla problem med en artikel behöver inte mallas — detta är snarare en omöjlighet. Visst kan mallningen och dess motivering finslipas, med det är ingen katastrof om det står som det står. Mallen slår an en tydlig ton, och vem som helst kan räkna ut att mallningen innebär att det även finns andra problem med artikeln.

Accusativen hos Olsson 8 februari 2012 kl. 15.54 (CET)

En mall ska för läsaren i korta ordalag förtydliga artikelns brister. Användaren ska inte behöva gissa. I detta fall blev beskrivningen såväl koncis och precis. Problemet som anförts var begreppets eventuella förekomst som internlänk på Wikipedia. Det problemet är numera undanröjt genom en ny omdirigering Wikipedia:Falska auktoriteter. Att begreppet finns och är riktigt är inget snack om saken och detta går även att läsa på Bybrunnen. Men av hänsyn till Accusativen hos Olsson invändningar kommer jag inte förfäkta att det begreppet står i POV-mallen. Däremot kommer jag lägga in "försåtliga referenser", även om det är betydligt mindre precist i sammanhanget. Vad som innebär med försåtliga referenser går att läsa på Wikipedia:Undvik försåtliga referenser. Det förekommer tydliga inslag av just det i denna artikel vilket skapar problem för läsaren och undergräver artikelns trovärdighet. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 8 februari 2012 kl. 17.20 (CET)

De "kritiska" källorna

Hej! Jag har varit lite försiktig med att agera mer på Wikipedia då jag fått en del ovett för att jag inte riktigt begriper kulturen här. Tyvärr har jag så mycket att göra att jag för tillfället inte kan sätta mig in i allt eller lära mig alla kommandon. Jag ber därför om ursäkt för de ev. etikettsbrott jag begår. Om de referenser som åberopas som argument emot KBT: Båda de artiklar som nämns som referens i början av artikeln, dels den som har bl.a. linköpings professor Gerhard andersson som författare och den som är länkad från psykoterapicentrums hemsida - Gerber - är så vitt jag vet bra artiklar. Gerhards artikel har jag inte hunnit läsa men var med på en presentation av studien på en konferens för två år sedan. Gerber kan du själv läsa via länken. Problemet är att de inte innehåller det som påstås av den som redigerat uppslagsordet. Jag har också varit i mailkontakt med Gerhard Andersson om detta.

Rörande den metastudie som Gerhard Andersson deltagit i säger den inget om att KBT är dåligt eller sämre än andra terapiformer. Den gäller enbart studier på behandling av depression och enligt Gerhard säger den (jag har ju inte tillgång till den själv) att det finns fortfarande ett överväldigande övertag i studier som visar att KBT har effekt, det finns även några studier i interpersonell terapi (som anses vara en egen terapi form, inte pdt) med effekt och några psykodynamiska. Den dåliga nyheten enligt studien är att tendensen för ALLA psykologiska behandlingsmetoder av depression är att resultaten tenderar åt det mediokra - något man i andra sammanhang (inte gerhards studie) också hävdar när det gäller medicinsk behandling av diagnosen. Det finns alltså inte någon riktigt bra behandlingsform för depression, men av dessa behandlingsmetoder med medioker effekt är KBT överväldigande bäst beforskad av de psykologiska.

Rörande Gerber är det komiskt att man lägger in den som referens. Den är ganska generande för pdt och säger inget om att forkningsstödet för KBT är dåligt. Artikeln kan du läsa själv.

Det räcker med att läsa sammanfattningen för att se att den artikeln fr.a. handlar om att det är magert med pdt-studier, i synnerhet sådana där man jämför med en annan terapi. I diskussionen beklagar Gerber det faktum att det till slut bara återstår 25 studier som är av tillräcklig kvalitet att räknas som stöd för pdt och av dessa är det bara sex som visar att pdt är bättre än en annan aktiv intervention. Av övriga studier av god kvalitet gäller att de flesta, 33 stycken, inte ger stöd för något alls och flera, fem stycken visar att pdt är sämre än jämförd aktiv behandling eller sämre än inget alls.

Det festliga 'är att studien finns länkad från psykoterapicentrums hemsida. Jag börjar misstänka att de inte läst studien där själva utan tror den innehåller något annat. Annars skall de ha all heder att de presenterar så svidande kritik mot det egna forskningsläget.

Sedan har det lagts in länkar till insändare och små artiklar i dagstidningar rörande rehabgarantin. Dessa handlar ju snarare om partsinlagor och har inget med forskning att göra. Jag har svårt att förstå varför sådana skall ha ett värde på Wikipedia. F.ö. har man ju inom KBT - Sverige varit mycket bekymrade över rehabgarantin som man menar är dåligt implementerad och att man ifrågasätter grundidén att psykologisk behandling för allt möjligt från ryggbesvär till utbrändhet, utförd av ofta dåligt utbildad personal skall ha någon effekt på återgång till arbetslivet.

MVH Dan Katz aka evidens (Ber om ursäkt att jag ännu inte hunnit lära mig att signera)

I behov av förbättring

Bortsett från avsnittet om forskning och effektivitet så är den här artikeln väldigt bristfällig. Jag tänkte försöka förbättra den lite, och har redan gjort lite små ändringar på rubriken om historia. Just nu så saknas ju, bland mycket annat, en bra beskrivning av vad kognitioner betyder, något som känns som en väsentlig del i artikeln. Den engelska versionen av artikeln är ju betydligt bättre, och om jag kan röra den svenska artikeln mer mot det engelska varianten så skulle ju det vara tjusigt.

Det som jag upplever att artikeln är i behov av är kanske främst en förklaring av hur man tänker sig att beteenden och tankar/känslor tillsammans är viktiga delar i psykologisk problematik, en del där man tar upp de tillstånd där KBT rekommenderas som bästa behandlingsmodell (och varför man föredrar KBT framför annan behandling), som specifik fobi och panikångest, förklaringar av vad man menar med begreppet kognitiva/kognitioner, och kanske ett avsnitt med kritik mot KBT (utan att göra det till ens partsinlaga då).

Sen finns det ju utrymme för väldigt mycket mer än så, men med ovanstående rubriker så skulle det vara en bättre artikel, tror jag. Och det känns som ett lämpligt sätt att börja. --Xy 10 februari 2012 kl. 13.09 (CET)

Re: De "kritiska källorna"

Hej på er!

Ledsen att jag registrerade det som en "liten" ändring. Det var inte min mening. Men jag tar faktiskt illa vid mig av hur man medvetet feltolkar mina referenser jag gjort. Det finns inget fel i dem.

Jag skriver INTE att KBT är sämre än någon annan behandlingsmetod vid depression. Tvärtom skriver jag explicit att den får likvärdiga resultat i en metastudie som andra behandlingsformer. I den tidigare artikeln stod det att de flesta som får KBT vid depression blir friska (eller något liknande). Så är inte fallet. Jag refererar därför till en metastudie av Westen & Bradley som tydligt visat att ca 33% blir friska. Det är heller inte fel. Jag har snarare rättat till ganska grova överdrifter som stod där innan.

Jag refererar inte till Gerber et al. 2011 för att på något sätt säga att PDT är bättre än KBT. Tvärtom. Jag gör det för att redogöra för hur många (läs få) studier som faktiskt gjorts där man jämför de båda terapiformerna. Det har inte med KBTs evidensläge att göra. Klart är att det finns bra många fler KBTstudier. Men vi kan inte säga något om vilken terapiform som är överlägsen i dagsläget. Det står också klart och tydligt att KBT inte visat sig vara sämre än någon annan terapiform heller!

Texterna om rehabgarantin kan jag förstå att man har åsikter om. Jag håller med herr Katz att det kanske har att göra med utbildningen. Jag redogjorde heller inte för dem som någon forskning utan snarare som ett inlägg rörande den rådande samhällsdebatten. Men ber om ursäkt som det uppfattats på annat sätt.

Följande är alltså det jag vill ha sagt:

Långt ifrån alla blir hjälpta av korta behandlingar vid depression (se: Cuijpers et al. 2008. Detta berör KBT, IPT och PDT, m.fl. Westen & Bradley visar i sin metastudie att ca en tredjedel är friska vid uppföljning. Jag skriver också tydligt i texten att detta förmodligen rör ALLA kortare behandlingsinsatser vid depression. Vet inte hur det är att svartmåla KBT?

Det finns för få direkt jäförande studier för att hävda (som det tidigare stod i artikeln) att KBT ofta är bättre än andra etablerade terapiformer. Det är trams. Läs Gerber et al. 2011. Där står klart och tydligt att det inte finns några signifikanta skillnader mellan KBT och PDT. Detta betyder inte att de inte finns. Det är mkt möjligt KBT är bättre eller sämre än t.ex. PDT, men forskningen finns inte för att dra sådana slutsatser. Tvärtom finner forskning ofta att behandlingar får samma resultat. För den som är intresserad av det så går det att läsa på om i Wampolds böcker och artiklar.

Jag ber om ursäkt om jag trampat på tår eller uttryckt mig otydligt i skrift. Det som stod i texten sedan tidigare var mycket rena nonsens och länkar som inte fungerade (eller så var det jag som klickade fel). Jag kan förstå kritiken mot rehabgarantin. Det var inte menat att det skulle framstå som forskning (även om det var vetenskapligt utvärderat). Det var tänkt som ett bevis på rådande samhällsdebatten.

Jag tycker det är bra att professorer ska se över informationen. Jag har ovan redogjort för vad jag ville ha fram. Om jag uttryckt mig otydligt ber jag om ursäkt. Inte min mening. Jag har försökt hålla mig till fakta och forskning och nyansera den text som stod innan min redigering. Den var helt onyanserad när den t.ex. hävdade att de flesta deprimerade skulle bli friska om de bara fick KBT. Det är inte sant.

Funnel

Liksom en annan användare skriver ovanför, så bör artikeln framför allt handla om vad KBT är. Därefter bör artikeln handla om att utreda vissa teoretiska fundament som behandlingsmetoderna bygger på, såsom hur man uppfattar kognition och beteende samt hur dessa begrepp anses hänga ihop med diverse störningar, och på vilket sätt KBT är tänkt att fungera mot ohälsa/oönskade beteenden. Huruvida det anses fungera eller inte - och i så fall på vilka diagnoser - är mycket sekundärt. --78.79.136.68 13 februari 2012 kl. 09.12 (CET)

Okej, ja det låter vettigt. Jag ändrade detta då det som stod i texten var rena felaktigheter och propaganda. Jag tog inte bort något rörande teoretiska grunder eller historisk bakgrund utan reviderade bara hur man kan tolka effektforskningen. Jag vänder mig emot att jag kallats för någon som velat smutskasta eller refererat fel till artiklar. Det jag skriver stämmer och det som stod på sidan tidigare var rena felaktigheter. Finner det intressant att ingen reagerade då... Men håller helt med om att de ändringar ni talar om är bra. Funnel

"I flera jämförelser med farmakologiska och psykoterapeutiska metoder har man vanligtvis (?) kunnat notera bättre resultat för KBT vid behandling av depression[8] och ångest[9]." Jag vet inte vad detta "vanligtvis", det är knappast en vetenskaplig term? Det är svepande, generaliserande och luddigt. Det stämmer heller inte med forskningen. Detta p.g.a. att det gjorts för få direkt jämförande studier. Det finns inga belägg för ett sådant uttalande. Om man tidigare kritiserat mig för att vara onyanserad så tycker jag nog att man ska gå igenom de avsnitt som talar till KBTs fördel. Artikeln jag utgår ifrån Gerber et al. har samlat alla dynamiska studier (vilket är försmädligt få!) och sammantaget finns inga belägg (läs: ingen signifikant skillnad) för att varken KBT eller PDT är överlägsna varandra. Så vilka etablerade terapiformer är det författaren till ovanstående rader refererar till?

Varför ifrågasätts det faktum att 33% är friska efter avslutad kbtbehandling för depression? Det är ett vedertaget faktum och bygger på en metaanalys av Westen & Bradley? Jag köper fullt ut att artikeln ska skrivas/struktureras om. Men det finns ingen anledning att ifrågasätta vedertagna, vetenskapliga data.

Om KBT vs psykodynamiskt och andra metoder

Eftersom det här är ämnen där känslor och debatter svallat högt, så föreslår jag att artikeln enbart handlar om KBT, om någon vill prata om KBT jämfört med psykodynamiskt, så uppmanas vederbörande skriva en artikeln som heter "psykoterapidebatter" eller "jämförelser mellan psykoterapimetoder" eller liknande. Information om psykodynamisk teori läggs lämpligen under detta uppslagsord i Wikipedia. Jag är liksom hr Katz ganska ny här, och om jag är helt ute och cyklar så får ni gärna tala om det för mig. Påbörjar nu en sådan rensning, hoppas ok. PerBj (disk) 6 maj 2012 kl. 22.44 (CEST)

Tar bort: "KBT används vid vad som förr kallades neuroser, ångeststörningar, t.ex. fobier, paniksyndrom och tvångssyndrom och på affektiva störningar, t.ex. depression." Att det förut kallades neuroser är irrelevant; och metoden används vid betydligt fler problem än ovannämnda, t.ex. epilepsi, tinnitus, kronisk smärta, borderline osv. Stryker också avsnitt med jämförelse med psykodynamisk.PerBj (disk) 6 maj 2012 kl. 22.50 (CEST)

Tar också bort avsnittet om rehabgarantin. För det första så är det inte psykoterapiforskning och för det andra så framgår det i artikeln att de ansvariga för studien inte anser att det går att dra några slutsatser om orsakerna till siffrorna. föreslår också en egen rubrik: KBT i Sverige, som dock kanske borde fyllas på med relevant material om den ska vara befogad.PerBj (disk) 6 maj 2012 kl. 23.11 (CEST)

Stryker också "Terapin går ut på att förändra det kognitiva perspektivet (personens tankar och känslor) hos patienten samt att därefter förändra personens beteende och vanor, i syfte att på så sätt komma över vissa mentala eller beteendemässiga störningar." - avsnittet är svårt att förstå och skulle kunna ersättas av en rubrik om metoden.