Hexikorridoren: Skillnad mellan sidversioner
Roufu (Diskussion | Bidrag) |
Roufu (Diskussion | Bidrag) |
||
| Rad 46: | Rad 46: | ||
==Historik== |
==Historik== |
||
Under [[Qindynastin]] (221-206 f.Kr.) började Kina få kontroll över Hexikorridoren och |
Under [[Qindynastin]] (221-206 f.Kr.) började Kina få kontroll över Hexikorridoren, och efter [[slaget om Hexikorridoren]] 121 f.kr. fick [[Handynastin]] full kontroll över området genom förlängningen av Kinesiska muren till [[Dunhuang]] 111 f.Kr.<ref name="bok"/> och med befästa båda portar vid [[Yumenguan]] och [[Yangguan]].<ref name="ct"/>. Han-kejsaren [[Han Wudi]] (regerade 141-87 f.Kr.) etablerade även fyra prefekturer längs Huxikorridoren: [[Wuwei, Gansu|Wuwei]], [[Zhangye]], [[Jiuquan]] och [[Dunhuang]].<ref name="cv"/> |
||
Under [[Mingdynastin]] (1368-1644) byggdes i slutet av 1500-talet [[Kinesiska muren]] stort sett upp från grunden. Den avslutades då i väster med fästningen [[Jiayupasset]], omkring 90 kilometer öster om Dunhuang.<ref name="dsm"/> |
|||
==Turism== |
==Turism== |
||
Nuvarande version från 8 september 2021 kl. 11.17
| Hexikorridoren (河西走廊) | |
| Héxī Zǒuláng | |
| region | |
 Matisigrottorna utanför Zhangye i Hexikorridoren.
| |
| Land |  Kina
|
|---|---|
| Delstat | Gansu |
| Bergskedja | Tibetanska högplatån, Qilianbergen |
| Gränsar till | Gobiöknen |
| Landmärke | Kinesiska muren, Sidenvägen |
| Längd | 1 000 km (Dunhuang–Lanzhou) |
![Karta över Hexikorridoren i Gansuprovinsen i Kina.[1]](/https/sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Hexikorridoren.jpg) Karta över Hexikorridoren i Gansuprovinsen i Kina.[1]
| |
Hexikorridoren (kinesiska 河西走廊, pinyin Héxī Zǒuláng)[2] är ett smalt landområde med oaser och städer i Gansuprovinsen i Kina. Den ligger mellan Tibetanska högplatån och Qilianbergen i söder och Kinesiska muren och Gobiöknen i norr och sträcker sig mer än 100 mil från Dunhuang i nordväst till Lanzhou och Gula floden i sydost . Hexi kan översättas till svenska med "Väster om (Gula) floden". Den historiska handelsleden Sidenvägen passerade genom Hexikorridoren.[3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Under Qindynastin (221-206 f.Kr.) började Kina få kontroll över Hexikorridoren, och efter slaget om Hexikorridoren 121 f.kr. fick Handynastin full kontroll över området genom förlängningen av Kinesiska muren till Dunhuang 111 f.Kr.[4] och med befästa båda portar vid Yumenguan och Yangguan.[3]. Han-kejsaren Han Wudi (regerade 141-87 f.Kr.) etablerade även fyra prefekturer längs Huxikorridoren: Wuwei, Zhangye, Jiuquan och Dunhuang.[5]
Under Mingdynastin (1368-1644) byggdes i slutet av 1500-talet Kinesiska muren stort sett upp från grunden. Den avslutades då i väster med fästningen Jiayupasset, omkring 90 kilometer öster om Dunhuang.[6]
Turism
[redigera | redigera wikitext]Det finns många historiska sevärdheter längs Hexikorridoren. Dessa inkluderar Mogaogrottorna, Yumenguan, Kinesiska muren, Xumishangrottorna och Maijishangrottorna.[7]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Krister Blomberg (2014): Mätningar och observationer i ”Google Earth”
- ^ ”MDBG”, sökord:河西走廊
- ^ [a b] ”China Trekking”, Hexi Corridor
- ^ Thammy Evans (2006) ”The Great Wall of China: Beijing & Northern China ” sid. 9, ISBN 1841621587
- ^ ”China Vista” Arkiverad 3 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., Ancient Hexi Corridor Road
- ^ Julia Lovel (2006) ”Den stora muren”, Kapitel 9, Muren reses, ISBN 91-1-301594-X
- ^ ”CHINADAILY”, Secrets of Hexi Corridor