Hoppa till innehållet

Pehr Adlerfelt: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
mIngen redigeringssammanfattning
Klementin (Diskussion | Bidrag)
Rad 1: Rad 1:
'''Pehr Adlerfelt''', född i [[Stockholm]] den [[4 juni]] [[1680]], död den [[22 juni]] 1743, medlem av adelsätten [[Adlerfeldt]], var ett svenskt [[riksråd]], bror till [[Gustaf Adlerfelt]], far till [[Carl Adlerfelt]].
'''Pehr Adlerfelt''', född i [[Stockholm]] den [[4 juni]] [[1680]], död den [[22 juni]] 1743, medlem av adelsätten [[Adlerfeldt]], var ett svenskt [[riksråd]].

==Biografi==
Pehr Adlerfelt var son till hovkamreraren Carl Johansson, adlad Adlerfelt, och Rebecka von Hagen, samt bror till [[Gustaf Adlerfelt]].


Adlerfelt ingick vid tjugo års ålder i [[Karl XII|Karl den tolftes]] [[här]], med vilken han deltog i [[slaget vid Narva]], [[Slaget vid Düna|fälttåget i Kurland]], [[belägringen av Thorn]], och [[Slaget vid Holowczyn|drabbningen vid Holofzin]]. Han innehade ett stort antal höga [[befäl]]sposter i den svenska armén och deltog med utmärkelse i [[Stora nordiska kriget|fälttåget]] ända till [[slaget vid Poltava]], där han blev tillfångatagen. Han blev dock snart frigiven och återvände till Sverige.
Adlerfelt ingick vid tjugo års ålder i [[Karl XII|Karl den tolftes]] [[här]], med vilken han deltog i [[slaget vid Narva]], [[Slaget vid Düna|fälttåget i Kurland]], [[belägringen av Thorn]], och [[Slaget vid Holowczyn|drabbningen vid Holofzin]]. Han innehade ett stort antal höga [[befäl]]sposter i den svenska armén och deltog med utmärkelse i [[Stora nordiska kriget|fälttåget]] ända till [[slaget vid Poltava]], där han blev tillfångatagen. Han blev dock snart frigiven och återvände till Sverige.
Rad 6: Rad 9:


Adlerfelt användes efter konungens död mest i civila värv. Han blev till exempel [[envoyé]] vid [[Danmark|danska]] [[hov (uppvaktning)|hovet]] 1721. Hans förtjänster belönades slutligen med rådsvärdigheten, 1739. Han blev skjuten på [[Norrmalms torg]] (nuvarande [[Gustav Adolfs torg, Stockholm|Gustav Adolfs torg]]) i Stockholm under [[Stora daldansen|dalkarlarnas uppror]], vilket han blivit utsänd att stilla.
Adlerfelt användes efter konungens död mest i civila värv. Han blev till exempel [[envoyé]] vid [[Danmark|danska]] [[hov (uppvaktning)|hovet]] 1721. Hans förtjänster belönades slutligen med rådsvärdigheten, 1739. Han blev skjuten på [[Norrmalms torg]] (nuvarande [[Gustav Adolfs torg, Stockholm|Gustav Adolfs torg]]) i Stockholm under [[Stora daldansen|dalkarlarnas uppror]], vilket han blivit utsänd att stilla.

Adlerfelt var gift med Catharina Juliana von Bautzen, och far till [[Carl Adlerfelt]].


==Källor==
==Källor==

Versionen från 14 december 2014 kl. 16.27

Pehr Adlerfelt, född i Stockholm den 4 juni 1680, död den 22 juni 1743, medlem av adelsätten Adlerfeldt, var ett svenskt riksråd.

Biografi

Pehr Adlerfelt var son till hovkamreraren Carl Johansson, adlad Adlerfelt, och Rebecka von Hagen, samt bror till Gustaf Adlerfelt.

Adlerfelt ingick vid tjugo års ålder i Karl den tolftes här, med vilken han deltog i slaget vid Narva, fälttåget i Kurland, belägringen av Thorn, och drabbningen vid Holofzin. Han innehade ett stort antal höga befälsposter i den svenska armén och deltog med utmärkelse i fälttåget ända till slaget vid Poltava, där han blev tillfångatagen. Han blev dock snart frigiven och återvände till Sverige.

Senare deltog Adlerfelt i slaget vid Gadebusch (1712), där han mycket bidrog till segern, samt i försvaret av Stralsund (1715), följde därefter Karl på fälttåget i Norge, varefter han utnämndes till general av infanteriet 1719 och friherre 1720.

Adlerfelt användes efter konungens död mest i civila värv. Han blev till exempel envoyé vid danska hovet 1721. Hans förtjänster belönades slutligen med rådsvärdigheten, 1739. Han blev skjuten på Norrmalms torg (nuvarande Gustav Adolfs torg) i Stockholm under dalkarlarnas uppror, vilket han blivit utsänd att stilla.

Adlerfelt var gift med Catharina Juliana von Bautzen, och far till Carl Adlerfelt.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Adlerfelt, 2. Per, 1904–1926.