Hoppa till innehållet

Derny: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
 
(19 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Derny.jpg|miniatyr|En ''Äkta Derny'' käns igen på bensintanken framför styret. Motorn var på 98&nbsp;[[kubikcentimeter|cc]] och toppfarten 70&nbsp;km/tim<ref>''[https://cyclememory.org/doc/B-1-0000000019/B-1-0000000019.pdf Velo-moteurs 1851-1] sid. 13.</ref>.]]
[[Fil:Derny.jpg|miniatyr|En ''Äkta Derny'' käns igen på bensintanken framför styret. Motorn var på 98&nbsp;[[kubikcentimeter|cc]] och toppfarten 70&nbsp;km/tim<ref>''[https://cyclememory.org/doc/B-1-0000000019/B-1-0000000019.pdf Velo-moteurs 1851-1] sid. 13.</ref>.]]
En '''Derny''' är en typ av [[motorcykel]] (eller snarare motor-cykel, en cykel med hjälpmotor – likt äldre [[moped]]er), som används som farthållare (''pace'') vid vissa [[cykelsport|cykeltävlingar]], där cyklisterna utnyttjar [[slipstream]]en bakom dernyn..
En '''Derny''' är en typ av [[motorcykel]] (eller snarare motor-cykel, en cykel med hjälpmotor – likt äldre [[moped]]er), som används som farthållare (''pace'') vid vissa [[cykelsport|cykeltävlingar]], där cyklisterna utnyttjar [[slipstream]]en bakom dernyn.


Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget ''Robert Derny et fils'' ("R.D. och söner") i [[Paris]] från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades<ref>[https://onlinebicyclemuseum.co.uk/1952-cyclotandem-derny/ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine)] på OnlineBicycleMuseum.</ref>), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny som tillverkade en speciell modell kallad "Entrainement" för cykeltävlingar). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.
Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget ''Robert Derny et fils'' ("R.D. och söner") i [[Paris]] från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades<ref>[https://onlinebicyclemuseum.co.uk/1952-cyclotandem-derny/ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine)] på OnlineBicycleMuseum.</ref>), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny som tillverkade en speciell modell kallad "Entrainement" för cykeltävlingar). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.
Rad 6: Rad 6:
Dernys har använts både på [[landsvägscykling|landsväg]] (exempelvis i [[Bordeaux–Paris]] och [[Critérium des As]], där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på [[bancykling|bana]]. På bana används de fortfarande i grenen [[keirin]], där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven (på en 250-metersbana) och när tre varv återstår, och dernyn kör i 50&nbsp;km/tim, släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder<ref> Mathew Mitchell, ''[https://procyclinguk.com/paris-olympics-2024-track-cycling-keirin-explained/ Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained]'', ProCyclingUK 30 juli 2024.</ref><ref>Men i [[UCI]]:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.</ref><ref>[https://velo.outsideonline.com/news/watching-keirin-explained/ What am I watching? The keirin explained] på Velo.</ref>, vilka infördes vid London Track World Cup 2014.<ref>Nigel Wynn, Andy Jones, ''[https://www.cyclingweekly.com/news/latest-news/electric-derny-bike-causes-upset-track-world-cup-148491 Electric derny bike causes upset at Track World Cup]'', CyclingWeekly, 8 december 2014.</ref>). Ibland (från 1978 till 1990 även vid [[Världsmästerskapen i bancykling]] samt 1962–1991 och 2000–2019 vid Europamästerskapen) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare<ref>UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 43.</ref>.
Dernys har använts både på [[landsvägscykling|landsväg]] (exempelvis i [[Bordeaux–Paris]] och [[Critérium des As]], där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på [[bancykling|bana]]. På bana används de fortfarande i grenen [[keirin]], där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven (på en 250-metersbana) och när tre varv återstår, och dernyn kör i 50&nbsp;km/tim, släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder<ref> Mathew Mitchell, ''[https://procyclinguk.com/paris-olympics-2024-track-cycling-keirin-explained/ Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained]'', ProCyclingUK 30 juli 2024.</ref><ref>Men i [[UCI]]:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.</ref><ref>[https://velo.outsideonline.com/news/watching-keirin-explained/ What am I watching? The keirin explained] på Velo.</ref>, vilka infördes vid London Track World Cup 2014.<ref>Nigel Wynn, Andy Jones, ''[https://www.cyclingweekly.com/news/latest-news/electric-derny-bike-causes-upset-track-world-cup-148491 Electric derny bike causes upset at Track World Cup]'', CyclingWeekly, 8 december 2014.</ref>). Ibland (från 1978 till 1990 även vid [[Världsmästerskapen i bancykling]] samt 1962–1991 och 2000–2019 vid Europamästerskapen) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare<ref>UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 43.</ref>.


För en derny (av [[UCI]] kallad "moped"<ref>I UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 83 även "moped (derny)"</ref>) använd i grenen derny gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort, dock maximalt 38&nbsp;cm i diameter). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande.
För en derny (av [[UCI]] kallad "moped"<ref>I UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 83 även "moped (derny)"</ref>) använd i grenen derny gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort, dock maximalt 38&nbsp;cm i diameter). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande. Vid dessa lopp skall dernyn motsvara en framförvarande cyklist och förarens klädsel skall också vara därefter, enligt UCI:s regler...<ref>3.6.029 i UCI Cycling Regulations – Part III, 3.6.029 sid 87 och 3.6.063 sid. 90.</ref>


En mera normal motorcykel (av UCI kallad "motorcykel"), pedallös, används i så kallade ''stayerlopp''. På en sådan står föraren upprätt över bakhjulet och styret är för förlängt bakåt. Cylindervolymen på en stayer-mc skall vara mellan 500 och 1000 kubikcentimeter. Även dessa har diverse bestämmelser om mått och liknande vilka regleras i UCI:s regelverk.
En mera normal motorcykel (av UCI kallad "motorcykel"), pedallös, används i så kallade ''stayerlopp''. På en sådan sitter ("står") föraren upprätt över bakhjulet och styret är för förlängt bakåt. Cylindervolymen på en stayer-mc skall vara mellan 500 och 1000 kubikcentimeter. Även dessa har diverse bestämmelser om mått och liknande vilka regleras i UCI:s regelverk.


==Bildgalleri==
==Bildgalleri==
Rad 19: Rad 19:
Rétromobile 2017 - Derny 125 Taon - 1957 - 001.jpg|En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av ''Derny'' (som inte bara gjorde "dernys").
Rétromobile 2017 - Derny 125 Taon - 1957 - 001.jpg|En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av ''Derny'' (som inte bara gjorde "dernys").
UCI Track World Championships 2020 150.jpg|El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
UCI Track World Championships 2020 150.jpg|El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
Dernypace Aarhus Cyklebane august 2024.jpg|Inför starten av ett dernylopp i [[Århus]] 2024.
Dernypace Aarhus Cyklebane august 2024.jpg|Inför starten av ett dernylopp i [[Århus]] 2024. Enligt UCI:s regelverk skall dernyföraren ha en cykeltröja, och eventuellt en kortärmad jumper, och cykelshorts – men detta är en nationell tävling..
Jean-Pierre Monseré tijdens Brussel-Meulebeke bij de profs, Meulebeke, 1970, Maurice Terryn (NEGT0205013 – collectie KOERS. Museum van de Wielersport).jpg|[[Jean-Pierre Monseré]] bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
Jean-Pierre Monseré tijdens Brussel-Meulebeke bij de profs, Meulebeke, 1970, Maurice Terryn (NEGT0205013 – collectie KOERS. Museum van de Wielersport).jpg|[[Jean-Pierre Monseré]] bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
Behind the Big Motors at Manchester (11733682884).jpg|Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
Behind the Big Motors at Manchester (11733682884).jpg|Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
Behind Bigger Motors at Frankfurt (12343885584).jpg|Stayerlopp vid VM i Frankfurt 1966.
2013 europameisterschaft steher nürnberg by 2eight d300s0196.jpg|EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
2013 europameisterschaft steher nürnberg by 2eight d300s0196.jpg|EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
Triumph TR65 Thunderbird Derny.jpg|Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc. Den högst 3,5&nbsp;cm breda rullen bakom fordondet skall vara 60&nbsp;cm lång, ha en axelhöjd över marken på 33,5&nbsp;cm och sitta 60 till 80 centimeter bakom baknavet (reglerbar i femcentimeterssteg).
Triumph TR65 Thunderbird Derny.jpg|Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc. Den högst 3,5&nbsp;cm breda rullen bakom fordondet skall vara 60&nbsp;cm lång, ha en axelhöjd över marken på 33,5&nbsp;cm och sitta 60 till 80 centimeter bakom baknavet (reglerbar i femcentimeterssteg).
2019 UEC Track Elite European Championships 181.jpg|Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid [[Europamästerskapen i bancykling]] 2019.
2019 UEC Track Elite European Championships 181.jpg|Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid [[Europamästerskapen i bancykling]] 2019.
</gallery>
</gallery>

==Europamästerskap==
[[Fil:2015-08-22 Derny European Championship Radrennbahn Hannover 180648.jpg|miniatyr|Belgarna [[Kenny De Ketele]] (cykel) och Michel Vaarten (derny) vid EM på [[Hannover]]s utomhusvelodrom 22 augusti 2015.]]
===Derny===
[[Europamästerskapen i bancykling|Europamästerskap]] i derny var separata tävlingar (de avhölls vanligen inte tillsammans med europamästerskap i andra discipliner, men många undantag fanns<ref>Se [https://sport-record.de/bahnrad/track-uec.html#derny European Derny Championships - Elite] på Sport-record.de.</ref>) som arrangerades från 1962 till 1971 av Union Européenne des Vélodromes d‘Hiver, varefter FICP (Fédération Internationale de Cyclisme Professionnel) tog över 1972. [[UEC]] bildades 1990 och tog efter vintern 1990/1991 över efter FICP, men arrangerade inget dernymästerskap förrän år 2000. 2018<ref>[https://www.uec.ch/en/event/84/2018-uec-track-derny-stayer-european-championships 2018 UEC Track Derny & Stayer European Championships] på UEC.</ref> och 2019 kördes dernymästerskapen tillsammans med stayermästerskapen och en damklass i derny infördes 2019.<ref>[https://www.uec.ch/en/event/109/2019-track-derny-stayer-european-championships 2019 Track Derny & Stayer European Championships] på UEC.</ref> 2020 ställdes EM i derny in på grund av [[coronapandemin]] och det har inte arrangerats sedan dess (2024).

Fram till UEC:s övertagande av tävlingarna var de öppna även för icke-européer.
====Herrar<ref>[http://www.memoire-du-cyclisme.eu/piste/europe_derny.php Championnat d'Europe de derny] på Mémoire du cyclisme.</ref>====
{{kolumner|2}}
{|class="wikitable"
! År
|align="center" bgcolor="gold"|'''Vinnare'''
|align="center" bgcolor="silver"|'''Tvåa'''
|align="center" bgcolor=#cd7f32|'''Trea'''
|-
|colspan=4 align=center|'''"Europeiska vintermästerskapen"'''
|-
|1962
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
| {{flaggbild|GER}} [[Klaus Bugdahl]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Rik Van Looy]]
|-
|1963
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Rik Van Steenbergen]]
| {{flaggbild|DEN}} [[Palle Lykke Jensen]]
|-
|1964
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Rik Van Steenbergen]]
| {{flaggbild|DEN}} [[Palle Lykke Jensen]]
|-
|1965
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Theo Verschueren]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Guillaume Van Tongerloo]]
|-
|1966
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Leo Proost]]
| {{flaggbild|NED}} [[Jaap Oudkerk]]
|-
|1967
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
| {{flaggbild|DEN}} [[Palle Lykke Jensen]]
| {{flaggbild|GER}} [[Wolfgang Schulze]]
|-
| 1968
| {{flaggbild|BEL}} [[Theo Verschueren]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Leo Proost]]
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
|-
| 1969
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Theo Verschueren]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Leo Proost]]
|-
| 1970
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Post]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Theo Verschueren]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Romain De Loof]]
|-
| 1971
| {{flaggbild|BEL}} [[Theo Verschueren]]
| {{flaggbild|NED}} [[Leo Duyndam]]
| {{flaggbild|FRA}} [[Alain van Lancker]]
|-
|colspan=4 align=center|'''FICP:s europamästerskap'''
|-
| 1972
| {{flaggbild|BEL}} [[Theo Verschueren]]
| {{flaggbild|AUS}} [[Graeme Gilmore]]
| {{flaggbild|GER}} [[Hans Junkermann (cyklist)|Hans Junkermann]]
|-
| 1973
| {{flaggbild|BEL}} [[Theo Verschueren]]
| {{flaggbild|NED}} [[Cees Stam]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Ferdinand Bracke]]
|-
| 1974
| {{flaggbild|GER}} [[Theo Verschueren]]
| {{flaggbild|NED}} [[René Pijnen]]
| {{flaggbild|AUS}} [[Graeme Gilmore]]
|-
| 1975
| {{flaggbild|GER}} [[Günter Haritz]]
| {{flaggbild|AUS}} [[Graeme Gilmore]]
| {{flaggbild|NED}} [[Cees Stam]]
|-
| 1976
| {{flaggbild|DEN}} [[Ole Ritter]]
| {{flaggbild|GER}} [[Dieter Kemper]]
| {{flaggbild|NED}} [[Cees Stam]]
|-
| 1977
| {{flaggbild|BEL}} [[Patrick Sercu]]
| {{flaggbild|GER}} [[Dieter Kemper]]
| {{flaggbild|DEN}} [[Ole Ritter]]
|-
| 1978
| {{flaggbild|NED}} [[René Pijnen]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Patrick Sercu]]
| {{flaggbild|NED}} [[Martin Venix]]
|-
| 1979
| {{flaggbild|GER}} [[Dietrich Thurau]]
| {{flaggbild|NED}} [[René Pijnen]]
| {{flaggbild|LIE}} [[Roman Hermann]]
|-
| 1980
| {{flaggbild|GER}} [[Dietrich Thurau]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Patrick Sercu]]
| {{flaggbild|NED}} [[Martin Venix]]
|-
| 1981
| {{flaggbild|NED}} [[Gerrie Knetemann]]
| {{flaggbild|NED}} [[Joop Zoetemelk]]
| {{flaggbild|NED}} [[Bert Oosterbosch]]
|-
| 1982
| {{flaggbild|NED}} [[Gerrie Knetemann]]
| {{flaggbild|DEN}} [[Gert Frank]]
| {{flaggbild|NED}} [[René Pijnen]]
|-
|1983
| colspan="3" align="center" |''ej avhållet''
|-
| 1984
| {{flaggbild|DEN}} [[Gert Frank]]
| {{flaggbild|SUI}} [[Hans Känel]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Constant Tourné]]
|-
| 1985
| {{flaggbild|AUS}} [[Danny Clark]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Constant Tourné]]
| {{flaggbild|NED}} [[René Pijnen]]
|-
| 1986
| {{flaggbild|AUS}} [[Danny Clark]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Constant Tourné]]
| {{flaggbild|GBR}} [[Tony Doyle]]
|}
{|class="wikitable"
! År
|align="center" bgcolor="gold"|'''Vinnare'''
|align="center" bgcolor="silver"|'''Tvåa'''
|align="center" bgcolor=#cd7f32|'''Trea'''
|-
| 1987
| {{flaggbild|BEL}} [[Constant Tourné]]
| {{flaggbild|AUS}} [[Danny Clark]]
| {{flaggbild|GER}} [[Uwe Bolten]]
|-
| 1988
| {{flaggbild|BEL}} [[Constant Tourné]]
| {{flaggbild|FRA}} [[Laurent Biondi]]
| {{flaggbild|LIE}} [[Roman Hermann]]
|-
| 1989
| {{flaggbild|BEL}} [[Luc Colijn]]
| {{flaggbild|AUS}} [[Danny Clark]]
| {{flaggbild|NED}} [[Ad Wijnands]]
|-
| 1990
| {{flaggbild|AUS}} [[Danny Clark]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Constant Tourné]]
| {{flaggbild|GER}} [[Roland Günther]]
|-
| 1991
| {{flaggbild|BEL}} [[Constant Tourné]]
| {{flaggbild|FRA}} [[Laurent Biondi]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Luc Colijn]]
|-
|1992–1999
| colspan="3" align="center" |''ej avhållet''
|-
|colspan=4 align=center|'''UEC:s europamästerskap'''
|-
| 2000
| {{flaggbild|DEN}} [[Jimmi Madsen]]
| {{flaggbild|GER}} [[Stefan Steinweg]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Matthew Gilmore]]
|-
| 2001
| {{flaggbild|BEL}} [[Matthew Gilmore]]
| {{flaggbild|NED}} [[Robert Slippens]]
| {{flaggbild|DEN}} [[Jimmi Madsen]]
|-
| 2002
| {{flaggbild|BEL}} [[Matthew Gilmore]]
| {{flaggbild|AUT}} [[Franz Stocher]]
| {{flaggbild|GER}} [[Gerd Dörich]]
|-
| 2003
| {{flaggbild|GBR}} [[Bradley Wiggins]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Steven De Neef]]
| {{flaggbild|NED}} [[Robert Slippens]]
|-
|2004
| colspan="3" align="center" |''ej avhållet''
|-
| 2005
| {{flaggbild|RUS}} [[Alexey Shmidt]]
| {{flaggbild|RUS}} [[Konstantin Ponomarev]]
| {{flaggbild|GER}} [[Christian Grasmann]]
|-
| 2006
| {{flaggbild|BEL}} [[Iljo Keisse]]
| {{flaggbild|NED}} [[Matthé Pronk]]
| {{flaggbild|GER}} [[Stefan Löffler]]
|-
| 2007
| {{flaggbild|NED}} [[Matthé Pronk]]
| {{flaggbild|BEL}} [[Iljo Keisse]]
| {{flaggbild|NED}} [[Jos Pronk]]
|-
| 2008
| {{flaggbild|NED}} [[Matthé Pronk]]
| {{flaggbild|RUS}} [[Alexey Markov]]
| {{flaggbild|DEN}} [[Michael Mørkøv]]
|-
| 2009
| {{flaggbild|BEL}} [[Kenny De Ketele]]
| {{flaggbild|NED}} [[Matthé Pronk]]
| {{flaggbild|GER}} [[Roger Kluge]]
|-
|2010
| colspan="3" align="center" |''ej avhållet''
|-
| 2011
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Schep]]
| {{flaggbild|NED}} [[Jeff Vermeulen]]
| {{flaggbild|ITA}} [[Manuel Cazzaro]]
|-
| 2012
| {{flaggbild|ITA}} [[Davide Viganò]]
| {{flaggbild|DEN}} [[Jesper Mørkøv]]
| {{flaggbild|NED}} [[Peter Schep]]
|-
| 2013
| {{flaggbild|ITA}} [[Elia Viviani]]
| {{flaggbild|GER}} [[Theo Reinhardt]]
| {{flaggbild|ITA}} [[Marco Coledan]]
|-
| 2014
| {{flaggbild|DEN}} [[Jesper Mørkøv]]
| {{flaggbild|GER}} [[Achim Burkart]]
| {{flaggbild|AUT}} [[Andreas Graf]]
|-
| 2015
| {{flaggbild|BEL}} [[Kenny De Ketele]]
| {{flaggbild|ITA}} [[Davide Viganò]]
| {{flaggbild|NED}} [[Jesper Asselman]]
|-
| 2016
| {{flaggbild|DEN}} [[Casper von Folsach]]
| {{flaggbild|NED}} [[Jesper Asselman]]
| {{flaggbild|AUT}} [[Andreas Graf]]
|-
| 2017
| {{flaggbild|GER}} [[Achim Burkart]]
| {{flaggbild|GER}} [[Christoph Schweizer]]
| {{flaggbild|ITA}} [[Riccardo Minali]]
|-
| 2018
| {{flaggbild|NED}} [[Nick van der Lijke]]
| {{flaggbild|NED}} [[Maikel Zijlaard]]
| {{flaggbild|GER}} [[Achim Burkart]]
|-
| 2019
| {{flaggbild|GER}} [[Achim Burkart]]
| {{flaggbild|NED}} [[Yoeri Havik]]
| {{flaggbild|GER}} [[Marcel Franz]]
|}
{{kolumner slut}}

====Damer<ref>[https://www.uec.ch/resources/2019%20Events/2019%20derny/10.pdf Final Results: UEC Women Derny 2019].</ref>====
{|class="wikitable"
! År
|align="center" bgcolor="gold"|'''Vinnare'''
|align="center" bgcolor="silver"|'''Tvåa'''
|align="center" bgcolor=#cd7f32|'''Trea'''
|-
|2019
| {{flaggbild|ITA}} [[Marta Cavalli]]
| {{flaggbild|NED}} [[Marit Raaijmakers]]
| {{flaggbild|GER}} [[Romy Kasper]]
|}


==Referenser==
==Referenser==
* "Derny" i Jeroen Heijmans, Bill Mallon, 2011, ''[https://dokumen.pub/historical-dictionary-of-cycling-9780810871755-0810871750.html Historical Dictionary of Cycling]'' sid. 65. {{ISBN|9780810871755}}.
* "Derny" och "Motor-paced race (Track)" i Jeroen Heijmans, Bill Mallon, 2011, ''[https://dokumen.pub/historical-dictionary-of-cycling-9780810871755-0810871750.html Historical Dictionary of Cycling]'' sid. 65 och 137. {{ISBN|9780810871755}}.
* [https://onlinebicyclemuseum.co.uk/1956-cyclomoteur-derny/?tax=date_tax&tid=184 1956 Cyclomoteur Derny ‘Solo’] på OnlineBicycleMuseum.
* [https://onlinebicyclemuseum.co.uk/1956-cyclomoteur-derny/?tax=date_tax&tid=184 1956 Cyclomoteur Derny ‘Solo’] på OnlineBicycleMuseum.
* [[UCI]] Cycling Regulations – [https://assets.ctfassets.net/761l7gh5x5an/6jGCKQEr7a5NTvzdo1mzzI/39480e1a71b2de62e9b1a129ecf8f658/3-PIS-20230801-E_-_Regulations_update_2023.pdf Part III, Track Races (2023.08.01)], Chapter II, § 13 sid. 43–46 och Chapter VI, §§ 2–5, sid. 84–90.
* [[UCI]] Cycling Regulations – [https://assets.ctfassets.net/761l7gh5x5an/6jGCKQEr7a5NTvzdo1mzzI/39480e1a71b2de62e9b1a129ecf8f658/3-PIS-20230801-E_-_Regulations_update_2023.pdf Part III, Track Races (2023.08.01)], Chapter II, § 13 sid. 43–46 och Chapter VI, §§ 2–5, sid. 84–90.

Nuvarande version från 7 oktober 2024 kl. 17.30

En Äkta Derny käns igen på bensintanken framför styret. Motorn var på 98 cc och toppfarten 70 km/tim[1].

En Derny är en typ av motorcykel (eller snarare motor-cykel, en cykel med hjälpmotor – likt äldre mopeder), som används som farthållare (pace) vid vissa cykeltävlingar, där cyklisterna utnyttjar slipstreamen bakom dernyn.

Namnet kommer från en typ av motor-cyklar som tillverkades av företaget Robert Derny et fils ("R.D. och söner") i Paris från 1938 till 1957 (även tandemvarianter tillverkades[2]), vilka blev standard vid franska cykeltävlingar (det franska cykelförbundet hade avtal med Derny som tillverkade en speciell modell kallad "Entrainement" för cykeltävlingar). Namnet överfördes sedan till alla märken av "mopeder" som används för farthållning i cykellopp.

Dernys har använts både på landsväg (exempelvis i Bordeaux–Paris och Critérium des As, där deltagarna inledningsvis fick cykla själva, men från en viss punkt fick de hjälp av dernys) och på bana. På bana används de fortfarande i grenen keirin, där en derny anför hela fältet under de tre inledande varven (på en 250-metersbana) och när tre varv återstår, och dernyn kör i 50 km/tim, släpps loppet fritt (i keirin används numera ofta el-mopeder[3][4][5], vilka infördes vid London Track World Cup 2014.[6]). Ibland (från 1978 till 1990 även vid Världsmästerskapen i bancykling samt 1962–1991 och 2000–2019 vid Europamästerskapen) körs en typ av lopp, kallad "derny", där varje cyklist har en egen derny som farthållare[7].

För en derny (av UCI kallad "moped"[8]) använd i grenen derny gäller att den har pedaler, att cylindervolymen får vara högst 100 kubikcentimeter och att den har fastnav (pedalerna måste alltså följa med bakhjulet - framdrevet är således väldigt stort, dock maximalt 38 cm i diameter). Det finns därtill åtskilliga regler om mått och utförande. Vid dessa lopp skall dernyn motsvara en framförvarande cyklist och förarens klädsel skall också vara därefter, enligt UCI:s regler...[9]

En mera normal motorcykel (av UCI kallad "motorcykel"), pedallös, används i så kallade stayerlopp. På en sådan sitter ("står") föraren upprätt över bakhjulet och styret är för förlängt bakåt. Cylindervolymen på en stayer-mc skall vara mellan 500 och 1000 kubikcentimeter. Även dessa har diverse bestämmelser om mått och liknande vilka regleras i UCI:s regelverk.

Bildgalleri

[redigera | redigera wikitext]
  • Keirinlopp vid EM 2011. I keirin anför en derny hela fältet.
    Keirinlopp vid EM 2011. I keirin anför en derny hela fältet.
  • Derny från 2010.
    Derny från 2010.
  • Dernylopp vid Stuttgarts sexdagars 2008. Notera att varje cyklist ligger bakom varsin derny. Cyklisten kommunicerar med dernyföraren vilken fart denne skall hålla.
    Dernylopp vid Stuttgarts sexdagars 2008. Notera att varje cyklist ligger bakom varsin derny. Cyklisten kommunicerar med dernyföraren vilken fart denne skall hålla.
  • Fem dernys (och tre förare) vid Stuttgarts sexdagars 2008.
    Fem dernys (och tre förare) vid Stuttgarts sexdagars 2008.
  • En antik tandem, med sidvagn för ett barn, av fabrikatet Derny
    En antik tandem, med sidvagn för ett barn, av fabrikatet Derny
  • En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av Derny (som inte bara gjorde "dernys").
    En mer normal motorcykel från 1957 tillverkad av Derny (som inte bara gjorde "dernys").
  • El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
    El-dernys från ban-VM 2020. "Bensintanken" är föreskriven i UCI:s regelverk
  • Inför starten av ett dernylopp i Århus 2024. Enligt UCI:s regelverk skall dernyföraren ha en cykeltröja, och eventuellt en kortärmad jumper, och cykelshorts – men detta är en nationell tävling..
    Inför starten av ett dernylopp i Århus 2024. Enligt UCI:s regelverk skall dernyföraren ha en cykeltröja, och eventuellt en kortärmad jumper, och cykelshorts – men detta är en nationell tävling..
  • Jean-Pierre Monseré bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
    Jean-Pierre Monseré bakom en derny vid Bryssel–Meulebeke 1970.
  • Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
    Ett stayerlopp på 1960-talet. Föraren "står" över bakhjulet för att ge bättre lä. Notera det förlängda styret. Notera också rullen framför cykelns framhjul – här ligger cyklisten bokstavligen "på rulle".
  • Stayerlopp vid VM i Frankfurt 1966.
    Stayerlopp vid VM i Frankfurt 1966.
  • EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
    EM i stayer 2013. Florian Fernow (stayer) på cykel bakom Peter Bäuerlein (pacer).
  • Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc. Den högst 3,5 cm breda rullen bakom fordondet skall vara 60 cm lång, ha en axelhöjd över marken på 33,5 cm och sitta 60 till 80 centimeter bakom baknavet (reglerbar i femcentimeterssteg).
    Triumph TR65 Thunderbird stayer-mc. Den högst 3,5 cm breda rullen bakom fordondet skall vara 60 cm lång, ha en axelhöjd över marken på 33,5 cm och sitta 60 till 80 centimeter bakom baknavet (reglerbar i femcentimeterssteg).
  • Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid Europamästerskapen i bancykling 2019.
    Moderna el-mopeder. Här två stycken använda för keirin vid Europamästerskapen i bancykling 2019.

Europamästerskap

[redigera | redigera wikitext]
Belgarna Kenny De Ketele (cykel) och Michel Vaarten (derny) vid EM på Hannovers utomhusvelodrom 22 augusti 2015.

Derny

[redigera | redigera wikitext]

Europamästerskap i derny var separata tävlingar (de avhölls vanligen inte tillsammans med europamästerskap i andra discipliner, men många undantag fanns[10]) som arrangerades från 1962 till 1971 av Union Européenne des Vélodromes d‘Hiver, varefter FICP (Fédération Internationale de Cyclisme Professionnel) tog över 1972. UEC bildades 1990 och tog efter vintern 1990/1991 över efter FICP, men arrangerade inget dernymästerskap förrän år 2000. 2018[11] och 2019 kördes dernymästerskapen tillsammans med stayermästerskapen och en damklass i derny infördes 2019.[12] 2020 ställdes EM i derny in på grund av coronapandemin och det har inte arrangerats sedan dess (2024).

Fram till UEC:s övertagande av tävlingarna var de öppna även för icke-européer.

Herrar[13]

[redigera | redigera wikitext]
År Vinnare Tvåa Trea
"Europeiska vintermästerskapen"
1962 Nederländerna Peter Post Tyskland Klaus Bugdahl Belgien Rik Van Looy
1963 Nederländerna Peter Post Belgien Rik Van Steenbergen Danmark Palle Lykke Jensen
1964 Nederländerna Peter Post Belgien Rik Van Steenbergen Danmark Palle Lykke Jensen
1965 Nederländerna Peter Post Belgien Theo Verschueren Belgien Guillaume Van Tongerloo
1966 Nederländerna Peter Post Belgien Leo Proost Nederländerna Jaap Oudkerk
1967 Nederländerna Peter Post Danmark Palle Lykke Jensen Tyskland Wolfgang Schulze
1968 Belgien Theo Verschueren Belgien Leo Proost Nederländerna Peter Post
1969 Nederländerna Peter Post Belgien Theo Verschueren Belgien Leo Proost
1970 Nederländerna Peter Post Belgien Theo Verschueren Belgien Romain De Loof
1971 Belgien Theo Verschueren Nederländerna Leo Duyndam Frankrike Alain van Lancker
FICP:s europamästerskap
1972 Belgien Theo Verschueren Australien Graeme Gilmore Tyskland Hans Junkermann
1973 Belgien Theo Verschueren Nederländerna Cees Stam Belgien Ferdinand Bracke
1974 Tyskland Theo Verschueren Nederländerna René Pijnen Australien Graeme Gilmore
1975 Tyskland Günter Haritz Australien Graeme Gilmore Nederländerna Cees Stam
1976 Danmark Ole Ritter Tyskland Dieter Kemper Nederländerna Cees Stam
1977 Belgien Patrick Sercu Tyskland Dieter Kemper Danmark Ole Ritter
1978 Nederländerna René Pijnen Belgien Patrick Sercu Nederländerna Martin Venix
1979 Tyskland Dietrich Thurau Nederländerna René Pijnen Liechtenstein Roman Hermann
1980 Tyskland Dietrich Thurau Belgien Patrick Sercu Nederländerna Martin Venix
1981 Nederländerna Gerrie Knetemann Nederländerna Joop Zoetemelk Nederländerna Bert Oosterbosch
1982 Nederländerna Gerrie Knetemann Danmark Gert Frank Nederländerna René Pijnen
1983 ej avhållet
1984 Danmark Gert Frank Schweiz Hans Känel Belgien Constant Tourné
1985 Australien Danny Clark Belgien Constant Tourné Nederländerna René Pijnen
1986 Australien Danny Clark Belgien Constant Tourné Storbritannien Tony Doyle
År Vinnare Tvåa Trea
1987 Belgien Constant Tourné Australien Danny Clark Tyskland Uwe Bolten
1988 Belgien Constant Tourné Frankrike Laurent Biondi Liechtenstein Roman Hermann
1989 Belgien Luc Colijn Australien Danny Clark Nederländerna Ad Wijnands
1990 Australien Danny Clark Belgien Constant Tourné Tyskland Roland Günther
1991 Belgien Constant Tourné Frankrike Laurent Biondi Belgien Luc Colijn
1992–1999 ej avhållet
UEC:s europamästerskap
2000 Danmark Jimmi Madsen Tyskland Stefan Steinweg Belgien Matthew Gilmore
2001 Belgien Matthew Gilmore Nederländerna Robert Slippens Danmark Jimmi Madsen
2002 Belgien Matthew Gilmore Österrike Franz Stocher Tyskland Gerd Dörich
2003 Storbritannien Bradley Wiggins Belgien Steven De Neef Nederländerna Robert Slippens
2004 ej avhållet
2005 Ryssland Alexey Shmidt Ryssland Konstantin Ponomarev Tyskland Christian Grasmann
2006 Belgien Iljo Keisse Nederländerna Matthé Pronk Tyskland Stefan Löffler
2007 Nederländerna Matthé Pronk Belgien Iljo Keisse Nederländerna Jos Pronk
2008 Nederländerna Matthé Pronk Ryssland Alexey Markov Danmark Michael Mørkøv
2009 Belgien Kenny De Ketele Nederländerna Matthé Pronk Tyskland Roger Kluge
2010 ej avhållet
2011 Nederländerna Peter Schep Nederländerna Jeff Vermeulen Italien Manuel Cazzaro
2012 Italien Davide Viganò Danmark Jesper Mørkøv Nederländerna Peter Schep
2013 Italien Elia Viviani Tyskland Theo Reinhardt Italien Marco Coledan
2014 Danmark Jesper Mørkøv Tyskland Achim Burkart Österrike Andreas Graf
2015 Belgien Kenny De Ketele Italien Davide Viganò Nederländerna Jesper Asselman
2016 Danmark Casper von Folsach Nederländerna Jesper Asselman Österrike Andreas Graf
2017 Tyskland Achim Burkart Tyskland Christoph Schweizer Italien Riccardo Minali
2018 Nederländerna Nick van der Lijke Nederländerna Maikel Zijlaard Tyskland Achim Burkart
2019 Tyskland Achim Burkart Nederländerna Yoeri Havik Tyskland Marcel Franz

Damer[14]

[redigera | redigera wikitext]
År Vinnare Tvåa Trea
2019 Italien Marta Cavalli Nederländerna Marit Raaijmakers Tyskland Romy Kasper

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Velo-moteurs 1851-1 sid. 13.
  2. ^ 1952 Cyclotandem Derny (98cc Zurcher Engine) på OnlineBicycleMuseum.
  3. ^ Mathew Mitchell, Paris Olympics 2024 Track Cycling: Keirin Explained, ProCyclingUK 30 juli 2024.
  4. ^ Men i UCI:s regler ändå kallad "derny". Se UCI Cycling Regulations – Part III sid. 33.
  5. ^ What am I watching? The keirin explained på Velo.
  6. ^ Nigel Wynn, Andy Jones, Electric derny bike causes upset at Track World Cup, CyclingWeekly, 8 december 2014.
  7. ^ UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 43.
  8. ^ I UCI Cycling Regulations – Part III, sid. 83 även "moped (derny)"
  9. ^ 3.6.029 i UCI Cycling Regulations – Part III, 3.6.029 sid 87 och 3.6.063 sid. 90.
  10. ^ Se European Derny Championships - Elite på Sport-record.de.
  11. ^ 2018 UEC Track Derny & Stayer European Championships på UEC.
  12. ^ 2019 Track Derny & Stayer European Championships på UEC.
  13. ^ Championnat d'Europe de derny på Mémoire du cyclisme.
  14. ^ Final Results: UEC Women Derny 2019.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Derny&oldid=56033782”