Timotej: Skillnad mellan sidversioner

	Timotej
	1Växtens nedre del; 2 Vippa i blom; 3 Småax (6 X)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter; Monocotyledonae
Ordning	Gräsordningen; Poales
Familj	Gräs; Poaceae
Släkte	Timotejer; Phleum
Art	Timotej; P. pratense
Vetenskapligt namn
	§ Phleum pratense
Auktor	Linné
	Blommande timotej

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 31 maj 2016 kl. 03.37

För popgruppen, se Timoteij.

Timotej, ängstimotej, Phleum pratense L., är ett av de allmännaste ängsgräsen.

Beskrivning

Timotej får snabbt ett mycket styvt och segt strå. Blommande timotej träffar man på odlade ställen från högsommaren till långt in på senhösten. Dess blomställning är en mycket tät, axlikt hopdragen, cylindrisk vippa, som till form och storlek liknar ängskavlens, men kännes sträv av de små styva borst, som bildas av tomfjällens utdragna uddar; ängskavlens vippa är däremot mycket len för känseln. Särskilt på torr och hård mark har timotejen vid stråets bas en hård, rund uppsvällning, som är ett gott igenkänningstecken på denna växt, – en knölstamsbildning, som innehåller näringsförråd av egendomligt slag, bl a flein, en kondensationsprodukt av fruktsocker.

Biotop

Timotej kan odlas på många olika jordmåner: torr och fuktig, lerig och sandig mark, men helst inte alltför torrt. Stamknölen utvecklas emellertid starkast på torrare lokaler.

Habitat

Timotej finns i nästan hela Europa, norra Asien och Nordamerika, och odlas numera som foder i alla tempererade länder i lika stor skala som sädesslagen.

Finns förvildad på ängar, dikeskanter och på betesmark.

Från England importerade Bengt Bergius 1765 timotejfrön, som han då trodde var en nyhet för Sverige. Emellertid överraskades han efter skörden, av att det var samma art som den i Sverige redan kända ängskampen. Man har senare kommit fram till att timotej/ängskampe rent av kunnat vara ursprunglig i södra Sverige.

Timotejodling finns nämnd i Dalarna sedan mitten på 1700-talet.

Förvildad timotej kan finnas på betesmark, ängar och dikeskanter, alltifrån Skåne till södra Lappland.

Utbredningskartor

Användning

Sådd kan ske både på våren och hösten. Nedmyllning behövs ej nödvändigtvis, men vältning kan vara fördelaktigt. Ofta blandas med klöver och andra gräs, t ex engelskt rajgräs. Mer än 4 à 5 år i följd bör man inte så timotej på samma mark, eftersom skörden minskar efter hand p g a att jordens näringsämnen förbrukas. Därefter kan marken läggas i träda, eller efter gödsling besås med andra växtslag. (Växelbruk.)

Timotej är en utmärkt foderväxt, som odlas i stor utsträckning. Slåtter måste ske tidigt, då annars strået blir alltför hårt och mindre värdefullt som foder. Efter slåtter eller avbetning utvecklas mest strån, med eller utan vippa, men inga blad. Därför är timotej mindre lämpligt på betesvallar. Dessutom drar djuren gärna upp timotejen inklusive rötterna, vilket försämrar återväxt till följande år.

Etymologi

Ursprungliga namn i Sverige var ängskampe och kampegräs, men det övergavs ganska snart till förmån för lånordet Timoteus-gräs av "Timothy grass", efter en nordamerikansk lantbrukare, Timothy Hanson från Carolina-provinsen, som i mitten av 1700-talet odlade denna växt till foder.
Phleum, kommer av ett grekiskt ord med betydelsen "svälla upp" m m; torde syfta på den uppsvällda stråbasen.

Bygdemål

Namn	Trakt	Förklaring	Referens

Kampegräs		Äldre svenskt namn	^[1]
Knupptåðå	Dalarna (Älvdalen)	ð = tonande d (eth)	^[2]
Timotejgräs		Försvenskning av Timothey grass; blev senare i kortform timotej
Ängskampe		Äldre svenskt namn	^[1]

Noter

^ [a b] Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 720 [1] Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Källa

Pehr Bolin: De svenska gräsen, Nordisk Rotogravyr, Fjärde upplagan, Stockholm 1940

Se även

Rörflen

Externa länkar

Den virtuella floran
Timotej i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)

Wikimedia Commons har media som rör Timotej.

[JWP-1] [a b] Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

[2] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 720 [1] Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[1]

[2]

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 | range_map =
 | range_map_caption =
-| image2 =
+| image2 = Timothee in bloei Phleum pratense.jpg
-| image2_caption =
+| image2_caption = '''Blommande timotej'''
 | domain_sv = [[Eukaryoter]]
 | domain = Eukaryota
@@ Rad 35: / Rad 35: @@
 ==Beskrivning==
+[[Bild:Timoteegras vruchten Phleum pratense.jpg|mini|150px|vänster|'''"Timotejfrön"'''<br>Egentligen [[nöt]]ter, eftersom de är omgivna av ett tunt skal]]
-Timotej får snabbt ett mycket styvt och segt strå. Blommande timotej träffar man på odlade ställen från högsommaren till långt in på senhösten. Dess [[blomställning]] är en mycket tät, axlikt hopdragen, cylindrisk [[Blomställning#Begränsade blomställningar (cymösa)|vippa]], som till form och storlek liknar [[ängskavle]]ns, men kännes sträv av de små styva [[borst]], som bildas av [[Botanisk ordlista|tomfjäll]]ens utdragna uddar; ängskavlens vippa är däremot mycket len för känseln. Särskilt på torr och hård mark har timotejen vid stråets bas en hård, rund uppsvällning, som är ett gott igenkänningstecken på denna växt, – en [[knölstam]]sbildning, som innehåller näringsförråd av egendomligt slag, bl&nbsp;a [[Flein (kemi)|flein]], en kondensationsprodukt av [[Fruktos|fruktsocker]]. Stamknölen utvecklas mest i torrare lokaler.
+Timotej får snabbt ett mycket styvt och segt strå. Blommande timotej träffar man på odlade ställen från högsommaren till långt in på senhösten. Dess [[blomställning]] är en mycket tät, axlikt hopdragen, cylindrisk [[Blomställning#Begränsade blomställningar (cymösa)|vippa]], som till form och storlek liknar [[ängskavle]]ns, men kännes sträv av de små styva [[borst]], som bildas av [[Botanisk ordlista|tomfjäll]]ens utdragna uddar; ängskavlens vippa är däremot mycket len för känseln. Särskilt på torr och hård mark har timotejen vid stråets bas en hård, rund uppsvällning, som är ett gott igenkänningstecken på denna växt, – en [[knölstam]]sbildning, som innehåller näringsförråd av egendomligt slag, bl&nbsp;a [[Flein (kemi)|flein]], en kondensationsprodukt av [[Fruktos|fruktsocker]].
-Efter slåtter eller avbetning utvecklas mest strån, med eller utan vippa, men just inga blad intill marken.
 ==[[Biotop]]==
-Timotej kan odlas på många olika [[jordmån]]er: torr och fuktig, [[lera|lerig]] och [[sand]]ig mark, men helst inte alltför torrt.
+Timotej kan odlas på många olika [[jordmån]]er: torr och fuktig, [[lera|lerig]] och [[sand]]ig mark, men helst inte alltför torrt. Stamknölen utvecklas emellertid starkast på torrare lokaler.
 ==[[Habitat]]==
-[[Bild:Timothee in bloei Phleum pratense.jpg|miniatyr|vänster|75px]]
 Timotej finns i nästan hela [[Europa]], norra [[Asien]] och [[Nordamerika]], och odlas numera som [[djurfoder|foder]] i alla tempererade länder i lika stor skala som [[sädesslag]]en.
 Finns förvildad på [[äng]]ar, [[dike]]skanter och på [[betesmark]].
+Från [[England]] importerade [[Bengt Bergius]] 1765 timotejfrön, som han då trodde var en nyhet för Sverige. Emellertid överraskades han efter [[skörd]]en, av att det var samma art som den i Sverige redan kända ''ängskampen''. Man har senare kommit fram till att timotej/ängskampe rent av kunnat vara ursprunglig i södra Sverige.
-I Sverige importerades timotej första gången från [[England]] 1765, då man började odla timotej i [[Dalarna]]. Emellertid varr timotej möjligen inhemsk sen tidigare i [[Skåne]], men kallades då ej så, utan ''ängskampe.'']]
-Förvildad timotej finns på [[betesmark]], [[äng]]ar och [[dike]]skanter, alltifrån [[Skåne]] till södra [[Lappland, Sverige|Lappland]].
+Timotejodling finns nämnd i [[Dalarna]] sedan mitten på 1700-talet.
+Förvildad timotej kan finnas på [[betesmark]], [[äng]]ar och [[dike]]skanter, alltifrån [[Skåne]] till södra [[Lappland, Sverige|Lappland]].
+<h4>Utbredningskartor</h4>
+* [[Norden]] [http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/phleu/phlepran.jpg]
+* [[Norra halvklotet]] [http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/phleu/phleprav.jpg]
 ==Användning==
-[[Sådd]] kan ske både på våren och hösten. Nedmyllning behövs ej nödvändigtvis, men [[vält]]ning kan vara fördelaktigt. Ofta blandas med [[klöver]] och andra gräs, t&nbsp;ex [[engelskt rajgräs]]. Mer än 4 à 5 år i följd bör man inte så timotej eftersom skörden minskar efter hand. Därefter läggs marken i [[träda]], eller efter [[gödsling]] besås med andra växtslag. ([[Växelbruk]].)
+[[Sådd]] kan ske både på våren och hösten. Nedmyllning behövs ej nödvändigtvis, men [[vält]]ning kan vara fördelaktigt. Ofta blandas med [[klöver]] och andra gräs, t&nbsp;ex [[engelskt rajgräs]]. Mer än 4 à 5 år i följd bör man inte så timotej på samma mark, eftersom skörden minskar efter hand p&nbsp;g&nbsp;a att jordens näringsämnen förbrukas. Därefter kan marken läggas i [[träda]], eller efter [[gödsling]] besås med andra växtslag. ([[Växelbruk]].)
-Timotej är en utmärkt foderväxt, som odlas i stor utsträckning. [[Slåtter]] måste ske tidigt, då annars strået blir alltför hårt och mindre värdefullt som foder. Mindre lämpligt för återväxt på [[betesvallar]], eftersom djuren gärna drar upp stråna inklusive rötterna.
+Timotej är en utmärkt foderväxt, som odlas i stor utsträckning. [[Slåtter]] måste ske tidigt, då annars strået blir alltför hårt och mindre värdefullt som foder. Efter [[slåtter]] eller avbetning utvecklas mest strån, med eller utan vippa, men inga blad. Därför är timotej mindre lämpligt på [[Vall (jordbruk)|betesvallar]]. Dessutom drar djuren gärna upp timotejen inklusive rötterna, vilket försämrar återväxt till följande år.
 ==[[Etymologi]]==
-*Ursprungliga namn i Sverige var ''ängskampe'' och ''kampegräs'', men det övergavs ganska snart till förmån för [[lånord]]et ''Timoteus-gräs'' av "Timothy&nbsp;grass", efter en nordamerikansk [[lantbruk]]are, Timothy Hanson, som i mitten av 1700-talet odlade denna växt till foder.
+*Ursprungliga namn i Sverige var ''ängskampe'' och ''kampegräs'', men det övergavs ganska snart till förmån för [[lånord]]et ''Timoteus-gräs'' av "Timothy&nbsp;grass", efter en [[nordamerika]]nsk [[lantbruk]]are, Timothy Hanson från [[Carolina-provinsen]], som i mitten av 1700-talet odlade denna växt till foder.
 *''Phleum'', kommer av ett grekiskt ord med betydelsen "svälla upp" m&nbsp;m; torde syfta på den uppsvällda stråbasen.
 ==[[Dialekt|Bygdemål]]==
-<table>
+<table frame=box>
 <th style=background:Lightgreen>Namn
 <th style=background:Lightgreen>Trakt
@@ Rad 91: / Rad 96: @@
 </table>
-== Källor ==
+==Noter==
 <references/>
+==Källa==
+* Pehr Bolin: ''De svenska gräsen,'' [[Nordisk Rotogravyr]], Fjärde upplagan, Stockholm 1940
 ==Se även==