Hoppa till innehållet

Anatomiska termer för läge: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
FöredettaMH (Diskussion | Bidrag)
påbörjad
 
FöredettaMH (Diskussion | Bidrag)
Rad 32: Rad 32:
I handen och underarmen, eller motsvarande delar hos djuren, används två lokala huvudriktningar:
I handen och underarmen, eller motsvarande delar hos djuren, används två lokala huvudriktningar:
# En riktning mot handflatan anges som '''palmar''' (''palma manus'', "handflata") och en riktning mot handryggen som '''dorsal''' (''dorsum manus'', "handrygg").
# En riktning mot handflatan anges som '''palmar''' (''palma manus'', "handflata") och en riktning mot handryggen som '''dorsal''' (''dorsum manus'', "handrygg").
# En riktning mot tummsidan anges som '''ulnar''' (''ulna'', "armbågsben") och en riktning mot lillfingrets sida som '''radial''' (''radius'', "strålben").
# En riktning mot tumsidan anges som '''ulnar''' (''ulna'', "armbågsben") och en riktning mot lillfingrets sida som '''radial''' (''radius'', "strålben").


Sådant som är relaterat till båda sidorna kallas '''radioulnart'''.
Sådant som är relaterat till båda sidorna kallas '''radioulnart'''.
Rad 38: Rad 38:
=== Nedre/bakre extremiteten ===
=== Nedre/bakre extremiteten ===
I foten och underbenet, eller motsvarande delar hos djuren, används istället:
I foten och underbenet, eller motsvarande delar hos djuren, används istället:
# En riktning mot fotsulan anges som '''plantar''' (''planta pedis'', "fotsula") och en riktning mot fotryggen som '''dorsal''' (''dorsum pedis'', "fotrygg").
# En riktning mot fotsulan anges som '''plantar''' (''planta pedis'', "fotsula"). I benet anges ett motsatt läge som '''proximalt''' och i foten som '''dorsal''' (''dorsum pedis'', "fotrygg").
# I riktning mot stortåns sida anges som '''tibial'' (''tibia'', "skenben") och en riktning mot lilltåns sida som '''fibular''' (''fibula'', "vadben") eller '''peroneal''' (''peroneus'', av [[grekiska]] ''perone'', "vadben").
# I foten anges ett läge mot stortåsida som '''tibial''' (''tibia'', "skenben") och en riktning mot lilltåns sida som '''fibular''' (''fibula'', "vadben") eller '''peroneal''' (''peroneus'', av [[grekiska]] ''perone'', "vadben").


== Relativt ytan ==
== Relativt ytan ==

Versionen från 11 december 2006 kl. 09.44

Anatomiska riktningar hos en känguru.

Standardiserade anatomiska termer för läge används inom humananatomi och zootomi, eller mer generellt för bilateria (djur med bilateral symmetri), för att beskriva exempelvis organs position och orientering i rummet och i relation till andra delar av kroppen. Vanligen utgår man från den anatomiska grundställningen, i människans fall, den upprätta ställningen med blicken riktad framåt, armarna hängande längs med kroppen med handflatorna riktade framåt och fötterna placerade så att de vidrör varandra. Ofta används latinska eller medicinarlatinska termer.

Axialskelettet

I axialskelettet hos djur (huvud, hals, bål och svans) anges riktningar längs med tre mot varandra vinkelräta plan:

Hos djur

  1. Djurets medianplan (medius, "i mitten") delar kroppen i två spegelvända delar. Ofta används istället sagittalplan (sagitta, "pil", sagitallis, "i pilens riktning", dvs framåt) som är orienterat parallellt med medianplanet. Om median- och sagittalplan sammanfaller, talar man om midsagittalplan.
  2. Djurets dorsalplan (dorsum, "rygg") är orienterat parallellt med ryggraden och vinkelrätt mot medianplanet.
  3. Djurets transversalplan ställs vinkelrätt mot de två andra och följer vanligen gravitationsaxeln.

Riktningar anges längs med skärningen mellan dessa plan:

  1. I skärningen mellan medianplan och dorsalplan, från huvudet till svansen eller stjärten, anges en riktning som kraniell (mot kraniet) eller kaudal (cauda, "svans") respektive sakral (orienterad mot korsbenet (os sacrum)). Inuti huvudet anges en riktning som rostral (rostrum, "snabel") respektive kaudal.
  2. I skärningen mellan medianplan och transversalplan, från ryggen till magen, anges en riktning som dorsal (dorsum, "rygg") respektive ventral (venter, "buk").
  3. I skärningen mellan dorsalplan och transversalplan, från vänster till höger, anges riktningar till respektive från djurets symmetriaxel. In mot mitten anges som medial och ut mot sidan som lateral (latus, "bred", "sida"). Man kan också ange något som närvarandra på bägge sidorna som kolateralt eller kalla organ placerade till höger som dexter och de till vänster som sinister.

Hos människan

Människans uppresta ställning och sättet som planen definieras på gör att planens orientering relativt underlaget är annorlunda i männsikans anatomi.

  1. Medianplanet delar människan i två spegelvända halvor, precis som hos djuren.
  2. Dorsalplanet följer fortfarande ryggraden vinkelrätt med medianplanet, men, eftersom det delar människan i en främre och en bakre del, talar man vanligen istället om ett frontalplan (frons, "panna").
  3. Transversalplanet, fortfarande vinkelrätt mot de två andra, delar människan i en övre och en undre del. Det kallas ibland horisontalplanet.

Riktningar i människans kropp anges följaktligen som:

  1. I skärningen mellan medianplan och frontalplan, från huvudet till fötterna, som kraniell respektive kaudal eller vertikal.
  2. I skärningen mellan medianplan och transversalplan, från ryggen till magen, som dorsal respektive ventral eller sagittal.
  3. I skärningen mellan frontalplan och transversalplan, höger-vänster, som medial respektive lateral eller transversell.

Extremiteterna

I de övre respektive nedre extremiteterna (hos människan armar och ben) anges riktningar istället vanligen relativt extremitetens rot (skuldra och höft) respektive fria ände (händerna och fötterna). En riktning mot kroppens symmetriaxel anges som proximal och en riktning mot ändorganet som distal.

Övre/främre extremiteten

I handen och underarmen, eller motsvarande delar hos djuren, används två lokala huvudriktningar:

  1. En riktning mot handflatan anges som palmar (palma manus, "handflata") och en riktning mot handryggen som dorsal (dorsum manus, "handrygg").
  2. En riktning mot tumsidan anges som ulnar (ulna, "armbågsben") och en riktning mot lillfingrets sida som radial (radius, "strålben").

Sådant som är relaterat till båda sidorna kallas radioulnart.

Nedre/bakre extremiteten

I foten och underbenet, eller motsvarande delar hos djuren, används istället:

  1. En riktning mot fotsulan anges som plantar (planta pedis, "fotsula"). I benet anges ett motsatt läge som proximalt och i foten som dorsal (dorsum pedis, "fotrygg").
  2. I foten anges ett läge mot stortåsida som tibial (tibia, "skenben") och en riktning mot lilltåns sida som fibular (fibula, "vadben") eller peroneal (peroneus, av grekiska perone, "vadben").

Relativt ytan

Organ som ligger djupt i kroppen kallas profunda och de ytligt placerade superficiella alternativt interna respektive externa. Vad gäller de inre organen avser viskeral sådant som är associerat med ett organ och parietal sådant som hör till kroppsväggen.

Referenser

Se även

Mall:Anatomistub