1915: Skillnad mellan sidversioner

	1915 – MCMXV; 109 år sedan
	År; 1912 \| 1913 \| 1914; 1915; 1916 \| 1917 \| 1918
	Årtionde; 1890-talet \| 1900-talet ; 1910-talet; 1920-talet \| 1930-talet
	Århundrade; 1800-talet ; 1900-talet; 2000-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Serier \| Teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Politik \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1915 ; MCMXV
Ab urbe condita	2667
Armeniska kalendern	1364 ; ԹՎ ՌՅԿԴ
Assyriska kalendern	6665
Bahaikalendern	71–72
Bengaliska kalendern	1322
Berberkalendern	2865
Brittiskt regeringsår	4 Geo. 5 – 5 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2459
Burmesiska kalendern	1277
Bysantinska kalendern	7423–7424
Koptiska kalendern	1631–1632
Erianska kalendern	3081
Etiopiska kalendern	1907–1908
Judiska kalendern	5675–5676
Vikram Samvat	1971–1972
Sakakalendern	1837–1838
Kaliyuga	5016–5017
Holocen kalender	11915
Nri-Igbo	915–916
Persiska kalendern	1293–1294
Muslimska kalendern	1333–1334
Nengō (Japan)	Taishō 4; (大正4年)
Nordkoreanska kalendern	4
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4248
Minguokalendern	ROC 4; 民國4年
Thailändsk kalender	2458
Unixtid

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 1 augusti 2024 kl. 14.39

1915 (MCMXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

1 januari – Tysk ubåt sänker brittiska slagskeppet Formidable utanför Englands sydkust.^[1]
10 januari – Livsmedelspriserna i Sverige har stigit kraftigt under det halvår världskriget varat.^[2] Sådan dyrtid har Sverige förr aldrig skådat.^[3]
13 januari – Gotlandsbåtarnas turer läggs om till dagtid på grund av risken för minor.^[2]
15 januari – Tyska zeppelinare inleder bombräder mot Storbritannien.
24 januari – Tyska pansarkryssaren SMS Blücher sänks i slaget vid Doggers bankar.^[1]
25 januari – Det första transkontinentala telefonsamtalet mellan New York och San Francisco utförs av telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell.

Februari

6 februari – Jordbrukarnas Riksförbund bildas i Sverige på årsdagen av Bondetåget.^[1]
7 februari – Nytt slag vid Masuriska sjöarna, Ryssland kapitulerar efter två veckor.^[1]
Februari – Tyskarna (under Hindenburg) tillfogar ryssarna allvarligt nederlag i vinterslaget i Masurien. Samma månad proklamerar tyskarna en krigszon runt de brittiska öarna, som svar på de allierades handelsblockad, och inleder med sina 27 ubåtar ett ubåtskrig mot handelssjöfarten på Storbritannien.
8 februari
- Filmproducenten D.W. Griffiths mästerverk Birth of a Nation (Nationens födelse) har premiär i Los Angeles. Filmen, som är ett epos över amerikanska inbördeskriget är tre timmar och sju minuter lång och anses av många som den första filmen med konstnärligt värde.
- Kraftverket i Porjus invigs.^[4]
11 februari – Sju personer omkommer då svenska artilleriets laboratorium exploderar på Ladugårdsgärdet i Stockholm.^[5]
18 februari – Olympiska spelen 1916 i Berlin avlyses på grund av världskriget.^[4]
20 februari – Tyska regeringen köper genom krigsministeriet en majoritetspost i Aftonbladet ^[2] och Dagen.^[3]
22 februari – Tyskland startar det oinskränkta ubåtskriget och sänker alla fartyg inom krigszonen, även om det är handelsfartyg.^[1]

Mars

3 mars – D.W. Griffiths tre timmar långa film En nations födelse har biopremiär i New York.^[1]
18 mars
- Brittiska och franska krigsfartyg har anlänt till Dardanellerna i Osmanska riket.
- Tyska trupper på 100 000 man kapitulerar till ryssarna när den belägrade österrikiska befästningen Przemysl faller.
19 mars – Brittiska och franska stridsfartyg försöker forcera sig förbi Dardanellerna men misslyckas.
22 mars – Tyska zeppelinare bombar järnvägsstationer och fabriker i Paris.^[1]

April

15 april
- Den svenska regeringen försöker genom skärpta bestämmelser få bukt med de allt vildare spekulationerna i livsmedel och stävja den illegala exporten, främst till Tyskland.^[2]
- Jess Williard, USA slår Jack Johnson, USA på KO i 26:e ronden i Havanna och blir därmed förste vite tungviktsvärldsmästaren i boxning på fem år.^[4]
22 april – Stridsgas används för första gången av tyskarna i slaget vid Ypres^[4], vilket hejdar oförberedda allierade styrkor.
24 april – Turkarna inleder det armeniska folkmordet, där 1,5 miljoner armenier dödas.
25 april – Allierade trupper landstiger på Gallipolihalvön i Osmanska riket, men blir besegrade ^[1].
26 april – Ett hemligt avtal, det så kallade Londonavtalet, ingås mellan Italien, Storbritannien och Frankrike där Italien av västmakterna garanteras framtida landförvärv.
28 april – Slaget vid Gallipoli – Första slaget vid Krithia utkämpas.
28 april – Internationella Kvinnokongressen i Haag 1915 äger rum i Haag.
30 april – Läkarlarm slås om de svenska kaffesurrogaten; dadelkärnor, sågspån och träbitar har hittats i dem.^[1]

Maj

1 maj – Det första flyghaveriet med dödlig utgång i Sverige inträffar på Malmslätt, med löjtnant Carl Silow som dödsoffer.
2 maj – Centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern) bryter rysk offensiv mot ungerska slättlandet.
3 maj – Svenska pansarbåten HMS Sverige, som har byggts för pengarna från pansarbåtsinsamlingarna, sjösätts^[4] vid Götaverken i Göteborg av kung Gustaf V av Sverige.^[3]

7 maj – Den brittiska passagerarångaren RMS Lusitania sänks av tysk ubåt ^[1] utanför Irlands kust, varvid 1 198 passagerare omkommer, däribland 128 amerikanska medborgare. Händelsen påverkar opinionen i USA i tyskfientlig riktning.
16 maj – Tyska zeppelinare anfaller London för första gången ^[1].
12 maj – En svensk "kvacksalverilag" gör all yrkesmässig läkarverksamhet av lekmän straffbar i Sverige.^[2]
22 maj
- 227 personer omkommer då ett två persontåg och ett trupptåg kolliderar i Gretna, Skottland, Storbritannien.^[5]
- Frank Hellers roman Storhertigens finanser utkommer.^[2]
23 maj – Italien förklarar krig mot Österrike-Ungern.^[6]

Juni

Juni – Italien anfaller Österrike vid Isonzo.
5 juni – Danmarks folketing antar en ny konstitution som avskaffar alla politiska privilegier och ger män och kvinnor lika rösträtt.^[4]
10 juni – Storbritannien erövrar Tyska Kamerun.^[4]
30 juni – Osmanska riket deporterar eller mördar armenier.^[1]

Juli

2 juli – Det tyska minfartyget SMS Albatross förliser efter strid på Östersjön. De överlevande räddar sig iland på Gotland och interneras.
15 juli – Den anonyma "aktivistboken" Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning fordrar "modig uppslutning" på tysk sida och vållar upprörd debatt. Det visar sig att två av författarna är socialdemokrater, och de utesluts ur partiet ^[2] då Otto Järte och Yngve Larsson blir uteslutna den 27 oktober.
24 juli – 812 personer omkommer då utflyktsbåten "SS Eastland", som trafikerar Stora sjöarna, kantrar på Chicagofloden.^[5]
28 juli – USA skickar soldater till Haiti för att "upprätthålla ordning" under politisk instabilitet.^[7]

Augusti

5 augusti – Tyska soldater erövrar Warszawa, tre veckor senare även Brest-Litovsk.^[1]
7 augusti
- Slaget vid Gallipoli – Allierade styrkor försöker landstiga vid Suvla Bay.
- Assyrisk-syrianska folkmordet (Seyfo).
12 augusti – Genom svenska Röda korset utväxlas krigsinvalider på svensk mark^[2] mellan Tyskland och Ryssland.

September

19 september – Vilnius invaderas av tyska trupper.
22 september – Nordiska Kompaniets (NK) nya varuhus på Hamngatan i Stockholm invigs, vilket är av internationell typ.^[2] Varuhuset har 1 500 anställda, och arkitekten är Ferdinand Boberg.^[3] Där byggs sedermera Sveriges första rulltrappa.
23 september – Lastfartyget S/S Norrbotten försvinner öster om Cape Race i Kanada med 42 besättningsmedlemmar.

Oktober

4 oktober – Vid Karl Staaffs död efterträds han som partiledare för Liberala samlingspartiet av Nils Edén.
10 oktober – Karl Staaff begravs i Engelbrektskyrkan i Stockholm.
14 oktober
- Bulgarien förklarar krig mot Serbien.^[6]
- Kraftverket i Älvkarleby invigs.
Oktober
29 oktober – AB Stockholms Spårvägar grundas.
- Förhandlingar mellan Sverige och Storbritannien bryter samman, vilket sedermera leder till livsmedelsbrist under kriget.
- Tyskland och Österrike-Ungern med understöd av Bulgarien, som därmed inträtt i första världskriget, erövrar Serbien, Montenegro och Albanien. Den fransk-brittiska styrka som landsatts vid Saloniki i Grekland kan inte förhindra detta.

November

15 november – Militärfarsfilmen I kronans kläder har biopremiär i Sverige.^[2] Filmen regisserades av Georg af Klercker, med Dagmar Ebbesen i huvudrollen.^[3]
21 november – Sverige inför exportförbud på socker. Redan tidigare i november har man infört exportförbud på smör och fläsk, samt prisstopp på spannmål.^[3]
25 november – Albert Einstein presenterar den allmänna relativitetsteorin vid den preussiska vetenskapsakademien.

December

4 december – Svenska Amerika Liniens första fartyg anländer till Göteborg.
11 december – Broströmskoncernens första Amerikaångare, S/S Stockholm, lämnar Göteborg på sin första färd västerut, mot New York.^[4] Därmed inleds koncernens långa era av Amerikaresor.
12 december – Jussi Björling gör sitt första framträdande någonsin. Detta skedde i Trefaldighetskyrkan i Örebro.
17 december
- 13 900 postförsändelser till och från Storbritannien har lagrats i Göteborg som sanktion för brittisk post- och telegramcensur mot Sverige.^[2]
- Kunglig Majestät utfärdar bestämmelser om tentamina och examina vid Kungliga Tekniska högskolan och examensbenämningarna civilingenjör, bergsingenjör och arkitekt blir därmed skyddade.
28 december – Slaget vid Gallipoli – De allierade styrkorna börjar evakueras från halvön.

Okänt datum

Kvinnornas fredssöndag, en manifestation mot krig, som samlar 88 000 kvinnor på 343 orter runtom i Sverige, genomförs.
Vid bildandet av den internationella socialistiska Zimmerwaldrörelsen (i protest mot kriget) deltar företrädare för de svenska socialdemokraternas ungdomsförbund och partiopposition.
Stockholms telegrambyrå grundas.
Det konservativa Sveriges Nationella Ungdomsförbund bildas.
Biografen Röda Kvarn i Stockholm invigs.^[2]
AB Svenska Tobaksmonopolet får ensamrätt till svensk tillverkning av tobak.
Sverige får en ny skilsmässolag, som gör det mycket lättare att skiljas. Bland annat är nu osämja tillräcklig orsak.
Den svenska ubåten Hvalen beskjuts söder om Skåne av en tysk beväpnad fiskebåt. En svensk besättningsman skadas svårt och avlider senare på Ystads lasarett.
Alfred Wegener framlägger teorin om Pangaea.
Ungturkarna i Osmanska riket låter genomföra ett folkmord på bland annat armenier (se armeniska folkmordet).
I Sverige blir Alfred Dalin undervisningsråd i Stockholm.
I Danmark byter De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, namn till Husassistenternes Fagforbund.^[8]
Lammsteken i Sverige stiger på några dagar från 1:30 SEK per kilo till 1:80 kilo.^[2]
kaffeersättning i Sverige upptäcks innehålla lupinfrö och sågspån.^[2]
Tyska krigsfartyg jagas in på svenskt vatten av fyra ryska kryssare.^[2]
Kraftverket i Älvkarleby invigs.^[2]
Sverige ger båda makarna rätt att upplösa äktenskap.^[9]
Flyktingströmmar till Sverige från framför allt Baltikum och Ryssland. Samtidigt förekommer livlig trafik där krigsinvalider transporteras, med svenska sjuksköterskan Elsa Brändström.^[10]

Födda

4 januari – Robert Motherwell, amerikansk konstnär.
6 januari – Alan Watts, brittisk filosof, författare och talare.
7 januari – Ka Nerell, svensk skådespelare.
9 januari
- Fernando Lamas, argentinsk skådespelare.
- Olga Marie Mikalsen, norsk sångerska.
13 januari – John Johnson, svensk konstnär
14 januari – Irma Christenson, svensk skådespelare.
29 januari – Victor Mature, amerikansk skådespelare.
30 januari – Joachim Peiper, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
31 januari
- Thomas Merton, amerikansk trappistmunk och författare.
- Willy Peters, svensk skådespelare och regissör.
1 februari – Stanley Matthews, engelsk fotbollsspelare.
2 februari – Abba Eban, israelisk politiker.
3 februari – Henki Kolstad, norsk skådespelare och regissör.
4 februari – Norman Wisdom, brittisk skådespelare.
7 februari – Eddie Bracken, amerikansk skådespelare.
9 februari – Boris Andreev, sovjetisk skådespelare.
12 februari
- Rune B. Johansson, svensk politiker, inrikesminister 1957–1969, industriminister 1971–1976.
- Lorne Greene, amerikansk skådespelare.
13 februari – Aung San, burmesisk politiker.
20 februari – Thomas J. McIntyre, amerikansk demokratisk politiker, senator 1962–1979.
21 februari – Ann Sheridan, amerikansk skådespelerska.
22 februari – Erik Müller, svensk författare, manusförfattare och filmkritiker.
23 februari – Paul Tibbets, amerikansk militär, flög planet som fällde atombomben över Hiroshima.
25 februari – Stig Synnergren, svensk general, Sveriges överbefälhavare 1970–1978.
28 februari – Zero Mostel, amerikansk skådespelare.
5 mars – Laurent Schwartz, fransk matematiker.
6 mars – Elisabeth Sjövall, svensk läkare och socialdemokratisk politiker.
15 mars – Kunihiko Kodaira, japansk matematiker.
18 mars – John M. Slack, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1959–1980.
22 mars – Georgij Zjzjonov, sovjetisk skådespelare.
28 mars – Jay Livingston, amerikansk filmmusikkompositör.
31 mars – Yokoi Shoichi, japansk värnpliktig soldat som gömde sig 27 år på Guam.
4 april – Lars Ahlin, svensk författare ^[2].
7 april – Billie Holiday, amerikansk jazzsångerska.
10 april – Julius Jacobsen, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist).
12 april – Hound Dog Taylor, amerikansk bluesgitarrist och sångare.
17 april – Joe Foss, amerikanskt flygaräss och republikansk politiker.
21 april – Anthony Quinn, mexikansk-amerikansk skådespelare.
1 maj – Hanns-Martin Schleyer, tysk jurist, industriledare, ordförande för arbetsgivarföreningen.
5 maj – Alice Faye, amerikansk skådespelare.
6 maj – Orson Welles, amerikansk regissör.
10 maj – Denis Thatcher, brittisk affärsman.
12 maj – Roger Schutz, broder Roger, grundare av kommuniteten i Taizé.
14 maj – Henry Rinnan, norsk Gestapo-agent.
20 maj – Moshe Dayan, israelisk militär och politiker.
25 maj – Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.
26 maj – Sam Edwards, amerikansk skådespelare.
27 maj – Herman Wouk, amerikansk författare.
31 maj
- Björn Forsell, svensk skådespelare och operasångare.
- Ragnar Thorngren, svensk travkusk och travtränare.
4 juni – Nils Kihlberg, svensk skådespelare, sångare och teaterregissör.
5 juni – Miroslav Filipović, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
6 juni – Miriam Davenport, amerikansk målare och skulptör som spelade en viktig roll för att hjälpa europeiska judar och intellektuella att fly från förintelsen under andra världskriget.
9 juni – Les Paul, amerikansk popgitarrist, låtskrivare och uppfinnare.
15 juni – Hans Osvald Larsson, svensk konstnär.
19 juni – Ester Estéry, svensk sångerska.
21 juni – Wilhelm Gliese, tysk astronom, skapare av Gliese-Jahreiss-katalogen.
24 juni – Fred Hoyle, brittisk astronom och science fiction-författare.
26 juni – Walter Farley, amerikansk författare.
29 juni – Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.
1 juli – William L. Scott, amerikansk republikansk politiker, senator 1973–1979.
3 juli – Inga Thorsson, svensk diplomat och politiker.
6 juli – Judith Holmgren, svensk skådespelerska.
7 juli – Yul Brynner, rysk-amerikansk skådespelare.
13 juli – Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författare.
2 augusti
- Gary Merrill, amerikansk skådespelare.
- William Gear, skotsk målare.
6 augusti – Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.
10 augusti – Vincent Jonasson, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare.
12 augusti – Sickan Carlsson, svensk skådespelare och sångerska.
15 augusti – Signe Hasso, svensk skådespelerska, författare och kompositör.
17 augusti – Augustin Mannerheim, svensk poet och civiljägmästare.
18 augusti – Joseph Ankrah, president i Ghana 1966-1969.
20 augusti – Ghulam Ishaq Khan, president i Pakistan 1988-1993.
27 augusti – Nils Ekman, svensk skådespelare.
29 augusti – Ingrid Bergman, svensk skådespelare ^[2].
30 augusti – Prinsessan Lilian, född Lilian May, hertiginna av Halland.
6 september – Franz Josef Strauss, tysk politiker.
15 september – Robert Gottschall, amerikansk skådespelare.
10 september – Hasse Ekman, svensk filmregissör, manusförfattare och skådespelare ^[2].
20 september – Josef Oberhauser, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
22 september – Arthur Lowe, brittisk skådespelare.
24 september – Joseph Montoya, amerikansk demokratisk politiker, senator 1964–1977.
28 september – Ethel Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
29 september – Anne Nagel, amerikansk skådespelare.
6 oktober
- Ralph Tyler Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1969–1970.
- Alice Timander, svensk tandläkare, premiärlejon och skådespelare.
13 oktober – Cornel Wilde, amerikansk skådespelare.
15 oktober
- Erik Frank, svensk kompositör och musiker (dragspel).
- Yitzhak Shamir, israelisk premiärminister.
17 oktober – Arthur Miller, amerikansk dramatiker.
18 oktober
- Grande Otelo, brasiliansk skådespelare.
- Victor Sen Yung, amerikansk skådespelare, spelade Hop Sing, kocken i Bröderna Cartwright.
2 november
- Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör.
- Sidney Luft, amerikansk film- och tvproducent.
11 november – William Proxmire, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1989.
25 november – Augusto Pinochet, chilensk president och diktator 1973–1990, skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna.
7 december – Eli Wallach, amerikansk skådespelare.
11 december – Ann Mari Uddenberg, svensk skådespelare.
12 december – Frank Sinatra, amerikansk sångare och skådespelare.
13 december
- Curd Jürgens, tysk skådespelare.
- Peter Lindgren, svensk skådespelare.
14 december – Åke Senning, svensk kirurg.
19 december
- Edith Piaf, fransk sångerska och artist.
- Åke Wästersjö, svensk skådespelare.
26 december – Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.
27 december – Mary Kornman, amerikansk barnskådespelare.
30 december – Sverker Åström, svensk diplomat, ambassadör och författare.
Harry Angelman, brittisk läkare.
Julio César Méndez Montenegro – president i Guatemala 1966-1970
Francisco Urcuyo Maliaños – tillförordnad president för en dag 1979.

Avlidna