Kimito kommun: Skillnad mellan sidversioner
Allexim (Diskussion | Bidrag) foto + Wikimedia Commons |
|||
Rad 38: | Rad 38: | ||
| EU-målområde= |
| EU-målområde= |
||
}} |
}} |
||
[[File:Kemiö, Kimito, Wrethalla 2.jpg|mini|vänster|Kimito ungdomsförenings föreningshus Wrethalla]] |
|||
'''Kimito''' [tjimitå] ([[finska]] ''Kemiö'') var en kommun i [[Landskap i Sverige|landskapet]] [[Egentliga Finland]] i [[Västra Finlands län]]. Kimito |
'''Kimito''' [tjimitå] ([[finska]] ''Kemiö'') var en kommun i [[Landskap i Sverige|landskapet]] [[Egentliga Finland]] i [[Västra Finlands län]]. Kimito hade cirka 3 310 invånare och en yta på 320,17 kvadratkilometer. Den 1 januari 2009 slogs Kimito ihop med [[Dragsfjärd]] och [[Västanfjärd]] till den nya kommunen [[Kimitoön]], uppkallad efter [[Kimitoön (ö)|ön med samma namn]] som bland annat ingår i kommunen Kimito. |
||
Kimito var en [[tvåspråkig]] [[kommun]] med [[svenska]] som majoritetsspråk och [[finska]] som minoritetsspråk. Inom kommunen finns jordbruksskolan Brusaby och hembygdsmuseet Sagalund. |
Kimito var en [[tvåspråkig]] [[kommun]] med [[svenska]] som majoritetsspråk och [[finska]] som minoritetsspråk. Inom kommunen finns jordbruksskolan Brusaby och hembygdsmuseet Sagalund. |
||
Rad 45: | Rad 46: | ||
== Byar == |
== Byar == |
||
I Kimito kommun fanns det följande byar: |
|||
Albrektsböle, Berga, Bjensböle, Bogsböle, Branten, [[Brokärr, Kimito kommun|Brokärr]], Båtkulla, [[Böle, Kimito|Böle]], Dalby, [[Dalkarby, Kimito|Dalkarby]], Degerdal, [[Eknäs, Kimito|Eknäs]], Elmdal, Engelsby, Flugböle, Fröjböle (eller [[Fröjdböle, Kimito|Fröjdböle]]), [[Gammelby, Kimito|Gammelby]] (vid Gammelbyviken), Germundsvidja, Gräsböle, [[Gundby, Kimito|Gundby]], [[Gesterby, Kimito|Gesterby]], Gölpo (uttalas ''jölpå'', fi. ''Kylppy''), Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hintsholm (fi. ''Hintsholma''), Hova, [[Hulta, Kimito kommun|Hulta]], Högmo, Kalkila (uttalas ''kaltjila''), Kastkärr, [[Kila, Kimito|Kila]]<ref>{{webbref |url= http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=200 |titel=Svenska ortnamn i Finland |hämtdatum=2 mars 2018 |utgivare=Institutet för de inhemska språken |verk= }}</ref>, Kyrkoby, Koddböle, Koustar, [[Kuggböle, Kimito|Kuggböle]], [[Kvarnböle]], [[Kåddböle]], Kårkulla, [[Labböle, Kimito|Labböle]], Lamkulla (uttalas ''lamm-''), Lappdal, Lemnäs, Lillvik, Linnarnäs, [[Långholmen, Kimito|Långholmen]], [[Lövböle, Kimito|Lövböle]], [[Majniemi, Kimito kommun|Majniemi]] (fi: Mainiemi), Makila (uttalas ''ma:tjila''), [[Mattböle, Kimito|Mattböle]], Mattkärr, Mjösund, Måsa, [[Nordvik, Kimito kommun|Nordvik]], Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), [[Norrsundvik]], [[Orrnäs, Kimito kommun|Orrnäs]], Pajböle, Pederså, Pungböle, [[Påvalsby, Kimito kommun|Påvalsby]], Reku (uttalas ''reko''), Rugnola (uttalas ''rungnåla''), Sandö (fi. ''Santasaari''), [[Sjölax]] (fi. ''Syvälahti''), Skarpböle, Skoböle, [[Skog, Tolvsnäs by|Skog]] (del av Tolvsnäs), [[Skogsböle, Kimito kommun|Skogsböle]], Skålböle, [[Skäggböle, Kimito|Skäggböle]], [[Smedaböle]] (eller Smedsböle), Stenmo, Strömma, Tavastrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), [[Torsböle, Kimito|Torsböle]], Trotby (uttalas ''tro:t-''), Träskö, Vestlax, Viks gård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, [[Västankärr, Kimito|Västankärr]], Västermark och Östermark. |
Albrektsböle, Berga, Bjensböle, Bogsböle, Branten, [[Brokärr, Kimito kommun|Brokärr]], Båtkulla, [[Böle, Kimito|Böle]], Dalby, [[Dalkarby, Kimito|Dalkarby]], Degerdal, [[Eknäs, Kimito|Eknäs]], Elmdal, Engelsby, Flugböle, Fröjböle (eller [[Fröjdböle, Kimito|Fröjdböle]]), [[Gammelby, Kimito|Gammelby]] (vid Gammelbyviken), Germundsvidja, Gräsböle, [[Gundby, Kimito|Gundby]], [[Gesterby, Kimito|Gesterby]], Gölpo (uttalas ''jölpå'', fi. ''Kylppy''), Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hintsholm (fi. ''Hintsholma''), Hova, [[Hulta, Kimito kommun|Hulta]], Högmo, Kalkila (uttalas ''kaltjila''), Kastkärr, [[Kila, Kimito|Kila]]<ref>{{webbref |url= http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=200 |titel=Svenska ortnamn i Finland |hämtdatum=2 mars 2018 |utgivare=Institutet för de inhemska språken |verk= }}</ref>, Kyrkoby, Koddböle, Koustar, [[Kuggböle, Kimito|Kuggböle]], [[Kvarnböle]], [[Kåddböle]], Kårkulla, [[Labböle, Kimito|Labböle]], Lamkulla (uttalas ''lamm-''), Lappdal, Lemnäs, Lillvik, Linnarnäs, [[Långholmen, Kimito|Långholmen]], [[Lövböle, Kimito|Lövböle]], [[Majniemi, Kimito kommun|Majniemi]] (fi: Mainiemi), Makila (uttalas ''ma:tjila''), [[Mattböle, Kimito|Mattböle]], Mattkärr, Mjösund, Måsa, [[Nordvik, Kimito kommun|Nordvik]], Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), [[Norrsundvik]], [[Orrnäs, Kimito kommun|Orrnäs]], Pajböle, Pederså, Pungböle, [[Påvalsby, Kimito kommun|Påvalsby]], Reku (uttalas ''reko''), Rugnola (uttalas ''rungnåla''), Sandö (fi. ''Santasaari''), [[Sjölax]] (fi. ''Syvälahti''), Skarpböle, Skoböle, [[Skog, Tolvsnäs by|Skog]] (del av Tolvsnäs), [[Skogsböle, Kimito kommun|Skogsböle]], Skålböle, [[Skäggböle, Kimito|Skäggböle]], [[Smedaböle]] (eller Smedsböle), Stenmo, Strömma, Tavastrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), [[Torsböle, Kimito|Torsböle]], Trotby (uttalas ''tro:t-''), Träskö, Vestlax, Viks gård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, [[Västankärr, Kimito|Västankärr]], Västermark och Östermark. |
||
Rad 95: | Rad 98: | ||
<references/> |
<references/> |
||
{{commonscat|Kimito}} |
|||
{{Egentliga Finland}} |
{{Egentliga Finland}} |
||
Versionen från 2 augusti 2019 kl. 10.52
Kimito | ||
Kemiö (finska) | ||
Kommun | ||
|
||
Land | Finland | |
---|---|---|
Landskap | Egentliga Finland | |
Area | 404,19 km² ()[1] | |
- land | 317,91 km²[1] | |
Folkmängd | 3 258 ()[2] | |
Befolkningstäthet | 10 invånare/km²[2][1] | |
Politik | ||
- Kommundir. | Tom Simola | |
- Kommunfullm. ordf. |
Rabbe Bergström | |
- Kommunstyr. ordf. |
Inger Wretdal | |
Kommunkod | 243 | |
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
33 % 64 % | |
Läge | 60°09′50″N 22°43′40″Ö / 60.16389°N 22.72778°Ö | |
Läge
| ||
Webbplats: www.kimito.fi | ||
Kimito [tjimitå] (finska Kemiö) var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. Kimito hade cirka 3 310 invånare och en yta på 320,17 kvadratkilometer. Den 1 januari 2009 slogs Kimito ihop med Dragsfjärd och Västanfjärd till den nya kommunen Kimitoön, uppkallad efter ön med samma namn som bland annat ingår i kommunen Kimito.
Kimito var en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Inom kommunen finns jordbruksskolan Brusaby och hembygdsmuseet Sagalund.
Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun. Träsköfjärden skiljer Kimito från Finby i Salo stad. Strömma kanal (fi. Strömman kanava) är en kanal i Kimito och Bjärnå i Salo stad.
Byar
I Kimito kommun fanns det följande byar:
Albrektsböle, Berga, Bjensböle, Bogsböle, Branten, Brokärr, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalkarby, Degerdal, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Flugböle, Fröjböle (eller Fröjdböle), Gammelby (vid Gammelbyviken), Germundsvidja, Gräsböle, Gundby, Gesterby, Gölpo (uttalas jölpå, fi. Kylppy), Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hintsholm (fi. Hintsholma), Hova, Hulta, Högmo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kastkärr, Kila[3], Kyrkoby, Koddböle, Koustar, Kuggböle, Kvarnböle, Kåddböle, Kårkulla, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillvik, Linnarnäs, Långholmen, Lövböle, Majniemi (fi: Mainiemi), Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Mjösund, Måsa, Nordvik, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Påvalsby, Reku (uttalas reko), Rugnola (uttalas rungnåla), Sandö (fi. Santasaari), Sjölax (fi. Syvälahti), Skarpböle, Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skäggböle, Smedaböle (eller Smedsböle), Stenmo, Strömma, Tavastrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskö, Vestlax, Viks gård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Västankärr, Västermark och Östermark.
Kultur
- Baltic Jazz Festival i juli
- Kimitoöns Musikfestspel i juli
Övrigt
Kimito kyrka är en gråstenskyrka från 1325 och har fungerat både som befolkningsskydd och försvarsverk.
Greve Axel Oxenstierna fick rätt att grunda en stad i sitt friherreskap Kimito storsocken, något som aldrig förverkligades.
År 1836 dödades tre barn av vargar i Kimito.[4]
Litteratur
- Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den mars 7, 2008. https://web.archive.org/web/20080307025815/http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012.
Referenser
- ^ [a b] Fakta om Kimito
- ^ https://web.archive.org/web/20070930181234/http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/files.nsf/files/FE64DDC922100560C22572F700239E8E/%24file/070531.htm
- ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=200. Läst 2 mars 2018.
- ^ Linnell et al. 2003., s. 29.
Wikimedia Commons har media som rör Kimito kommun.
|