Kaspar Schwenckfeld
 |
Denna sida är under pågående arbete; Fernbom2 28 april 2010 kl. 22.59 (CEST) håller sedan {{{2}}} på med en större omarbetning och vill undvika redigeringskonflikter. Var vänlig redigera inte sidan just nu. Mallen skall bara användas när någon aktivt arbetar med sidan. Om mallen legat under mer än några timmar utan att något hänt är den antagligen kvarglömd och kan plockas bort utan problem. För ytterligare riktlinjer för hur mallen skall användas, se Mall:Pågår. |
Kaspar Schwenckfeld (oriktiga är formerna Schwenkfeld och Schwenckfeldt), född 1489 i hertigdömet Liegnitz av adlig familj, död den 10 december 1561 i Ulm, var en tysk spiritualist.
Schwenckfeld trädde i hovtjänst, men slutade denna på grund av lomhördhet 1523. Redan [[1518[[ torde han genom studiet av Luthers skrifter ha vunnits för denne; 1521 försvarade han Liegnitz övergång till reformationen. 1522 var han i Wittenberg, där han kom i beröring med Karlstadt och svärmeandarna. Jämförelsevis raskt skilde han sig nu från Luther och blev spiritualist.
En skrift från 1524 visar vändningen. 1525 kom han i öppen strid med Luther om nattvardsläran. När spiritualismen på protestantisk mark gick två motsatta vägar: den organisationslösa mystiska spiritualismens och den biblicistiska sekttypens, följde S. väsentligen den förra, om ock med stark påverkan från den senare, döparna. Som misstänkt vederdöpare lämnade han 1529 frivilligt Schlesien och begaf sig till samlings-orten för alla former af religiös opposition, Strassburg. Men när Strassburgs kyrka under Bucers Ledning inskred mot sektväsendet, lämnade S. 1533 staden. I Ulm fann han liksom Sebastian Franck en fristad, tills han 1540 bannlystes. Den personligen varmt fromme och ödmjuke mannen flyktade sedan från plats till plats till sin död. Som alla spiritualister lät han Ordet träda tillbaka för Anden; den yttre synliga kyrkan upplöses, sakramenten försvinna, andedopet träder i stället, och religiös tolerans kräfves. Genom påverkan från döparna ville S. dock bilda små församlingar af heliga, sammanhållna genom sträng kyrkotukt. Genom Bucers förmedling blef Calvin bekant med S:s idéer och upptog så mycket däraf, att kalvinismen blifvit betecknad som en förkyrk-ligad schwenckfeldianism. Däri ligger S:s historiska betydelse. De af hans anhängare bildade små menigheterna lefde däremot rätt isolerade och dogo ut under 1600-talet utom i Schlesien. När de där 1720 skulle utrotas genom jesuiterna, vandrade de öfver Herrnhut till Holland, England och slutligen Amerika (1733), där de 1782 gåfvo sig en konstitution i Pennsylvania. Där finnas ännu kvar några församlingar med omkr. 700 medlemmar.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schwenckfeld, Kaspar, 1904–1926.
