Hoppa till innehållet

Pehr Adlerfelt: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
{{slå ihop|Per Adlerfeldt}}
Rad 1: Rad 1:

'''Per Adlerfeldt''', född i [[Stockholm]] [[1680]], död [[1743]], medlem av adelsätten [[Adlerfeldt]]. Riksråd och militär. Tillfångatogs vid [[slaget vid Poltava]], men blev omedelbart frigiven och återvände då till Sverige. Deltog därefter vid [[slaget vid Gadebusch]], försvaret av [[Stralsund]] och [[Karl XII:s norska fälttåg]]. Adlades [[1739]]. Skjuten 1743 vid [[Gustav Adolfs torg, Stockholm|Gustav Adolfs torg]] under [[Dalupproret 1743|Dalupproret]].
{{slå ihop|Per Adlerfeldt}}
'''Pehr Adlerfelt''', född i [[Stockholm]] den [[4 juni]] [[1680]], död den [[22 juni]] 1743, var ett [[Sverige|svenskt]] [[riksråd]], bror till [[Gustaf Adlerfelt]], far till [[Carl Adlerfelt]].

Adlerfelt ingick vid tjugo års ålder i [[Karl XII|Karl den tolftes]] [[här]], med vilken han deltog i [[slaget vid Narva]], [[Slaget vid Düna|fälttåget i Kurland]], [[belägringen av Thorn]], och [[Slaget vid Holowczyn|drabbningen vid Holofzin]].

Adlerfelt beklädde en mängd höga [[befäl]]sposter inom svenska armén och deltog med utmärkelse i [[Stora nordiska kriget|fälttåget]] ända till [[slaget vid Poltava]], där han blev tillfångatagen. Han blev dock genast lösgiven, varefter han återvände till Sverige.

Sedermera deltog Adlerfelt i [[slaget vid Gadebusch]] ([[1712]]), där han genom sitt mannamod mycket bidrog till segern, samt i [[försvar]]et av [[Stralsund]] ([[1715]]), följde
därefter Karl på [[Karl XII:s norska fälttåg|fälttåget i Norge]], överallt ådagaläggande stort mod och tapperhet, varför han [[utnämning|utnämndes]] till [[general]] av [[infanteri]]et [[1719]] och [[friherre]] [[1720]].

Adlerfelt användes efter konungens död mest i civila värv. Han blev till exempel [[envoyé]] vid [[Danmark|danska]] [[hov (uppvaktning)|hovet]] [[1721]]. Hans förtjänster belönades slutligen med rådsvärdigheten, [[1739]].

Adlerfelt blev skjuten på [[Norrmalm]]s (nuvarande [[Gustav Adolfs torg, Stockholm|Gustav Adolfs]]) [[torg]] i Stockholm under [[Stora daldansen|dalkarlarnas uppror]], vilket han blivit utsänd att stilla.


==Källor==
==Källor==
*[http://runeberg.org/nfba/0100.html Nordisk Familjebok]


*{{ugglan|artikel=Adlerfelt, 2. Per|url=http://runeberg.org/nfba/0100.html}}
{{STANDARDSORTERING:Adlerfeldt, Per}}
*{{SBH|artikel=Adlerfelt, 2. Per|url=http://runeberg.org/sbh/adlerfpe.html}}
[[Kategori:Svensk adel]]

[[Kategori:Svenska militärer]]
{{STANDARDSORTERING:Adlerfelt, Per}}

[[Kategori:Svenska riksråd]]
[[Kategori:Svenska riksråd]]
[[Kategori:Personer som stupat i strid]]
[[Kategori:Svenska generaler]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Svenska diplomater]]
[[Kategori:Karoliner]]
[[Kategori:Personer i stora nordiska kriget]]
[[Kategori:Födda 1680]]
[[Kategori:Födda 1680]]
[[Kategori:Avlidna 1743]]
[[Kategori:Avlidna 1743]]
[[Kategori:Män]]

[[en:Pehr Adlerfelt]]
[[pl:Pehr Adlerfelt]]

Versionen från 12 mars 2011 kl. 03.22

Pehr Adlerfelt, född i Stockholm den 4 juni 1680, död den 22 juni 1743, var ett svenskt riksråd, bror till Gustaf Adlerfelt, far till Carl Adlerfelt.

Adlerfelt ingick vid tjugo års ålder i Karl den tolftes här, med vilken han deltog i slaget vid Narva, fälttåget i Kurland, belägringen av Thorn, och drabbningen vid Holofzin.

Adlerfelt beklädde en mängd höga befälsposter inom svenska armén och deltog med utmärkelse i fälttåget ända till slaget vid Poltava, där han blev tillfångatagen. Han blev dock genast lösgiven, varefter han återvände till Sverige.

Sedermera deltog Adlerfelt i slaget vid Gadebusch (1712), där han genom sitt mannamod mycket bidrog till segern, samt i försvaret av Stralsund (1715), följde därefter Karl på fälttåget i Norge, överallt ådagaläggande stort mod och tapperhet, varför han utnämndes till general av infanteriet 1719 och friherre 1720.

Adlerfelt användes efter konungens död mest i civila värv. Han blev till exempel envoyé vid danska hovet 1721. Hans förtjänster belönades slutligen med rådsvärdigheten, 1739.

Adlerfelt blev skjuten på Norrmalms (nuvarande Gustav Adolfs) torg i Stockholm under dalkarlarnas uppror, vilket han blivit utsänd att stilla.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Adlerfelt, 2. Per, 1904–1926.