Hoppa till innehållet

Prolaktin

Från Wikipedia
Prolaktinets struktur.

Prolaktin (PRL) är ett peptidhormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen). Ordet är bildat av pro-, 'för', och laktin, 'lac', 'mjölk', och syftar på dess första kända uppgift, nämligen att bidra till mjölkproduktion.

Prolaktinet har flera verkningar inom många områden. Det är kopplat till immunförsvaret, psykisk hälsa, ämnesomsättning, och är ett av de hormoner som styr bröststorleken. Det har en viktig uppgift i att reglera andra hormoners värden. Både män och kvinnor har prolaktin, och alla dess funktioner är inte klarlagda.[1]

Dess huvudsakliga funktion är kopplad till fortplantningen, moderskänslor, fettomsättning, osmoreglering och immunomodulering.[2] Alla däggdjur av båda könen har prolaktin.

Prolaktin bidrar till neurogenes.

Kemi

Prolaktinet är kemiskt sett mycket likt tillväxthormon som det har ett ännu oförklarat samarbete med, då de båda hormonerna verkar kunna arbeta åt varandra i den andras receptorer. Prolaktinet består, beroende på djur eller människa, av mellan 177 och 204 aminosyror. Hos människan bildas prolaktin av ett prohormon som består av 227 aminosyror, vilket bryts ner till en molekyl av 199 aminosyror. Sedan kan prolaktinet genomgå flera proccesser, och specialiseras för det organ det ska verka i. Efter att prolaktinet bildats av prohormonet, kan det glykosyleras, fosforyleras, deamideras, sulfateras, dimeriseras, eller polymeriseras.

Det finns olika storlekar på prolaktinet. Den minsta varianten verkar i hjärnan, medan en större variant finns i lymfocyter och deciduaceller. Ett särskilt makroprolaktin kan bildas, vilket är ett prolaktin med hög molekylvikt samt bundet till IgG.[3]

Utsöndring och hämning

Prolaktin utsöndras från laktotropa och laktosomatotropa celler i adenohypofysen till blodet, transporteras av särskilda prolaktinbärarproteiner i blodet, och binds av någon form av receptorer för neuropeptider och gonadotropiner, prolaktinreceptorer, vid bl.a. bröstkörtlar, hypotalamus, levern, äggstockarna, testiklarna och prostatan. Beroende på var prolaktinet binds får den olika funktion. Det är också möjligt att en del prolaktin även bildas där.

Frisättningen av prolaktin sker bl.a. vid amning, stimulering av livmoderhalsen, av stora intag av lakrits, fysisk ansträngning, samt framför allt i samverkan med andra hormoner eller neuropeptider, i synnerhet dopamin.

Neuroendokrinologiska interaktioner

Prolaktin liksom tyroideastimulerande hormon TSH frigörs av TRH, samt fungerar med positiv feedback på östrogen och serotonin och negativ feedback på dopamin: högt prolaktin ses ofta vid lågt dopamin och vice versa. Därför kan förändringar i prolaktinnivåerna uppstå vid sjukdomar eller som biverkningar vid medicinering som påverkar blodvärdena av dopamin, östrogen, serotonin och tyreoideahormoner.[4][5] Hyperprolaktinemi är en relativt vanlig biverkning vid behandling med psykofarmaka som sänker dopaminet eller höjer serotoninet. Det finns också ett negativt samband mellan prolaktinets respons på läkemedel som höjer serotoninet, och på aggressiva beteenden och personlighetsstörningar.[6]

1998 fann ett japanskt forskarteam att hypotalamus bildar prolaktinfrisättande hormoner, vilkas roll delvis är att frisätta prolaktinet.[7][8] Beta-endorfin verkar underlätta frisättning av prolaktin.[9] Prolaktinet hämmar GnRH (gonadotropinfrisättande hormon).[10]

Andra kända hormoner och neuropeptider som stimulerar frisättning av prolaktin är vasoaktiv intestinal peptid, oxytocin, vasopressin, kolecystokinin, och peptid PHI, samt möjligen insulin (ses vid vissa former av hypoglykemi).

Prolaktin som stresshormon

Miljöfaktorer kan påverka nivåerna av prolaktin som verkar stiga av att personen lever i stora informella komplex; en jämförande studie från 2002 av människor i urban och rural mijö visade att de i urban miljö hade signifikant högre värden av prolaktin samt lägre värden av testosteron och kortisol än den andra gruppen. Prolaktinet kopplas då till hjärt- och kärlsjukdomar.[11] och ses som en indikator på livsstress.[12]

Prolaktinnivåerna stiger också vid yttre skador som till exempel vid kniv- och skottskador, i relation till skadans svårighetsgrad.[13] Däremot har en svensk studie visat att prolaktinnivåerna är sänkta hos flyktingar som genomlevt motsättningar med myndigheter eller personer de stått i beroendeställning till.[14]

Prolaktin bidrar till neurogenes och förhindrar att hippocampus minskar vid kronisk stress.[15]

Autoimmunitet och immunförsvaret

Prolaktinet interagerar med eller härmar cytokiner vilka i sin tur också påverkar prolaktinnivåerna, varmed prolaktin i normala eller lätt förhöjda värden verkar gynnsamt på immunförsvaret. Dock verkar långvariga förhöjda värden av prolaktin kunna framkalla autoimmuna sjukdomar,[16] samt immunosuppression. Immunosuppression ses också vid för låga värden av prolaktin.[17]

Vad beträffar autoimmuna sjukdomar finns dels ett samband mellan stegrad autoimmunitet och hyperprolaktinemi som har andra etiologier, dels har tester på patienter med flera former av autoimmuna sjukdomar visat att dessa oftare har förhöjda prolaktinnivåer. Vid en del sådana sjukdomar, t.ex. ledgångsreumatism, varierar dock testresultaten. Patienter med den immunologiska sjukdomen psoriasis har också oftare förhöjda prolaktinnivåer än differentialdiagnosen atopiskt eksem, och manifestationerna verkar korrelera med prolaktinnivåerna.[18]

Neurogenes och moderskänslor

Manliga feromoner verkar frisätta prolaktin, vilket verkar bidra till en neurogenes i den olfaktiva delen av hjärnan, som leder till att kvinnor utvecklar moderskänslor. Samma psykologiska effekt har prolaktin som frisätts av andra orsaker.[19]

Osmoreglering

Prolaktinet styr osmoreglering, det vill säga den osmotiska funktionen i cellerna och plasman. Höga värden av prolaktin (eller låga värden av dopamin) kan därför ofta ses vid ideopatiskt ödem.[20][21] Prolaktin gör att tarmen utsöndrar mindre natrium, vatten och potassium, vilket leder till att vatten- och natriummängden i blodet ökar samtidigt som personen blir törstigare.[22]

Blodvärdet av prolaktin

Blodvärdet av prolaktin varierar kraftigt över dygnet, når sin topp i djupsömn och är som lägst under dygnets ljusa timmar. Normalvärdena beror på kön och ålder. Fertila kvinnor har ett övre gränsvärde på 25 mg/l på morgonen, och gränsvärdet för män och övriga kvinnor på morgonen är 15 mg/l.

För höga värden av prolaktin, hyperprolaktinemi, kan bl.a. leda till infertilitet. Om prolaktinnivåerna är förhöjda sänks libido, minnet och koncentrationsförmågan försämras, kroppen kan ansamla vätska, man kan drabbas av galaktorré, med mera. Hypoprolaktinemi är en relativt ny beteckning för ett tillstånd av för låga prolaktinnivåer, som inte är mycket utforskat.

Noter

  1. ^ PRL - Prolaktin - Prolaktinom, Hypofyscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset www.karolinska.se
  2. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D06.472.699.631.525.525&tool=karolinska
  3. ^ V Moyes et al, Clinical interpretation of macroprolactin reports, Endocrine Abstracts (2004) 7 P197
  4. ^ Meier C et al, Prolactin dysregulation in women with subclinical hypothyroidism: effect of levothyroxine replacement therapy, Thyroid. 2003 Oct;13(10):979-85
  5. ^ Sheila L Videbeck, Psychiatric-Mental Health Nursing, Lippincott Williams & Wilkins, 2010, p 28
  6. ^ Emil F. Coccaro et al, Central Serotonin Activity and Aggression: Inverse Relationship With Prolactin Response to d-Fenfluramine, But Not CSF 5-HIAA Concentration, in Human Subjects, Am J Psychiatry 1997; 154:1430–1435
  7. ^ Shuji Hinuma et al, A prolactin-releasing peptide in the brain, Nature 393, 272-276 (21 May 1998)
  8. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D06.472.699.327.967&tool=karolinska
  9. ^ J.L. Meyerhoff et al, Psychologic Stress Increases Plasma Levels of Prolactin, Cortisol, and POMC-Derived Peptides in Man, Psychosomatic Medicine 50:295-303 (1988)
  10. ^ http://www.vll.se/default.aspx?id=28249&refid=28250
  11. ^ Huisman HW et al, Prolactin, testosterone and cortisol as possible markers of changes in cardiovascular function associated with urbanization, J Hum Hypertens. 2002 Dec;16(12):829-35
  12. ^ Sobrinho LG, Prolactin, psychological stress and environment in humans: adaptation and maladaptation, Pituitary. 2003;6(1):35-9
  13. ^ Cernak I et al, Relations among plasma prolactin, testosterone, and injury severity in war casualties, World J Surg. 1997 Mar-Apr;21(3):240-5; discussion 246
  14. ^ Hans Peter Söndergaard, Töres Theorell, A Longitudinal Study of Hormonal Reactions Accompanying Life Events in Recently Resettled Refugees, Psychother Psychosom 2003;72:49-58
  15. ^ Luz Torner et al, Prolactin Prevents Chronic Stress-Induced Decrease of Adult Hippocampal Neurogenesis and Promotes Neuronal Fate, The Journal of Neuroscience, 11 February 2009, 29(6): 1826-1833
  16. ^ Lina Matera, Action of Pituitary and Lymphocyte Prolactin, Neuroimmunomodulation 1997;4:171-180
  17. ^ Kate A. Felmet et al, Prolonged Lymphopenia, Lymphoid Depletion, and Hypoprolactinemia in Children with Nosocomial Sepsis and Multiple Organ Failure, J Immunol 2005;174;3765-3772
  18. ^ Ellie Chuang et al, Prolactin and autoimmune diseases in humans, ACTA BIOMED 2007; 78; Suppl 1: 255-261
  19. ^ Larsen CM et al, Male pheromones initiate prolactin-induced neurogenesis and advance maternal behavior in female mice, Horm Behav. 2008 Apr;53(4):509-17
  20. ^ Kathleen Franco et al, Dopaminergic activity and idiopathic edema, Hosp Community Psychiatry 42:309-310, March 1991
  21. ^ D. C. Evered et al, Idiopathic oedema and prolactin, Proc R Soc Med. 1976 June; 69(6): 427–428
  22. ^ D.F. Horrobin et al, Actions of prolactin on human renal function, The Lancet, Volume 298, Issue 7720, Pages 352 - 354, 14 August 1971

Källor

  • Sigbrit Werner et al, Prolaktin – hormon med många effekter, LÄKARTIDNINGEN • VOLYM 96 • NR 10 • 1999
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Prolaktin&oldid=14529833”