Ångest: Skillnad mellan sidversioner
Gjorde redigering 42125424 av 5.170.10.73 (diskussion) ogjord |
återinfördes den ursprungliga delen av september 22, avbröts i november och angav att innehållet är bekräftat av en medicinsk studie |
||
Rad 30: | Rad 30: | ||
Ett nära samband finns i ångest med känslan att vara trängd och utlämnad åt det främmande. Tillvaron känns kuslig, otrevlig och hemlös. Det är något gåtfullt att kunna närvara, vara vaken och medveten. Människan behöver kvalen för att ge sig själv gestalt. Idag avskiljer sig människan alltmer från naturens helhet genom att "glömma" döden. Människans har även en förmåga att använda [[logos]] och språket, vilket innebär att människan har en distans till sig själv. Dessa faktorer ökar livsångesten. Ångesten växer idag vilket kan förstås som att vår tid har ökat människans behov av säkerhet.Religionerna lämnar ett tomrum efter sig när de avlöses av vetenskapen som inte kan ge svar på den utsatthet som finns i tillvaron trots allt. Livsångesten kan sedan driva in oss i ängsligheten samt rädsla och skräck, vilket snarare är psykiatrins område.<ref>{{bokref|efternamn=Gadamer|förnamn=Hans-Georg|titel=Den gåtfulla hälsan|år=2011|utgivare=Dualis förlag AB|isbn=978-91-87852-40-4|sid=36-41|hämtdatum=13 mars 2013|utgivningsort=Ludvika|kapitel=Ångest och ängslan}}</ref> |
Ett nära samband finns i ångest med känslan att vara trängd och utlämnad åt det främmande. Tillvaron känns kuslig, otrevlig och hemlös. Det är något gåtfullt att kunna närvara, vara vaken och medveten. Människan behöver kvalen för att ge sig själv gestalt. Idag avskiljer sig människan alltmer från naturens helhet genom att "glömma" döden. Människans har även en förmåga att använda [[logos]] och språket, vilket innebär att människan har en distans till sig själv. Dessa faktorer ökar livsångesten. Ångesten växer idag vilket kan förstås som att vår tid har ökat människans behov av säkerhet.Religionerna lämnar ett tomrum efter sig när de avlöses av vetenskapen som inte kan ge svar på den utsatthet som finns i tillvaron trots allt. Livsångesten kan sedan driva in oss i ängsligheten samt rädsla och skräck, vilket snarare är psykiatrins område.<ref>{{bokref|efternamn=Gadamer|förnamn=Hans-Georg|titel=Den gåtfulla hälsan|år=2011|utgivare=Dualis förlag AB|isbn=978-91-87852-40-4|sid=36-41|hämtdatum=13 mars 2013|utgivningsort=Ludvika|kapitel=Ångest och ängslan}}</ref> |
||
== Ångest och [[rosenkransen]] == |
|||
Ångestvård stöds starkt av bön <ref> https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22641932 </ref>, särskilt med [[Rosenkransen]] <ref> https://www.ncbi.nlm.nih.gov / pubmed / 18307389 </ref>som bekräftats av en medicinsk studie. |
|||
== Se även == |
== Se även == |
Versionen från 18 november 2017 kl. 23.48
Ångest är ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark rädsla, nervositet eller oro (enligt Svensk MeSH, ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror), vare sig det är situationsbetingat eller inte, men som inte beror på ett faktiskt hot eller en överhängande fara.
Ångest kan vara en sinnesstämning eller ingå som delsymtom i en psykisk störning, till exempel ångeststörning, depression eller psykos, bero på en kroppslig sjukdom (exempelvis hjärtinfarkt, giftstruma) eller uppkomma till följd av droger (som snedtändning eller utsättningsbesvär, jämför substansbetingat ångestsyndrom). Det kan, om det är situationsutlöst, också vara normalt.
Symptom
Ångesten yttrar sig fysiskt på samma sätt som rädsla och oro, med arousal, darrningar, muskelspänningar, påverkat andningsmönster, svettningar, palpitationer, blekhet, vidgning av pupillerna, yrsel och svimningskänslor. Dessa kan alltså vara helt normala, men de kan också vara symptom på kroppslig anspänning beroende på t.ex. stress, och bero på ångest. Under ångesten är personen vaksam, misstänksam och spänd på samma sätt som vid flykt- och kamprespons. Stark eller mycket långvarig ångest kan leda till apati och orkeslöshet, eftersom ångesttillstånd är mycket energikrävande. En känsla av ängslan och stark overklighetskänsla (derealisation) finns ofta i samband med stark ångest.
Orsaker
Ångest är en slags rädsla. Den kan vara adaptiv som inför prestation då total avslappning inte gynnar utfallet bäst. Detta förhållande observerades redan 1908 av Robert Yerkes och John D. Dodson, och kallas därför Yerkes–Dodsons lag. Ångest kan också hjälpa oss att undvika saker som kan skada oss såsom höga höjder eller farliga djur. Ångest är dock inte alltid ren rädsla utan uppblandad ihop med andra känslor. Till exempel skuld när man har ångest över saker man har gjort eller skam inför en situation då man är rädd för att skämmas. Eftersom kroppens signaler är de samma oavsett vad vi är rädda för, riskerar vi att misstolka dem och övertyga oss själva om att något farligt är på väg att hända.
Stress är en vanlig orsak och det finns en stor samsjuklighet med depression. Neuros är ett snarlikt fenomen.
Eftersom ångest i grunden har en rationell funktion ligger det i sakens natur att det är svårt att göra sig av med den. Det går inte att bara strunta i den, för i så fall hade det varit alldeles för lätt att strunta även i befogade varningssignaler. Detta betyder emellertid inte alls att det är omöjligt eller omänskligt svårt att bli fri från ångest, det krävs bara metoder som inte alltid verkar självklara.
Det finns forskning som visar på att ångest samt depression hos barn är tätt förbundet med anknytningsmönster.[1] Vidare finns det forskning som tyder på att internetbehandling kan fungera väl på ångestsyndrom.[2]
Fysiologiska mekanismer
Ångest anses beröra nervbanor i amygdala och hippocampus. Med datortomografi har man kunnat observera att personer som möter obehagliga och potentiellt skadliga stimuli, som till exempel en obehaglig lukt eller smak, får ett ökat blodflöde i dessa delar av hjärnan. I dessa situationer rapporterar försökspersonerna också en lätt ångest. Detta visar att ångest kan vara en skyddsmekanism som är utformad för att hindra att organismen utsätts för fara, till exempel genom att man äter ruttnande föda.
Att förstå vad som faktiskt händer i kroppen är av avgörande betydelse för att slippa ångest. Det handlar inte om en oförklarlig kraft eller en mystisk makt - som det mycket väl kan upplevas som - utan framför allt om en oftast omedveten anspänning. Den yttersta orsaken kan vara (omedvetna) kroppsliga signaler som misstolkas som hotande.
Ångeststörningar
Inom psykiatrin kategoriseras en grupp ångestrelaterade störningar som ångeststörningar. Dessa inkluderar paniksyndrom med eller utan agorafobi, agorafobi utan paniksyndrom, specifika fobier, social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, akut stressyndrom, generaliserat ångestsyndrom och substansbetingat ångestsyndrom.
Ångest kan också vara helt biologiskt betingat och uppkomma som symtom på sjukdom eller droger, se organisk psykisk störning och drogutlöst psykisk störning. I sådana fall orsakar en förändrad hjärnaktivitet (t.ex. abstinens, en hjärntumör eller endokrin rubbning) dessa symtom.
Existentiell ångest
Ångest är ett centralt begrepp inom den existentiella filosofin. Filosofer som Søren Kierkegaard, Martin Heidegger och Hans-Georg Gadamer framhåller ångesten som en grundsituation i tillvaron. Ångesttillstånd pekar snarare mot att synliggöra frågan om varats och intets mening. Dödsångesten handlar om att eftersom människan kan tänka har hon/han med döden att göra.
Ett nära samband finns i ångest med känslan att vara trängd och utlämnad åt det främmande. Tillvaron känns kuslig, otrevlig och hemlös. Det är något gåtfullt att kunna närvara, vara vaken och medveten. Människan behöver kvalen för att ge sig själv gestalt. Idag avskiljer sig människan alltmer från naturens helhet genom att "glömma" döden. Människans har även en förmåga att använda logos och språket, vilket innebär att människan har en distans till sig själv. Dessa faktorer ökar livsångesten. Ångesten växer idag vilket kan förstås som att vår tid har ökat människans behov av säkerhet.Religionerna lämnar ett tomrum efter sig när de avlöses av vetenskapen som inte kan ge svar på den utsatthet som finns i tillvaron trots allt. Livsångesten kan sedan driva in oss i ängsligheten samt rädsla och skräck, vilket snarare är psykiatrins område.[3]
Ångest och rosenkransen
Ångestvård stöds starkt av bön [4], särskilt med Rosenkransen [5]som bekräftats av en medicinsk studie.
Se även
- Allostas
- Fobi
- Generaliserat ångestsyndrom
- Kognitiv beteendeterapi
- Panikångest
- Skuldkänsla
- Tvångssyndrom
Källor
- ^ Am J Psychiatry. 2007 Jun;164(6):936-41
- ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=nternet-based+psychodynamic+vs.+cognitive+behavioural+guided+self-help+for+generalized+anxiety+disorder
- ^ Gadamer, Hans-Georg (2011). ”Ångest och ängslan”. Den gåtfulla hälsan. Ludvika: Dualis förlag AB. sid. 36-41. ISBN 978-91-87852-40-4. Läst 13 mars 2013
- ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22641932
- ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov / pubmed / 18307389
- The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines
- "Ångest", Christer L Nordlund, ISBN 91-85902-84-5