Nya kvinnan: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 10 april 2022 kl. 01.55

Den Nya Kvinnan ('New Woman') var ett feministiskt begrepp för idealkvinnan under första hälften av 1900-talet.

Begreppet myntades då det användes av den irländska författaren Sarah Grand i en artikel från 1894, där hon använde uttrycket "den nya kvinnan" för att beskriva en oberoende och självständig progressiv kvinna, och uttrycket fördes sedan vidare av andra offentliga debattörer, som "Ouida" (Maria Louisa Rame) och den brittisk-amerikanske författaren Henry James, som använde det för att beskriva utbildade yrkeskvinnor i Europa och USA.^[1]

Från sekelskiftet fram till andra världskriget användes uttrycket ofta i offentlig debatt, press och fiktion för att beskriva "den nya tidens kvinna", det vill säga de kvinnor som använde sig av det nya framväxande moderna samhällets möjligheter till att utbilda sig och bli ekonomiskt självständiga genom yrkesarbete och som därmed började delta i samhällslivet vid männens sida, i både yrkesliv och fritid.

Den "nya Kvinnan" skilde sig radikalt från den gamla tidens kvinnoideal av hustru-moder, vars liv tillägnades hemmet, men till skillnad från forna tiders undantagskvinnor uppfattades hon inte på samma sätt som en kvinna som bröt mot normen, utan snarare som en produkt av det moderna samhällets möjligheter, särskilt på 1920-talet, då flappern blev ett begrepp. Hon uppmärksammades inte bara i Västvärlden utan också i till exempel Libanon, Turkiet, Japan och Kina, vars samhällen också omvandlades och gav möjlighet till en ny form av självständighet för kvinnor. Under 1920-talet blev den nya kvinnan uppmärksammad under olika namn i flera länder där åtminstone en grupp kvinnor började uppnå denna typ av självständighet, och hon kallades flapper i USA, neue Frauen i Tyskland, garçonnes i Frankrike, modeng xiaojie i Kina och Modern girl eller Moga i Japan.

Idealet möttes av bakslag med den framväxande fascismens hemmafruideal under 1930-talet.

Galleri

Frances Benjamin Johnston, Self-Portrait (som "New Woman"), 1896.
Skiss av Gibson Girl, från cirka 1900. Det nya amerikanska idealet Gibson Girl från sekelskiftet 1900 var en variant av den nya kvinnan.
Where there's smoke there's fire by Russell Patterson. 1920-talets frigjorda flapper kom att bli en representant för den nya kvinna.

Källor

^ See Sally Ledger, The New Woman: Fiction and Feminism at the Fin de Siecle, Manchester: Manchester University Press, 1997.

[1] See Sally Ledger, The New Woman: Fiction and Feminism at the Fin de Siecle, Manchester: Manchester University Press, 1997.

[1]

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 Från sekelskiftet fram till [[andra världskriget]] användes uttrycket ofta i offentlig debatt, press och fiktion för att beskriva "den nya tidens kvinna", det vill säga de kvinnor som använde sig av det nya framväxande moderna samhällets möjligheter till att utbilda sig och bli ekonomiskt självständiga genom yrkesarbete och som därmed började delta i samhällslivet vid männens sida, i både yrkesliv och fritid.
-Den "nya Kvinnan" skilde sig radikalt från den [[kvinnor under den viktorianska tiden|gamla tidens kvinnoideal av hustru-moder]], vars liv tillägnades hemmet, men till skillnad från forna tiders undantagskvinnor uppfattades hon inte på samma sätt som en kvinna som bröt mot normen, utan snarare som en produkt av det moderna samhällets möjligheter, särskilt på 1920-talet, då [[flapper]]n blev ett begrepp. Hon uppmärksammades inte bara i Västvärlden utan också i till exempel Libanon, Turkiet, Japan ([[Modern girl]] eller Moga) och Kina, vars samhällen också omvandlades och gav möjlighet till en ny form av självständighet för kvinnor.
+Den "nya Kvinnan" skilde sig radikalt från den [[kvinnor under den viktorianska tiden|gamla tidens kvinnoideal av hustru-moder]], vars liv tillägnades hemmet, men till skillnad från forna tiders undantagskvinnor uppfattades hon inte på samma sätt som en kvinna som bröt mot normen, utan snarare som en produkt av det moderna samhällets möjligheter, särskilt på 1920-talet, då [[flapper]]n blev ett begrepp. Hon uppmärksammades inte bara i Västvärlden utan också i till exempel Libanon, Turkiet, Japan och Kina, vars samhällen också omvandlades och gav möjlighet till en ny form av självständighet för kvinnor. Under 1920-talet blev den nya kvinnan uppmärksammad under olika namn i flera länder där åtminstone en grupp kvinnor började uppnå denna typ av självständighet, och hon kallades flapper i USA, ''neue Frauen'' i Tyskland, ''garçonnes'' i Frankrike, ''modeng xiaojie'' i Kina och ''[[Modern girl]]'' eller ''Moga'' i Japan.
 Idealet möttes av bakslag med den framväxande [[fascism]]ens hemmafruideal under 1930-talet.