Hoppa till innehållet

Derny: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Rad 4: Rad 4:
Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget ''Robert Derny et fils'' ("R.D. och söner") i [[Paris]] från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades<ref>[https://onlinebicyclemuseum.co.uk/1952-cyclotandem-derny/ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine)] på OnlineBicycleMuseum.</ref>), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.
Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget ''Robert Derny et fils'' ("R.D. och söner") i [[Paris]] från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades<ref>[https://onlinebicyclemuseum.co.uk/1952-cyclotandem-derny/ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine)] på OnlineBicycleMuseum.</ref>), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.


Dernys har använts både på [[landsvägscykling|landsväg]] (exempelvis i [[Bordeaux–Paris]] och [[Critérium des As]], där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på [[bancykling|bana]]. På bana används de fortfarande i grenen [[keirin]], där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven och när tre varv återstår släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder<ref> Mathew Mitchell, ''[https://procyclinguk.com/paris-olympics-2024-track-cycling-keirin-explained/ Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained]'', ProCyclingUK 30 juli 2024.</ref><ref>Men i [[UCI]]:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.</ref><ref>[https://velo.outsideonline.com/news/watching-keirin-explained/ What am I watching? The keirin explained] på Velo.</ref>, vilka infördes vid London Track World Cup 2014.<ref>Nigel Wynn, Andy Jones, ''[https://www.cyclingweekly.com/news/latest-news/electric-derny-bike-causes-upset-track-world-cup-148491 Electric derny bike causes upset at Track World Cup]'', CyclingWeekly, 8 december 2014.</ref>). Ibland (från 1978 till 1990 även vid [[Världsmästerskapen i bancykling]]) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare.
Dernys har använts både på [[landsvägscykling|landsväg]] (exempelvis i [[Bordeaux–Paris]] och [[Critérium des As]], där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på [[bancykling|bana]]. På bana används de fortfarande i grenen [[keirin]], där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven (på en 250-metersbana) och när tre varv återstår släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder<ref> Mathew Mitchell, ''[https://procyclinguk.com/paris-olympics-2024-track-cycling-keirin-explained/ Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained]'', ProCyclingUK 30 juli 2024.</ref><ref>Men i [[UCI]]:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.</ref><ref>[https://velo.outsideonline.com/news/watching-keirin-explained/ What am I watching? The keirin explained] på Velo.</ref>, vilka infördes vid London Track World Cup 2014.<ref>Nigel Wynn, Andy Jones, ''[https://www.cyclingweekly.com/news/latest-news/electric-derny-bike-causes-upset-track-world-cup-148491 Electric derny bike causes upset at Track World Cup]'', CyclingWeekly, 8 december 2014.</ref>). Ibland (från 1978 till 1990 även vid [[Världsmästerskapen i bancykling]]) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare.


För en derny (av [[UCI]] kallad "moped") gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande.
För en derny (av [[UCI]] kallad "moped") gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande.

Versionen från 15 september 2024 kl. 10.15

En Äkta Derny käns igen på bensintanken framför styret. Motorn var på 98 cc och toppfarten 70 km/tim[1].

En Derny är en typ av motorcykel (eller snarare motor-cykel, en cykel med hjälpmotor – likt äldre mopeder), som används som farthållare (pace) vid vissa cykeltävlingar, där cyklisterna utnyttjar slipstreamen bakom dernyn..

Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget Robert Derny et fils ("R.D. och söner") i Paris från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades[2]), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.

Dernys har använts både på landsväg (exempelvis i Bordeaux–Paris och Critérium des As, där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på bana. På bana används de fortfarande i grenen keirin, där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven (på en 250-metersbana) och när tre varv återstår släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder[3][4][5], vilka infördes vid London Track World Cup 2014.[6]). Ibland (från 1978 till 1990 även vid Världsmästerskapen i bancykling) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare.

För en derny (av UCI kallad "moped") gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande.

En mera normal motorcykel (av UCI kallad "motorcykel"), pedallös, används i så kallade stayerlopp. På en sådan står föraren upprätt över bakhjulet och styret är för förlängt bakåt. Cylindervolymen på en stayer-mc skall vara mellan 500 och 1000 kubikcentimeter. Även dessa har diverse bestämmelser om mått och liknande vilka regleras i UCI:s regelverk.

vid London Track World Cup 2014.[7]

Bildgalleri

  • Keirinlopp vid EM 2011. I keirin anför en derny hela fältet.
    Keirinlopp vid EM 2011. I keirin anför en derny hela fältet.
  • Derny från 2010.
    Derny från 2010.
  • Dernylopp vid Stuttgarts sexdagars 2008. Notera att varje cyklist ligger bakom varsin derny. Cyklisten kommunicerar med dernyföraren vilken fart denne skall hålla.
    Dernylopp vid Stuttgarts sexdagars 2008. Notera att varje cyklist ligger bakom varsin derny. Cyklisten kommunicerar med dernyföraren vilken fart denne skall hålla.
  • Fem dernys (och tre förare) vid Stuttgarts sexdagars 2008.
    Fem dernys (och tre förare) vid Stuttgarts sexdagars 2008.
  • En antik tandem, med sidvagn för ett barn, av fabrikatet Derny
    En antik tandem, med sidvagn för ett barn, av fabrikatet Derny
  • En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av Derny.
    En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av Derny.
  • El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
    El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
  • Inför starten av ett dernylopp i Århus 2024.
    Inför starten av ett dernylopp i Århus 2024.
  • Jean-Pierre Monseré bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
    Jean-Pierre Monseré bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
  • Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
    Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
  • EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
    EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
  • Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc.
    Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc.
  • Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid Europamästerskapen i bancykling 2019.
    Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid Europamästerskapen i bancykling 2019.

Referenser

Noter

  1. ^ Velo-moteurs 1851-1 sid. 13.
  2. ^ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine) på OnlineBicycleMuseum.
  3. ^ Mathew Mitchell, Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained, ProCyclingUK 30 juli 2024.
  4. ^ Men i UCI:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.
  5. ^ What am I watching? The keirin explained på Velo.
  6. ^ Nigel Wynn, Andy Jones, Electric derny bike causes upset at Track World Cup, CyclingWeekly, 8 december 2014.
  7. ^ Nigel Wynn, Andy Jones, Electric derny bike causes upset at Track World Cup, CyclingWeekly, 8 december 2014.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Derny&oldid=55927270”