Linolja

Linolja är olja pressad ur linfrö. Den har använts som impregnering, som bas för traditionell färgtillverkning, som rostskydd med mera. Oljan används även i matlagning men är inte lika vanlig som rapsolja eller olivolja.

Linolja kan användas för att ersätta fisk eftersom den innehåller nyttiga fettsyror som Omega 3. Det sägs att en matsked linfröolja är lika mycket som 30 kapslar omega 3.^{[källa behövs]}

Denna ljusgula olja kan man till exempel blanda i sallad tillsammans med lite balsamvinäger och salladskrydda.

Som träskydd tränger linoljan in mycket bra i virket, expanderar under torkningen och hindrar vatteninträngning. Alternativa behandlingar med lack eller plastfärg ger bara ett mer eller mindre långlivat ytskydd - när småskador uppstår finns inget djupskydd mot röta.

Linolja är också ett bra rostskydd för järn - effektivt också på redan angripet järn. Genom sin krypförmåga tränger den ner till kärnplåten och hindrar vidare rost. Rostskyddbehandling av bilar görs numera allt oftare med linolja, eftersom de industriella alternativen är hälso- och miljöfarliga.

Kallpressad rå linolja är ljus och tunnflytande och extremt små molekyler (ca: 0,000005 mm) och torkar på ett par veckor. Den gulnar mindre än kokt linolja. Används mest för tillverkning av standolja, oljefärger och kitt. Är helt ofarlig både utvärtes och invärtes (t o m nyttig om den är helt ren). Varmpressning ger mer olja men av lägre kvalitet och varmpressad rå linolja används mest för tillverkning av kokt linolja.

Kokt linolja är numera en rad olika produkter. Gemensamt är att oljan har polymeriserats (molekylerna har kopplats ihop till ca ca: 0,0001 mm storlek), antingen genom upphettning till 150-250 grader, eventuellt i kombination med syretillförsel (luftinblåsning) eller genom tillsats av sickativ (t ex järnoxid, mangandioxid), ibland även mögelhämmande tillsatser. Den är tyngre, tjockare och mörkare än rå linolja och bildar, till skillnad från rå linolja, skikt under torkning och får därför en bättre skyddande yta. Den utvidgar sig ca 15 % när den torkar och täpper därför till bra inne i trä. Linoljan oxiderar snabbt (torktiden är ett eller ett par dygn) och självantänder därför lätt i trasor.

Standolja är linoljas upphettad till ca 300 grader, ibland tillsammans med kolsyra för att öka polymeriseringsgraden. Den är tjock och seg med stora molekyler, torkar med glans till ett hårt vädertåligt ytskydd. Används därför mest för tillverkning av utomhusfärg.

Som jämförelse kan nämnas att "moderna" träskydd ofta har betydligt större molekyler än linolja och därför inte alls tränger in på samma sätt i träet: Alkydolja ca: 0,001 mm, Latex ca: 0,5 mm. (uppgifterna från Chalmers Göteborg - Bebyggelsevård).

Kokt linolja oxiderar snabbt och under reaktionen avges värme. Använt trassel eller trasor kan självantända och bör brännas upp, dränkas med vatten eller förvaras lufttätt.