Gorzów Wielkopolski: Skillnad mellan sidversioner
Hovastro (Diskussion | Bidrag) |
EmausBot (Diskussion | Bidrag) m r2.7.2+) (robot Ändrar: uk:Ґожув-Велькопольський |
||
Rad 217: | Rad 217: | ||
[[tet:Gorzów Wielkopolski]] |
[[tet:Gorzów Wielkopolski]] |
||
[[th:กอร์ซูฟเวียลคอปอลสกี]] |
[[th:กอร์ซูฟเวียลคอปอลสกี]] |
||
[[uk:Ґожув-Велькопольський]] |
|||
[[uk:Гожув-Великопольський]] |
|||
[[vep:Gožuv-Vel'kopol'ski]] |
[[vep:Gožuv-Vel'kopol'ski]] |
||
[[vi:Gorzów Wielkopolski]] |
[[vi:Gorzów Wielkopolski]] |
Versionen från 17 oktober 2012 kl. 08.22
Gorzów Wielkopolski | |||
Gorzów nad Wartą tyska: Landsberg an der Warthe | |||
Stad | |||
Utsikt över Gorzów Wielkopolski
| |||
|
|||
Officiellt namn: Gorzów Wielkopolski | |||
Motto: Miasto wielu możliwości (Staden med många möjligheter) | |||
Land | Polen | ||
---|---|---|---|
Vojvodskap | Lubusz | ||
Flod | Warta | ||
Höjdläge | 19 m ö.h. | ||
Koordinater | 52°44′N 15°14′Ö / 52.733°N 15.233°Ö | ||
Area | 86 km² | ||
Folkmängd | 125 149 (2009) | ||
Befolkningstäthet | 1 455 invånare/km² | ||
Grundad | 1257 | ||
Borgmästare | Tadeusz Jędrzejczak | ||
Tidszon | CET (UTC+1) | ||
- sommartid | CEST (UTC+2) | ||
Postnummer | 66-400 till 66-414 | ||
Riktnummer | (+48) 95 | ||
Registreringsskylt | FG | ||
Geonames | 3098722 7532087 | ||
Gorzów Wielkopolskis läge i Polen
| |||
Webbplats: www.gorzow.pl | |||
Gorzów Wielkopolski [ˈgɔʒuf vʲɛlkɔ'pɔlski] (före 1945 känd under det tyska namnet Landsberg an der Warthe, kasjubiska: Lãdzberch) är en stad i vojvodskapet Lubusz (Województwo lubuskie) i nordvästra Polen. Invånarantalet är 125 149 (2009). Staden är en av två huvudstäder i Lubusz; Gorzów är säte för vojvoden, medan Zielona Góra är säte för vojvodskapets parlament och regering. Gorzów har även en domkyrka som är säte för den regionala katolska biskopen.
Staden utgör administrativt ett eget powiat (distrikt) och är därmed ett självständigt stadsdistrikt i vojvodskapet Lubusz.
Geografi
Gorzów ligger i Lubusz vojvodskap nära Polens västra gräns, omkring 130 kilometer nordväst om Poznań. Floden Warta rinner igenom staden, och den gamla stadskärnan är belägen vid flodens norra strand. Staden ligger omkring 45 kilometer från den närmaste gränsövergången till Tyskland vid Kostrzyn nad Odrą. Gorzów omges av flera höga kullar och stora skogsområden.
Historia
Landsbergs historia fram till 1945
Arkeologiska fynd har visat att området är bebott sedan förhistorisk tid. Under folkvandringstiden bosatte sig slaviska stammar i området. Under hertigen Leszek I av Polen i början av 1200-talet bjöds tysktalande bosättare in att slå sig ned i området, och efter hertigens död 1237 kom markgrevskapet Brandenburg att överta den politiska makten i vad som senare blev Neumark. År 1257 grundades det nuvarande Gorzów, staden Landsberg, av Johan I av Brandenburg och en bro över floden Warta byggdes. Nybyggarna i området talade huvudsakligen lågtyska dialekter. Staden kallades ända fram till 1500-talet Neu-Landsberg, "Nya Landsberg", för att skilja den från den befintliga staden Altlandsberg, "Gamla Landsberg", i närheten av Berlin. Domkyrkan i Gorzów, Mariakyrkan, uppfördes på 1200-talet som Landsbergs stadskyrka och är därmed stadens äldsta byggnadsverk. Under början av 1300-talet byggdes stadsmurarna, som idag endast till en liten del är bevarade.
Staden utvecklades under senmedeltiden till områdets viktigaste handelsplats och blev med tiden viktig för handeln mellan Tysk-romerska riket och Polen. Under trettioåriga kriget förstördes förstäderna utanför ringmuren helt. Ullhandel och väverier var en viktig näring under 1700-talet.
År 1857 anslöts staden till järnvägsnätet som en station på den preussiska östra stambanan.
Våren 1945 erövrades staden av sovjetiska trupper och efter krigsslutet tvångsförflyttades de tyskspråkiga invånare som inte redan flytt västerut under kriget, enligt Potsdamöverenskommelsen. Den östtyska författaren Christa Wolf är känd för att ha skildrat sina upplever som barn i en sådan tysk familj som tvångsförflyttades från staden.
Gorzów efter 1945
Landsberg bytte nu officiellt namn till Gorzów Wielkopolski. De tidigaste kartorna som visar det polska namnet Gorzów på staden härstammar från 1700-talet. Namnet Wielkopolski, "i Storpolen", valdes utifrån den dåvarande regionindelningen, trots att den historiska regionen och dagens vojvodskap Storpolen i strikt mening ligger längre österut.
Staden återbefolkades huvudsakligen av polsktalande invånare från centrala Polen, och trots tvångsfördrivningarna växte staden under efterkrigstiden till mer än dubbla invånarantalet jämfört med före kriget, vilket ledde till att stora förortsområden med höghus i betong byggdes.
I en folkomröstning 2000 om att ändra stadens namn beslutades att även i fortsättningen officiellt kalla staden Gorzów Wielkopolski, trots att den inte längre administrativt tillhör Storpolen.
Kultur och sevärdheter
Gorzóws centrum skadades svårt under andra världskriget, och den gamla staden består idag av en blandning av äldre hus och modernistiska hus från efterkrigstiden. Stadens äldsta byggnad, katedralen, står fortfarande kvar mitt på stora torget i staden och utgör stadens naturliga mittpunkt. Många av byggnaderna omkring torget renoverades inför påven Johannes Paulus II:s besök 1997.
Området omkring den gamla staden har många parker och grönområden, och nedanför järnvägsviadukten som går mellan floden och stadskärnan har man under senare år skapat ett promenadstråk med caféer och barer.
Den nya staden, norr om den gamla stadsmuren, består till större delen av bebyggelse från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal och klarade sig relativt oskadd undan andra världskriget. Många välbevarade och byggnadsminnesmärkta exempel på gründerzeit- och jugendstilarkitektur finns här.
Stadens gamla judiska kyrkogård, i västra utkanten av staden, vandaliserades på 1930-talet men är delvis bevarad.
Årliga evenemang
Gorzów har sedan 1950-talet en stor bofast romsk befolkning, och varje år anordnas första veckan i juli en stor internationell festival, Romane Dyvesa. Poeten och sångerskan Bronisława Wajs (1908-1987), också känd som Papusza, tillhörde de mer kända medlemmarna av stadens romska befolkning.
Staden har en årlig internationell jazzfestival som är en av Polens största jazzfestivaler.
Museer
Vojvodskapet Lubusz museum ligger i staden, delat på två museibyggnader; det gamla sädesmagasinet Spichlerz, söder om floden, har olika tillfälliga konstutställningar och en permanent utställning om stadens historia. Schrödervillan på gatan Warszawska hyser en porträttsamling och konstföremål. Villans park har en botanisk stig.
Kommunikationer
Staden har järnvägsförbindelse mot Kostrzyn nad Odrą västerut, med vidare förbindelser mot Berlin och Szczecin, och via Krzyż mot Poznań österut.
Motorvägen S3 (Europaväg 65) i nord-sydlig riktning befinner sig under konstruktion och är idag endast motorväg på vissa delsträckningar norrut i riktning mot Szczecin. I övrigt följer vägen den gamla landsvägen DK3. Landsvägen DK22 mellan Elbląg och Kostrzyn nad Odrą, som ursprungligen byggdes som den gamla tyska riksvägen Reichsstrasse 1, passerar Gorzów i väst-östlig riktning.
De närmaste större internationella flygplatserna finns i Poznań och Berlin.
Lokaltrafik
Staden har ett spårvägsnät, grundat 1899, som utgår från centralstationen.
Vänorter
- Cava de’ Tirreni (Italien)
- Eberswalde (Tyskland)
- Frankfurt an der Oder (Tyskland)
- Herford (Tyskland)
- Jönköping (Sverige)
- Sumy (Ukraina)
- Teramo (Italien)
Kända Gorzówbor
- Georg Axhausen, (1877-1960), tysk kirurg.
- Gottfried Bernhardy (1800-1875), tysk filolog.
- Eduard Boas (1815-1853), tysk författare.
- Hermann Ende (1829-1907), tysk arkitekt.
- Victor Klemperer (1881-1960), tysk författare.
- Kazimierz Marcinkiewicz (född 1959), Polens premiärminister 2005-2006.
- Christa Wolf (1929-2011), tysk författare.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Gorzów Wielkopolski.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gorzów Wielkopolski.