Hoppa till innehållet

Upplands runinskrifter 35: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 9: Rad 9:
}}
}}
{{coord|59|21|47.90|N|17|43|59.09|E|display=title|region:SE_type:landmark}}
{{coord|59|21|47.90|N|17|43|59.09|E|display=title|region:SE_type:landmark}}
'''Runinskrift U 35''' är en [[runsten]] som står vid [[Svartsjö slott]] i [[Sånga socken, Uppland|Sånga socken]] och [[Ekerö kommun]], [[Uppland]].
'''Runinskrift U 35''' är en [[runsten]] som står vid [[Svartsjö slott]] i [[Sånga socken, Uppland|Sånga socken]] och [[Ekerö kommun]], [[Uppland]]. Stenen är flyttad söderut och på platsen där den stod byggdes ladugården.<ref name=fmis1/>


== Stenen ==
== Stenen ==
Stenen som är från [[vikingatiden]] har en intressant [[ornamentik]] med två kattlika djur som har korslagda ben på det annars traditionella [[kors]]ets plats. Djuren inramas i stenens ytterkant av en [[runorm]] med ett groteskt, öppet gap och palmettskägg. Ormens hals och svans är i basen låsta med ett [[hjärta (symbol)|hjärtformat]] [[iriskt koppel|koppel]]. Fotot i mallen till höger är taget av [[Erik Brate]] 1910. Den från [[runor]] översatta [[Runinskrift|inskriften]] lyder enligt nedan:
Stenen som är från [[vikingatiden]] har en intressant [[ornamentik]] med två kattlika djur som har korslagda ben på det annars traditionella [[kors]]ets plats. Djuren tolkas som en hane ock en hona (mindre och utan svans), Odins vargar.<ref name=":1">{{Bokref|titel=Skiftet: vikingatida sed och kristen tro: ett mångvetenskapligt perspektiv på kristnandeprocessen i Mälarområdet|utgivare=Artos|datum=2017|hämtdatum=2024-08-19|isbn=978-91-7580-848-2}}</ref> Djuren inramas i stenens ytterkant av en [[runorm]] med ett groteskt, öppet gap och trekantig [[palmett]]<nowiki/>krona.<ref name=":0">{{Bokref|titel=Runverket på 2000-talet|url=https://www.vitterhetsakademien.se/download/18.7f0158e4176840aa33171dbb/1609193107131/a_15_ahfeldt_kallstrom.pdf|utgivare=Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien|datum=2015|hämtdatum=2024-04-03|sid=159–175|författare=Kitzler Åhfeldt, Laila
Källström, Magnus}}</ref> Ormens hals och svans är i basen låsta med ett palmettformat [[iriskt koppel|koppel]]. Baserat på ornamentik kan stenen dateras till 1043±9 år.<ref name=":1" /> Fotot i mallen till höger är taget av [[Erik Brate]] 1910. Den från [[runor]] översatta [[Runinskrift|inskriften]] lyder enligt nedan:


== Inskriften ==
== Inskriften ==


{{Runskriftsöversättning
⚫
'''[[Nusvenska]]: "Adils och Ösel(?) och Olov(?) de lät resa denna sten efter Vigisl, sin fader, Ärnfrids make."'''
|translitterering = aþisl : auk : ays- : auk : ---fr : þaiʀ : litu : raisa : stain : þinsa : at : uikisl : faþur : sin : boanta : irfriþaʀ

|translittrefname = rtdb
|fornspråk = runsvenska
|normalisering = Aðisl ok As[l]/Ôs[l] ok [Ola]fʀ þæiʀ letu ræisa stæin þennsa at Vigisl, faður sinn, boanda Ærnfriðaʀ.
|normaliseringsrefname = rtdb
|nuspråk = nusvenska
⚫
|översättning = Adils och Ösel(?) och Olov(?) de lät resa denna sten efter Vigisl, sin fader, Ärnfrids make.
|översättningsrefname = sri1
}}


Namnet Adils förefaller ha varit mycket sällsynt både under [[vikingatid]] och [[Medeltiden|medeltid]] och förekommer inte i någon annan svensk runinskrift. I [[Ynglingatal]] och [[Beowulfkvädet]] berättas det dock om en svensk [[kung]] från [[500-talet]] som ska ha burit detta namn. Hur inskriftens andra namna ska tolkas är mycket osäkert. Det verkar dock förekomma på ytterligare ett par [[runstenar]]. Även föräldrarnas namn Ärnfrid och Vigisl är ovanliga. Vigisl är sammansatt av namnlederna vi - "helig plats" och gisl - "spjut". Det senare ordet ingår även i Adils och kanske även i Ösel. Att faderns och sönernas namn hade en led gemensam var vanligt under vikingatiden. Den tredje sonens namn, Olof, förekommer i ett tjugotal runinskrifter och namnet bars även av många personer under medeltiden.
Namnet Adils förefaller ha varit mycket sällsynt både under [[vikingatid]] och [[Medeltiden|medeltid]] och förekommer inte i någon annan svensk runinskrift. I [[Ynglingatal]] och [[Beowulfkvädet]] berättas det dock om en svensk [[kung]] från [[500-talet]] som ska ha burit detta namn. Hur inskriftens andra namna ska tolkas är mycket osäkert. Det verkar dock förekomma på ytterligare ett par [[runstenar]]. Även föräldrarnas namn Ärnfrid och Vigisl är ovanliga. Vigisl är sammansatt av namnlederna vi - "helig plats" och gisl - "spjut". Det senare ordet ingår även i Adils och kanske även i Ösel. Att faderns och sönernas namn hade en led gemensam var vanligt under vikingatiden. Den tredje sonens namn, Olof, förekommer i ett tjugotal runinskrifter och namnet bars även av många personer under medeltiden.
Rad 27: Rad 36:
*[[Sverige under äldre medeltiden]]
*[[Sverige under äldre medeltiden]]


== Källor ==
<references>
<ref name=sri1>{{bokref|redaktör=[[Elias Wessén]], [[Sven B.F. Jansson]]|titel=Sveriges runinskrifter. Bd 6, Upplands runinskrifter, del 1|år=1940-1943|utgivare=[[Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien|KVHAA]]|utgivningsort=Stockholm|språk=swe|url=http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b06_text_1.pdf|sid=}}</ref>
<ref name=rtdb>[[Samnordisk runtextdatabas]], U 35 $, 2014</ref>
<ref name=fmis1>[[Fornminnesregistret]]: {{RAÄ-nummer|Sånga 34:1|10009500340001}}</ref>
</references>

{{STANDARDSORTERING:Upplands runinskrifter 0035}}
[[Kategori:Upplands runinskrifter|Upplands runinskrifter 0035]]
[[Kategori:Upplands runinskrifter|Upplands runinskrifter 0035]]
[[Kategori:Runinskrifter i Ekerö kommun]]
[[Kategori:Runinskrifter i Ekerö kommun]]

Versionen från 19 augusti 2024 kl. 14.06

Upplands runinskrifter 35
Upplands runinskrifter 35
Upplands runinskrifter 35
SignumU 35
RAÄ-nr Sånga 34:1
OmrådeUppland
PlaceringSvartsjö slott, Ekerö kommun
Tillkomsttid1000-talet e.Kr.
Ristad avokänd

Runinskrift U 35 är en runsten som står vid Svartsjö slott i Sånga socken och Ekerö kommun, Uppland. Stenen är flyttad söderut och på platsen där den stod byggdes ladugården.[1]

Stenen

Stenen som är från vikingatiden har en intressant ornamentik med två kattlika djur som har korslagda ben på det annars traditionella korsets plats. Djuren tolkas som en hane ock en hona (mindre och utan svans), Odins vargar.[2] Djuren inramas i stenens ytterkant av en runorm med ett groteskt, öppet gap och trekantig palmettkrona.[3] Ormens hals och svans är i basen låsta med ett palmettformat koppel. Baserat på ornamentik kan stenen dateras till 1043±9 år.[2] Fotot i mallen till höger är taget av Erik Brate 1910. Den från runor översatta inskriften lyder enligt nedan:

Inskriften

Translitterering av runraden:

aþisl : auk : ays- : auk : ---fr : þaiʀ : litu : raisa : stain : þinsa : at : uikisl : faþur : sin : boanta : irfriþaʀ[4]

Normalisering till runsvenska:

Aðisl ok As[l]/Ôs[l] ok [Ola]fʀ þæiʀ letu ræisa stæin þennsa at Vigisl, faður sinn, boanda Ærnfriðaʀ.[4]

Översättning till nusvenska:

Adils och Ösel(?) och Olov(?) de lät resa denna sten efter Vigisl, sin fader, Ärnfrids make.[5]

Namnet Adils förefaller ha varit mycket sällsynt både under vikingatid och medeltid och förekommer inte i någon annan svensk runinskrift. I Ynglingatal och Beowulfkvädet berättas det dock om en svensk kung från 500-talet som ska ha burit detta namn. Hur inskriftens andra namna ska tolkas är mycket osäkert. Det verkar dock förekomma på ytterligare ett par runstenar. Även föräldrarnas namn Ärnfrid och Vigisl är ovanliga. Vigisl är sammansatt av namnlederna vi - "helig plats" och gisl - "spjut". Det senare ordet ingår även i Adils och kanske även i Ösel. Att faderns och sönernas namn hade en led gemensam var vanligt under vikingatiden. Den tredje sonens namn, Olof, förekommer i ett tjugotal runinskrifter och namnet bars även av många personer under medeltiden.

Se även

Källor

  1. ^ Fornminnesregistret: Sånga 34:1
  2. ^ [a b] Skiftet: vikingatida sed och kristen tro: ett mångvetenskapligt perspektiv på kristnandeprocessen i Mälarområdet. Artos. 2017. ISBN 978-91-7580-848-2. Läst 19 augusti 2024 
  3. ^ Kitzler Åhfeldt, Laila Källström, Magnus (2015). Runverket på 2000-talet. Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien. sid. 159–175. https://www.vitterhetsakademien.se/download/18.7f0158e4176840aa33171dbb/1609193107131/a_15_ahfeldt_kallstrom.pdf. Läst 3 april 2024 
  4. ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, U 35 $, 2014
  5. ^ Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1940-1943). Sveriges runinskrifter. Bd 6, Upplands runinskrifter, del 1. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b06_text_1.pdf 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Upplands_runinskrifter_35&oldid=55780831”