Jasper Breitholt: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 17 juni 2017 kl. 14.19

Biografi

Jasper Breitholtz (Bretholt), född c:a 1500, död 1566 och begraven i S:t Nicolaikyrkan i Reval, diplomat, rådsherre i Reval, hansaköpman. Studerade vid universitetet i Wittenberg 1521 (1), handlade som köpman med Lübeck, Kampen, Zwolle och andra hansastäder, var rådsherre i Reval från 1541 (2). Breitholtz var Revals sändebud till Lübeck 1553 och anlitades därefter för diplomatiska uppdrag t.o.m. 1564. I samband med den Livländska ordensstatens sönderfall vid mitten av 1500-talet sändes en ambassad, där Breitholtz hade en framträdande roll som legat med uppdrag att förhandla om skydd, först med Christian III av Danmark (1558), som emellertid avböjde, och sedan med Sverige, vars kung Erik XIV accepterade erbjudandet om överhöghet, varigenom Estland blev en svensk provins (1561). Sedan Breitholtz avsvurit sig trohetseden till den livländske ordensmästaren Gotthard Kettler svor han ny trohetsed 1561 inför kung Erik XIV.

Källor

(1) H.J. Böthfuhr, Die Livländer auf auswärtigen Universitäten,Riga 1884. sid.139, Jasper Bretholt var i ordningen den andre livländare som studerade vid universitetet i Wittenberg, f.ö fyra år efter reformatorn Martin Luther offentliggjorde sina 95 teser på porten till katedralen i staden. Brodern Marquard Bretholt IV, borgmästare i Reval, deltog som representant för Reval/Tallinn i beslutet att införa den lutherska reformationen i Estland 1524.

(2) F.riedrich Georg von Bunge, Die Revaler Rathslinie, Reval 1874.

Mall:Diplomatstub

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 == ''Biografi'' ==
-'''Jasper [[Breitholtz|Breitholtz (Bretholt)]]''', född c:a 1500, död 1566 och begraven i S:t Nicolaikyrkan i Reval, [[diplomat]], [[Rådman|rådsherre]] i [[Tallinn|Reval]], hansaköpman. Studerade vid universitetet i Wittenberg 1521 (1), handlade som köpman med Lübeck, Kampen, Zwolle och andra hansastäder, var rådsherre i Reval från 1541. Breitholtz var Revals sändebud till Lübeck 1553 och anlitades därefter för diplomatiska uppdrag t.o.m. 1564. I samband med den Livländska ordensstatens sönderfall vid mitten av 1500-talet sändes en ambassad, där Breitholtz hade en framträdande roll som legat med uppdrag att förhandla om skydd, först med Christian III av Danmark (1558), som emellertid avböjde, och sedan med Sverige, vars kung [[Erik XIV]] accepterade erbjudandet om överhöghet, varigenom Estland blev en svensk provins (1561). Sedan Breitholtz avsvurit sig trohetseden till den livländske ordensmästaren Gotthard Kettler svor han ny trohetsed 1561 inför kung Erik XIV.
+'''Jasper [[Breitholtz|Breitholtz (Bretholt)]]''', född c:a 1500, död 1566 och begraven i S:t Nicolaikyrkan i Reval, [[diplomat]], [[Rådman|rådsherre]] i [[Tallinn|Reval]], hansaköpman. Studerade vid universitetet i Wittenberg 1521 (1), handlade som köpman med Lübeck, Kampen, Zwolle och andra hansastäder, var rådsherre i Reval från 1541 (2). Breitholtz var Revals sändebud till Lübeck 1553 och anlitades därefter för diplomatiska uppdrag t.o.m. 1564. I samband med den Livländska ordensstatens sönderfall vid mitten av 1500-talet sändes en ambassad, där Breitholtz hade en framträdande roll som legat med uppdrag att förhandla om skydd, först med Christian III av Danmark (1558), som emellertid avböjde, och sedan med Sverige, vars kung [[Erik XIV]] accepterade erbjudandet om överhöghet, varigenom Estland blev en svensk provins (1561). Sedan Breitholtz avsvurit sig trohetseden till den livländske ordensmästaren Gotthard Kettler svor han ny trohetsed 1561 inför kung Erik XIV.
 == ''Källor'' ==
 (1) H.J. Böthfuhr, Die Livländer auf auswärtigen Universitäten,Riga 1884. sid.139, Jasper Bretholt var i ordningen den andre livländare som studerade vid universitetet i Wittenberg, f.ö fyra år efter reformatorn Martin Luther offentliggjorde sina 95 teser på porten till katedralen i staden. Brodern Marquard Bretholt IV, borgmästare i Reval, deltog som representant för Reval/Tallinn i beslutet  att införa den lutherska reformationen i Estland 1524.
+(2) F.riedrich Georg von Bunge, Die Revaler Rathslinie, Reval 1874.
 {{diplomatstub}}