Haeffners koralbok

Haeffners koralbok betitlades "Svensk choralbok. Af kongl. psalm-kommitén gillad och antagen år 1819".

Bakgrund

År 1800 färdigställer hovkapellmästaren Johann Christian Friedrich Haeffner ett förslag till ny koralbok men denna utges inte förrän 1808 och då i reviderad upplaga. När en ny psalmbok framtages i mitten av 1810-talet under ledning av Johan Olof Wallin, kommer Haeffner i åtanke eftersom han under många år både komponerat och musik och skrivit många tidskriftsartiklar om kyrkomusik. 1818 får han, på Erik Gustaf Geijers tillskyndan, det officiella uppdraget att vara redaktör för koralboken till den nya, s.k. Wallinska psalmboken.

Hans arbete innebär genomgripande förändringar av psalmmelodierna med en strävan att återgå till en enklare, klassisk stil - något som inte uppskattades av alla hans samtida musikerprofiler och orsakade en flerårig, tidvis hetsig, debatt i musik-akademiska kretsar.

Haeffner utgav 1821 även ett häfte med preludier till de flesta psalmerna tillsammans med några marscher.

Koralboken

Haeffner anses ha hämtat en stor del av sin inspiration till kompositioner ur Johann Balthasar Königs koraler och andra tryckta källor som Etlich Christlich Lieder.

Revisioner

1877 utges "Förslag till ändringar vid J. Chr. Fr. Haeffners år 1819 utgifna Koralbok, enligt uppdrag af Kongl. Musikaliska Akademien utarbetadt af J.A. Josephson.

1921 utges ett tillägg flera nya psalmer varvid även koralboken utökades. revideras.

Koralboken ersattes slutligen med 1937 års psalmbok, dvs Haeffners koralbok användes i hela svenska kyrkan i ca 115 år.

Någon utgåva presenteras som "Hæffners af Lagergren och Nordqvist redigerade koralbok".

• Svensk Choralbok Af Kongl. Psalm-Kommitén gillad och antagen år 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner. Stockholm 1820.
• Svenska choralbokens samt svenska messans discant-stämma efter Haeffner. Uppsala 1824.

Källor:

• Statens musikbibliotek: Musikmuseet, Kyrklig musik