S:t Michel
| S:t Michel | ||
| Mikkeli (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Södra Savolax | |
| Admin. centrum | S:t Michel | |
| Area | 3 229,57 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 2 548,46 km² | |
| - vatten | 681,11 km² | |
| Folkmängd | 52 122 (2021-12-31)[2] | |
| - män | 25 737 (2020-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 26 846 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 20,45 invånare/km²[2][1] | |
| Kommunkod | 491 | |
| Geonames | 646006 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
97,1% 0,1% 2,7% | |
| Läge | 61°41′15″N 27°16′25″Ö / 61.68750°N 27.27361°Ö | |
 S:t Michels läge i Finland.
| ||
| Webbplats: www.mikkeli.fi | ||
S:t Michel [sankt 'mickel] (finska Mikkeli) är en stad i landskapet Södra Savolax i Finland. S:t Michel har 52 122 invånare och har en yta på 3 229,57 km², varav 681,11 km² är vattenområden. S:t Michel var residensstad i Östra Finlands län och S:t Michels län.
S:t Michel är enspråkigt finskt. Det är en vänort till Borås.
Historia
De äldsta tecknen på bebyggelse i S:t Michel är från 4000-2000 f.Kr.[3]
Under krigen 1939-1945 var den finska huvudstaben förlagd till S:t Michel.
Kommunsammanslagningar
År 2001
Staden S:t Michel samt kommunerna S:t Michels landskommun och Anttola sammanslogs den 1 januari 2001 till den nya storkommunen och staden S:t Michel.
År 2007
Staden S:t Michel och kommunen Haukivuori sammanslogs den 1 januari 2007 till den nya staden S:t Michel. S:t Michel hade före sammanslagningen 46 544 invånare och hade en yta på 1 622,11 km², varav 1 306,14 var landområden.[4][5].
År 2013
Från och med 2013 hör de före detta kommunerna Ristiina och Suomenniemi till S:t Michel.
Sevärdheter
- S:t Michel domkyrka, arkitekt Josef Stenbäck
- Naisvuori utsiktstorn
- "Stensakristian" (Kivisakasti)
- Visulahti upplevelsepark
- Huvudstabsmuseet (Päämajamuseo)
- Kenkävero gamla prästgård
Kommunikationer
Järnvägar
Savolaxbanan löper genom staden i nord-sydlig riktning. Persontåg stannar på stationerna i S:t Michel och Haukivuori.
Landsvägar
Riksväg 5 passerar S:t Michel och är stadens främsta landsvägsförbindelse. Riksväg 13 leder till Kangasniemi och Jyväskylä (NV) och Villmanstrand (SO). Länsväg 62 går österut till Anttola och vidare mot Imatra. Länsväg 72 löper norrut från centralorten via Haukivuori mot Pieksämäki.
Flyg
Sankt Michels flygplats ligger på 3 kilometers avstånd från centrum. För tillfället bedrivs ingen reguljär passagerartrafik efter att European Executive Express på grund av konkurs upphört med sina flygningar i oktober 2005.
Sjövägar
Saimen skjuter in en vik upp till S:t Michels centrum, varifrån det sommartid går turisttrafik till bland annat Villmanstrand.
Bilder
-
Stadshus. -
Konstmuseum. -
Sakristia byggd ca 1520-1560. -
Konserthus.
Sport
Idrottsföreningen Mikkelin Palloilijat från S:t Michel blev finska mästare i bandy 1968, men spelar inte längre bandy. Bandyklubben Mikkelin Kampparit, som blev finska mästare 2012 och 2015, har också sitt hemvist i S:t Michel.
Vänorter
S:t Michel har åtminstone följande vänort:[6]
Kreis Ostholstein, Tyskland, sedan 2005
Referenser
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Historia-Mikkeli
- ^ Statistikcentralen: Befolkningsdatabas
- ^ Befolkningsregistercentralen: Befolkningsdatasystemet - Länens, magistraternas, häradenas och kommunernas invånarantal månadsvis (november 2006)
- ^ Vänorter på Finland ambassad i Berlins sidor, läst 15 oktober 2015
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör S:t Michel.
| |||||||||||||||||||
