Hoppa till innehållet

Trogir: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
JYBot (Diskussion | Bidrag)
6 789 redigeringar
m r2.7.1) (robot Lägger till: fa:تروگیر
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 895 888 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(24 mellanliggande sidversioner av 14 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Ortsfakta Kroatien
{{Ortsfakta Kroatien
| namn = Trogir
| namn = Trogir
| image_vapen =
| image_vapen = CoA Trogir.png
| image_vapenstorlek =
| image_vapenstorlek = 80px
| image_flagga =
| image_flagga = Flag Trogir.png
| image_flaggstorlek =
| image_flaggstorlek = 130px
| image_bild = Trogir3.jpg
| image_mall = ja
| image_bildstorlek = 256px
| image_bild = {{Bildmontage
| photo1a = Trogir u rujnu 2017.jpg{{!}}Trogirs stadshus
| photo1b = Crkva u hrvatskom gradu Trogiru.jpg{{!}}Sankt Laurentius katedral
| photo2a = Trogir - Croazia - Torre del castello del Camerlengo - panoramio.jpg{{!}}Kamerlengoborgen
| photo2b = HR-Trogir-Loggia-1.jpg{{!}}Stadsloggian
| photo3a = Croatia-01129 - Views from the Fortress (9517498939).jpg{{!}}Vy över Trogirs historiska stadskärna.
| size = 256
| position = center
| spacing = 2
| color = black
| border = 0
| color_border =
| text = Överst, från vänster: [[Trogirs stadshus]], [[Katedralen i Trogir|Sankt Laurentius katedral]], [[Kamerlengoborgen]], [[Trogirs stadsloggia]] och vy över Trogirs världsarvslistade historiska stadskärna.
| text_background = #FFFFFF
| foot_montage =
}}
| image_bildstorlek = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
| landskap = [[Dalmatien]]
| län = [[Split-Dalmatiens län]]
| län = [[Split-Dalmatiens län]]
| lat_g = 43 |lat_m = 31 |lat_s = 0.85 |lat_NS = N
| lat_g = 43 |lat_m = 31 |lat_s = 0.85 |lat_NS = N
| long_g= 16 |long_m= 15 |long_s= 04.91 |long_EW= E
| long_g= 16 |long_m= 15 |long_s= 04.91 |long_EW= E
| folkmängd = 13192<ref name="dzs">{{webbref |url=https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_01/e01_01_01_zup17_4634.html |titel=Population by age and sex, by settlements, 2011 census |hämtdatum=21 februari 2019 |utgivare=Državni zavod za statistiku (''Kroatiska statistiska centralbyrån'') |språk=engelska}}</ref>
| folkmängd = 12 995
| folkräkningsdatum = 2001
| folkräkningsdatum = 2011
| postnummer = 21220
| postnummer = 21220
| riktnummer = 021
| riktnummer = 021
| borgmästare = Ante Bilić<ref>{{webbref |url=http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/gradska-uprava/gradonacelnik |titel=Gradonačelnik |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Trogir.hr |utgivare=Trogirs stad |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190224034836/http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/gradska-uprava/gradonacelnik |arkivdatum=24 februari 2019 }}</ref> ([[Kroatiens socialdemokratiska parti|SDP]])
| borgmästare = [[Damir Rilje]]
| positionskarta = Kroatien
| positionskarta = Kroatien
| positionskartnamn = Croatia location map.svg
| positionskartnamn = Croatia location map.svg
| karttext = Trogir i Kroatien.
| karttext = Trogir i Kroatien.
| webbplats = [http://www.trogir.hr/ www.trogir.hr]
| webbplats = [http://www.trogir.hr www.trogir.hr]
| noteringar =
| noteringar =
}}
}}
'''Trogir''' ({{lang-it|Traù}},<ref name="trau">{{webbref |url=https://www.britannica.com/place/Trogir |titel=Trogir |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Britannica.com |utgivare=[[Encyclopædia Britannica]] |språk=engelska}}</ref> {{lang-de|Trau}}, se även andra [[Trogir#Etymologi|namn]]) är en [[Lista över städer i Kroatien|stad]] i [[Kroatien]]. I den senaste folkräkningen från år 2011 hade staden 13&nbsp;192 invånare varav 10&nbsp;923 invånare bodde i tätorten.<ref name="dzs" />

Trogir är belägen vid [[Adriatiska havet]] i [[Split-Dalmatiens län]] i [[Kroatiens regioner#Landskap|landskapet]] [[Dalmatien]]. Staden har ett skeppsvarv och välutvecklad turismnäring. Trogir är en gammal stad med urban kontinuitet sedan 200-talet [[före vår tideräkning|f.v.t.]] och dess historiska stadskärna är sedan år 1997 upptagen på [[Unesco]]s [[världsarvslista]].<ref name="un">{{webbref |url=http://whc.unesco.org/en/list/810 |titel=Historic City of Trogir |hämtdatum=21 februari 2019 |utgivare=Unesco |språk=engelska}}</ref>

== Etymologi ==
Trogir grundades ursprungligen av [[Antikens Grekland|grekiska]]<ref name="tm">{{webbref |url=https://www.themayor.eu/et/croatia/trogir |titel=Trogir |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Themayor.eu |utgivare=TheMayor.eu – de europeiska kommunernas portal |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200919163007/https://www.themayor.eu/et/croatia/trogir |arkivdatum=19 september 2020 }}</ref> kolonisatörer och den vanligaste teorin är att det kroatiska namnet 'Trogir', via det [[latin]]ska namnet, härstammar från det ursprungliga [[klassisk grekiska|grekiska]] namnet på staden: Τραγύριον (''Tragýrion'') eller Τραγούριον (''Tragoúrion'') som båda härleds från grekiskans τρᾰ́γος (''tragos'') med betydelsen ''[[getabock]]''/''[[tamget|get]]''<ref name="tm" /> och όρος (''óros'') med betydelsen ''[[berg]]''/''[[kulle]]''.<ref name="jeh">{{bokref |efternamn=Everett-Heath |förnamn=John |titel=The Concise Dictionary of World Place Names |origdatum=7 december 2017 |url=https://books.google.se/books?id=qgJCDwAAQBAJ&pg=PT1487&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onepage&q&f=false |hämtdatum=28 februari 2019 |utgivare=Oxford University Press |utgivningsort=Oxford, Storbritannien |språk=engelska |isbn=9780199580897 |doi=10.1093/acref/9780199580897.001.0001 }}</ref> Enligt denna förklaringsmodell skulle bosättningens ursprungliga namn kunna översättas som "getberget".<ref name="jeh" /> Trogirs latinska namn är ''Tragurium'' och på grund av historiska kontakter med andra kulturer och långa perioder av främmande styre finns det även andra namnvarianter på staden, däribland [[italienska]] ''Traù''<ref name="trau" /> samt [[tyska]] och [[ungerska]] ''Trau''. På det numera utdöda språket [[dalmatiska]] hette staden ''Tragur''.<ref name="tm" />

== Historia ==
{{Huvudartikel|Trogirs historia}}
Trogir har en lång och rik historia under vilken staden har styrts, kontrollerats eller stått i beroendeställning till bland annat romare, bysantiner, ungrare, venetianare, fransmän och österrikare.<ref>{{webbref |url=https://europeupclose.com/article/trogir-croatia-carved-out-of-history-and-stone |titel=Trogir, Croatia: Carved Out of History and Stone |hämtdatum=8 mars 2019 |verk=Europeupclose.com |utgivare=Europe Up Close |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=https://visitsplit.com/en/222/trogir |titel=Trogir |hämtdatum=10 mars 2019 |verk=Visitsplit.com |utgivare=Splits turistråd |språk=engelska}}</ref>

Trogir grundades som en grekisk koloni (''[[Emporia (handelskoloni)|emporia]]'') troligtvis i slutet av 200-talet eller början av 100-talet [[före vår tideräkning|f.v.t.]]<ref name="trhis">{{webbref |url=http://www.trogir.hr/GradTrogir/o-trogiru/trogir-kroz-povijest |titel=Trogir kroz povijest |hämtdatum=21 februari 2019 |verk=Trogir.hr |utgivare=Trogirs stad |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190224035210/http://trogir.hr/GradTrogir/o-trogiru/trogir-kroz-povijest |arkivdatum=24 februari 2019 }}</ref><ref name="lzmk">{{webbref |url=http://www.enciklopedija.hr/Natuknica.aspx?ID=62405 |titel=Trogir |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Enciklopedija.hr |utgivare=Miroslav Krležas lexikografiska institut i Zagreb |språk=kroatiska}}</ref> Platsen för den grekiska kolonin, en liten ö mellan fastlandet och [[Čiovo]], utgör idag stadens världsarvslistade historiska stadskärna. De antika grekerna kallade bosättningen ''Tragoúrion''. Namnet omnämns först på 200-talet<ref name="lzmk" /> och kan troligtvis härledas från de grekiska orden "tragos" (''[[getabock]]'') och "óros" (''[[berg]]'').<ref name="jeh" /> Arkeologiska fyndigheter (bland annat keramiska föremål från omkring 2&nbsp;000 f.v.t.) antyder att den lilla ön var bebodd redan under [[bronsåldern|brons]]- och [[järnåldern]].<ref name="trhis" /> Det [[romerska riket]]s expansion i det östadriatiska området ledde till att bosättningen [[Romanisering (assimilering)|romaniserades]] på 000-talet f.v.t. Det romerska namnet för bosättningen var ''Tragurium''.<ref name="lzmk" /> Som romersk bosättning utvecklades Tragurium till en viktig hamnstad i den [[romerska provinser|romerska provinsen]] [[Dalmatia]]. Den [[Västromerska riket|västromerska]] civilisationens gradvisa förfall och [[Västromerska rikets fall|slutgiltiga sammanbrott]] under 400-talet<ref>{{webbref |url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/medeltiden |titel=Medeltiden |hämtdatum=10 mars 2019 |verk=Ne.se |utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref> sammanföll längs den östra adriatiska kusten med upprepade [[barbar]]iska attacker och plundringståg mot de etablerade romerska bosättningarna och städerna (''[[municipium]]''). Trogirs autoktona och romaniserade befolkning lyckades dock som en av de [[dalmatiska stadsstaterna]] behålla viss autonomi och sin romerska kultur. Detta genom att de upprätthöll politiska kontakter med [[Bysantinska riket]] (Östrom) till vilka de fick avlägga tribut för sitt skydd och rätt att bedriva handel.

[[Fil:Origin slavs.svg|miniatyr|Karta över [[Europa]] som visar slavernas migration under [[folkvandringstiden]].]]
Under [[folkvandringstiden]] på 600-talet skedde en gradvis inflyttning av [[slaver]] (kroater) till området. Kroaterna upprättade på 700-talet ett furstendöme (se [[Furstendömet Kroatien]]) och från år 870 betalade Trogir tribut till de kroatiska härskarna.<ref name="lzmk" /> De slaviska migranterna kom med tiden att förändra områdets etniska och kulturella struktur. Genom handel och tilltagande interaktion assimilerades de dalmatiska stadsstaterna med tiden av slaverna. Från åtminstone 1100-talet var den slaviska (kroatiska) etniska komponenten dominerande i Trogir.<ref name="lzmk" /> Under [[medeltiden]] upprätthöll staden viss autonomi genom att betala tribut till olika härskare. Staden kontrollerades till största del av [[Kungariket Ungern|Ungern]] som sedan år 1102 var i [[Pacta conventa (Kroatien)|personalunion med det medeltida kroatiska kungariket]] och på 1200–1300-talet kom stadens valda hertigar nästan uteslutande från den kroatiska [[Šubić]]-ätten.<ref name="lzmk" /> Med undantag för kortare perioder av bland annat bysantinsk och venetiansk dominans kontrollerades Trogir av Ungern fram till år 1420 då [[Republiken Venedig|Venedig]] övertog styret för en längre period. Under det venetianska styret som varade till år 1797 hade Trogir en ekonomisk och kulturell blomstringstid och staden utvecklades till ett [[humanism|humanistiskt]] centrum.<ref name="lzmk" />

Efter år 1797 och med undantag för en kort [[Första franska kejsardömet|fransk]] ockupation åren 1806–1813 tillföll staden liksom hela Dalmatien österrikarna som behöll makten fram till [[första världskriget]]s slut och [[Österrike-Ungern]]s upplösning år 1918. Trogir uppgick därefter i [[Slovenernas, kroaternas och serbernas stat]] som samma år gick samman med [[Kungariket Serbien|Serbien]] och bildade [[Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike]] (från år 1929 kallat [[kungariket Jugoslavien|Jugoslavien]]).<ref>{{webbref |url=https://www.britannica.com/place/Kingdom-of-Serbs-Croats-and-Slovenes |titel=Kingdom of Serbs, Croats, and Slovenes |hämtdatum=16 mars 2019 |verk=Britannica.com |utgivare=Encyclopædia Britannica |språk=engelska}}</ref> Under [[andra världskriget]] ockuperades Trogir åren 1941–1943<ref name="lzmk" /> av det då [[Fascism i Italien|fascistiska]] [[Kungariket Italien|Italien]] och staden ingick därefter i det [[dalmatiska guvernementet]]. Efter den italienska kapitulationen år 1943 intogs Trogir av [[Nazityskland|tyska]] trupper vilket medförde att [[De allierade under andra världskriget|de allierade]] år 1944 flygbombande staden.<ref>{{webbref |url=http://www.academia.edu/4805208/ANGLOAMERI%C4%8CKA_BOMBARDIRANJA_TROGIRA_U_VELJA%C4%8CI_1944._Allied_bombing_of_Trogir_in_February_1944_ |titel=Angloamerička bombardiranja Trogira u veljači 1944. |hämtdatum=13 mars 2019 |verk=Academia.edu |utgivare=Academia.edu |språk=kroatiska}}</ref> Något senare samma år<ref name="lzmk" /> intogs Trogir av [[Josip Broz Tito|Titos]] [[jugoslaviska partisaner|partisaner]] och staden integrerades därefter i det återupprättade Jugoslavien. Sedan år 1991 tillhör Trogir det självständiga Kroatien.

== Geografi och klimat ==
Trogirs geografiska position är 43.513 östlig longitud 16.252 nordlig latitud.<ref>{{webbref |url=http://www.tageo.com/index-e-hr-v-00-d-m144478.htm |titel=Trogir |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Tageo.com |utgivare=Tageo |språk=engelska}}</ref> Dess historiska stadskärna är belägen på en liten ö mellan fastlandet och den större ön [[Čiovo]] i den västra delen av [[Kaštela-viken]] i mellersta [[Dalmatien]]. Staden har genom befolkningstillväxt expanderat på fastlandet norr om stadskärnan och på ön Čiovo söder om stadskärnan.
Enligt [[Köppens klimatklassifikation]] ligger Trogir i zonen för [[medelhavsklimat]] (''CSA'').<ref>{{webbref |url=https://en.climate-data.org/europe/croatia/trogir/trogir-11630 |titel=Climate Trogir |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Climate-data.org |utgivare=Climate-Data.org |språk=engelska}}</ref> Generellt är sommarmånaderna måttligt torra och vintermånaderna milda och fuktiga. Att det snöar under vintermånaderna är ovanligt men förekommer.

{{Klimattabell|
|hmjan=12
|hmfeb=13
|hmmar=15
|hmapr=18
|hmmaj=22
|hmjun=26
|hmjul=30
|hmaug=30
|hmsep=25
|hmokt=22
|hmnov=16
|hmdec=13
|lmjan=3
|lmfeb=4
|lmmar=6
|lmapr=9
|lmmaj=13
|lmjun=17
|lmjul=20
|lmaug=20
|lmsep=15
|lmokt=12
|lmnov=8
|lmdec=5
|nbjan=15.4
|nbfeb=27.4
|nbmar=40.7
|nbapr=56.1
|nbmaj=39.5
|nbjun=31.5
|nbjul=8.4
|nbaug=28.4
|nbsep=27.1
|nbokt=86.4
|nbnov=59.5
|nbdec=86.4
|källa=[http://www.worldweatheronline.com/trogir-weather-averages/splitsko-dalmatinska/hr.aspx Worldweatheronline.com]
}}

== Politik och administration ==
[[Fil:Croatia-01098 - City Council Building (9520186900).jpg|stående|miniatyr|Trogirs stadsfullmäktige sammanträder i det kulturmärkta [[Trogirs stadshus|stadshuset]] i Gamla stan. Byggnaden har rötter från 1300-talet.<ref name="pala">{{webbref |url=https://www.visittrogir.hr/palaces |titel=Palace's |hämtdatum=21 februari 2019 |verk=Visittrogir.hr |utgivare=Trogirs turistråd |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20201028205422/https://www.visittrogir.hr/palaces |arkivdatum=28 oktober 2020 }}</ref>]]

=== Politiskt ledning ===
Trogirs stadsfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Det består av totalt 17 råd (mandatperioden 2017–2021), varav en ordförande och en ställföreträdande ordföranden.<ref name="trpo">{{webbref |url=http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/gradsko-vijece |titel=Gradsko vijeće |hämtdatum=21 februari 2019 |verk=Trogir.hr |utgivare=Trogirs stad |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190224034853/http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/gradsko-vijece |arkivdatum=24 februari 2019 }}</ref> För mandatperioden 2017–2021 innehar en koalition bestående av de politiska partierna [[Kroatiska demokratiska unionen]] (HDZ) och [[Kroatiska rättspartiet]] (HSP) majoritet i stadsfullmäktige.<ref name="trpo" />

=== Lokalnämndsområden ===
I politisk mening är Trogir indelat i åtta lokalnämndsområden vars nämndemän fattar beslut och implementerar lokala beslut. Lokalnämndsområdena namn och geografiska omfattning sammanfaller vanligtvis men inte alltid med stadens administrativa indelning. Trogirs lokalnämndsområden är ''Arbanija'', ''Čiovo'', ''Drvenik Mali'', ''Drvenik Veliki'', ''Grad'', ''Plano'', ''Travarica'' och ''Žedno''.<ref>{{webbref |url=http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/mjesni-odbori |titel=Mjesni odbori |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Trogir.hr |utgivare=Trogirs stad |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190227161724/http://www.trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/mjesni-odbori |arkivdatum=27 februari 2019 }}</ref>

=== Orter ===
Trogirs [[stadskommun]] är sedan år 2006 indelad i åtta orter (''naselja'') inklusive tätorten Trogir. Dessa är (historiska men ej officiella italienska namn inom parentes):

{| class="sortable wikitable"
|-
! Kroatisk namn !! Italienskt namn !! Antal invånare (2011)
|-
| [[Arbanija]]
| ''Albania''
| align="right" | 374
|-
| [[Divulje]]
| ''Divuglie''
| align="right" | 26
|-
| [[Drvenik Mali (ort)|Drvenik Mali]]
| ''Zirona Piccola''
| align="right" | 87
|-
| [[Drvenik Veliki]]
| ''Zirona Grande''
| align="right" | 150
|-
| [[Mastrinka]]
| ''Santa Croce''
| align="right" | 947
|-
| [[Plano, Trogir|Plano]]
| ''Plano''
| align="right" | 553
|-
| Trogir
| ''Traù''
| align="right" | 13&nbsp;192
|-
| [[Žedno]]
| ''Zedno''
| align="right" | 132
|}
<small>* Källa: Kroatiska statistiska centralbyrån.<ref name="dzs" /></small>

=== Stadsdelar ===
Tätorten Trogir som omfattar stadens mest centrala delar (den historiska stadskärnan samt bebyggelse norr och söder om denna) upptar en yta på 7,52 kvadratkilometer och delas in följande stadsdelar/områden: ''Grad'', ''Bilin Dolac'', ''Ciprian'', ''Čiovo'', ''Lokvice'', ''Drid'', ''Kopno'', ''Malo Polje'', ''Pasike'', ''Travarica'', ''Miševac'' och ''Vilajica''.<ref>{{webbref |url=http://trogirpor.blogspot.com/ |titel=Zemljopisni položaj |hämtdatum=2 mars 2019 |verk=Trogirpor.blogspot.com |utgivare=Trogir portal |språk=kroatiska}}</ref>
== Ekonomi och infrastruktur ==
[[Fil:Trogir brodogradiliste.jpg|miniatyr|Skeppsvarvet [[Brodotrogir]] belägen på ön [[Čiovo]] är en viktigt arbetsgivare och Trogirs största tillverkningsföretag. Dess torrdockor och lyftkranar är landmärken i stadssiluetten och vittnar om stadens långa skeppsbyggartradition.]]

=== Näringsliv ===
Turismnäringen och skeppsvarvsindustrin är Trogirs främsta näringsgrenar.<ref name="tm" /> Därtill utgör fiskeindustrin och jordbruket viktiga verksamhetsgrenar. Skeppsvarvet [[Brodotrogir]] är sett till antalet anställda ett av Kroatiens mindre skeppsvarv. Lokalt är det dock en viktig arbetsgivare. Skeppsvarvet har två fartygsbäddar som var och en har kapacitet för fartyg upp till 55&nbsp;000 ton.<ref name="tm" /> Åren 1990–2004 byggdes 93 fartyg vid Brodotrogirs skeppsvarv.<ref name="tm" /> I Trogirs stadskommun finns omkring 20&nbsp;000 turistbäddar fördelade på hotell, lägenheter och rum i privat boende. Turismen är stadens i särklass största inkomstkälla och drygt 50 procent av Trogirs budget täcks av intäkter som kommer från turismnäringen.<ref name="tm" /> I Trogir finns två småbåtshamnar och staden är en av de snabbast växande hamnarna i Kroatien för segelturism.<ref name="tm" />

=== Transport och kommunikationer ===
Trogirs stadskärna ligger drygt sex kilometer väster om [[Splits flygplats|Splits internationella flygplats]] och 28 kilometer väster om Kroatiens näst största stad [[Split]]. De båda städerna är förbundna med varandra via ''riksväg D8'' som är en del av [[Adriamagistralen]]. Framtida planer för finns för att ansluta Trogir till [[Splits stadsjärnväg]]. I [[Prgomet]] drygt 18 kilometer norr om Trogir finns en vägkorsning som ansluter till [[A1 (motorväg, Kroatien)|motorvägen A1]] som i nordlig riktning leder mot huvudstaden [[Zagreb]] och i södergående riktning mot [[Dubrovnik]].

== Demografi ==
=== Könsfördelning, etniska och religiösa grupper ===
Av Trogirs 13&nbsp;192 invånare var 6&nbsp;827 kvinnor och 6&nbsp;365 män år 2011.<ref name="dzs" /> En absolut majoritet (12&nbsp;795 invånare eller 96,99 procent av befolkningen) är kroater.<ref name="demo">{{webbref |url=https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_04/E01_01_04_zup17.html |titel=Population by ethnicity, by towns/municipalities, 2011 census |hämtdatum=21 februari 2019 |utgivare=Državni zavod za statistiku (''Kroatiska statistiska centralbyrån'') |språk=engelska}}</ref> De tre största etniska minoriteterna i staden är [[serber i Kroatien|serberna]] (92 invånare eller 0,70 procent av befolkningen), [[albaner i Kroatien|albanerna]] (77 invånare eller 0,58 procent av befolkningen) och [[bosniaker i Kroatien|bosniakerna]] (50 invånare eller 0,38 procent av befolkningen).<ref name="demo" /> En absolut majoritet (12&nbsp;079 invånare eller 91,56 procent av befolkningen) bekänner sig till den [[Romersk-katolska kyrkan i Kroatien|romersk-katolska]] tron.<ref>{{webbref |url=https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_04/E01_01_04_zup17.html |titel=Population by religion, by towns/municipalities, 2011 census |hämtdatum=21 februari 2019 |utgivare=Državni zavod za statistiku (''Kroatiska statistiska centralbyrån'') |språk=engelska}}</ref>

=== Befolkningsutveckling ===
{| border="0" width="75%"
|----- valign="top"
| width="50%" | '''Trogirs befolkningsutveckling åren 1857–2011'''<br> <small>'''Källa: [https://www.dzs.hr/App/PXWeb/PXWebHrv/Table.aspx?layout=tableViewLayout1&px_tableid=Tabela3_17.px&px_path=Naselja%20i%20stanovni%C5%A1tvo%20Republike%20Hrvatske__Stanovni%C5%A1tvo__Gradovi%20i%20Op%C4%87ine&px_language=hr&px_db=Naselja%20i%20stanovni%C5%A1tvo%20Republike%20Hrvatske&rxid=fc9d580f-2229-4982-a72c-cdd3e96307d3 Kroatiska statistiska centralbyrån]'''</small>
<timeline>
ImageSize = width:700 height:300
PlotArea = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis = orientation:vertical
AlignBars = late
Colors =
id:linegrey2 value:gray(0.9)
id:linegrey value:gray(0.7)
id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period = from:0 till:15000
ScaleMajor = unit:year increment:5000 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:1000 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =
color:cobar width:25 align:center

bar:1857 from:0 till:3981
bar:1869 from:0 till:4636
bar:1880 from:0 till:4066
bar:1890 from:0 till:4531
bar:1900 from:0 till:4705
bar:1910 from:0 till:5049
bar:1921 from:0 till:4740
bar:1931 from:0 till:6271
bar:1948 from:0 till:6344
bar:1953 from:0 till:6825
bar:1961 from:0 till:7074
bar:1971 from:0 till:7508
bar:1981 from:0 till:9699
bar:1991 from:0 till:11484
bar:2001 from:0 till:12995
bar:2011 from:0 till:13192
PlotData=
textcolor:black fontsize:S
bar:1857 at: 3981 text: 3&nbsp;981 shift:(,5)
bar:1869 at: 4636 text: 4&nbsp;636 shift:(,5)
bar:1880 at: 4066 text: 4&nbsp;066 shift:(,5)
bar:1890 at: 4531 text: 4&nbsp;531 shift:(,5)
bar:1900 at: 4705 text: 4&nbsp;705 shift:(,5)
bar:1910 at: 5049 text: 5&nbsp;049 shift:(,5)
bar:1921 at: 4740 text: 4&nbsp;740 shift:(,5)
bar:1931 at: 6271 text: 6&nbsp;271 shift:(,5)
bar:1948 at: 6344 text: 6&nbsp;344 shift:(,5)
bar:1953 at: 6825 text: 6&nbsp;825 shift:(,5)
bar:1961 at: 7074 text: 7&nbsp;074 shift:(,5)
bar:1971 at: 7508 text: 7&nbsp;508 shift:(,5)
bar:1981 at: 9699 text: 9&nbsp;699 shift:(,5)
bar:1991 at: 11484 text: 11&nbsp;484 shift:(,5)
bar:2001 at: 12995 text: 12&nbsp;995 shift:(,5)
bar:2011 at: 13192 text: 13&nbsp;192 shift:(,5)

TextData =
pos:(44,276)
text:
</timeline>
|}

=== Språk och dialekter ===
I Trogir talas officiellt och formellt standardkroatiska som grundar sig på [[štokavisk dialekt]] med [[ijekavisk uttal]]. Den talade standardkroatiskan är dock starkt färgad av den lokala [[čakavisk dialekt|čakaviska dialekten]]<ref>{{webbref |url=https://hrcak.srce.hr/file/75789 |titel=Južnočakavski dijalekt i njegov liksik |hämtdatum=16 mars 2019 |efternamn=Lisac |förnamn=Josip |år=2009 |format={{pdf}} |verk=Croatica et Slavica Iadertina |utgivare=Zadars universitet |sid=79–85 |språk=kroatiska}}</ref> med [[ikaviskt uttal]] som informellt talas av lokalborna. Historiskt har [[latin]], [[dalmatiska]], [[venetianska]] och senare [[italienska]] varit de dominerande talspråken i staden. Med anledning av det österrikiska och sedermera österrikisk-ungerska styret (1797–1806, 1813–1908) har även [[tyska]]n (genom administrationen, skolväsendet etcetera) i viss mån bidragit till den lokala språkmosaiken.

== Kultur och samhälle ==
{{Infobox världsarv
{{Infobox världsarv
|namn=Trogirs historiska stadskärna
|namn=Trogirs historiska stadskärna
|nr=810
|nr=810
|bild=[[Fil:Trogir 2004b.jpg|250px|Trogirs historiska stadskärna]]
|bild=[[Fil:Trogir (20611290808).jpg|250px|Trogirs historiska stadskärna år 2015.]]
|plats='''Trogir'''
|plats='''Trogir'''
|land={{flaggbild2|Kroatien}}
|land={{flaggbild2|Kroatien}}
Rad 36: Rad 249:
|hotat=
|hotat=
}}
}}
=== Arkitektur, stadsbild och byggnadsverk (urval) ===
'''Trogir''' ([[tyska]]: ''Trau'', [[italienska]]: ''Traù'') är en stad i landsdelen [[Dalmatien]] i [[Kroatien]]. Trogir ligger vid [[Adriatiska havet]] och hade 10 907 invånare år [[2001]]. Staden ligger 27 kilometer väst om Kroatiens andra största stad [[Split]]. Trogirs historiska stadskärna, där [[Trogirs katedral]] ingår, är sedan [[1997]] ett av [[Unesco]]s världsarv.
Trogirs historiska stadskärna är belägen på en liten ö mellan fastlandet och den större ön Čiovo. Den moderna staden breder ut sig både norr och söder om den kulturminnesskyddade stadskärnan som via vägbroar är förbunden med fastlandet i norr och Čiovo i söder. Sydväst om stadskärnan, på ön Čiovo, ligger skeppsvarvet [[Brodotrogir]] som med sina flytdockor och kranar bidrar till stadssiluetten och samtidigt vittnar om stadens långa skeppsbyggartradition.


==== Trogirs historiska stadskärna ====
{{geografistub-Kroatien}}
Trogirs historiska stadskärna är sedan år 1997 upptagen på [[Unesco]]s [[världsarvslista]].<ref name="un" /> Enligt Unescos beskrivning utgör den bilfria stadskärnan ett utmärkt exempel på urban kontinuitet.<ref name="un" /> Dess ortogonala gatuplan härstammar från den hellenistiska<ref name="un" /> perioden och under århundradena har offentliga byggnader, bostadshus och befästningar tillkommit. Stadsbilden karaktäriseras av äldre stenhus med tegelröda tak och i stadskärnan finns [[romansk arkitektur|romanska]] kyrkor och byggnader med stildrag från [[renässansens arkitektur|renässansen]] och [[barockarkitektur|barocken]]. Flera av dessa byggnader tillkom under den venetianska administrationen och tillskrivs italienska och lokala mästare, däribland [[Giovanni Dalmata]] (''Ivan Duknović''), [[Niccolò di Giovanni Fiorentino]] (''Nikola Ferentinac''), [[mäster Radovan]] och [[Bonino da Milano]]. Kring den historiska stadskärnas huvudtorg (''Johannes Paulus II:s torg'') som är beläget på öns östra sida ligger flera av Trogirs mest framstående byggnader. Den historiska stadskärnan är i norr förbunden med fastlandet via en bro och söder finns broförbindelse med [[Čiovo]].

==== Byggnadsverk (urval) ====
'''Medeltida försvarsverk'''
*[[Havsporten, Trogir|Havsporten]] – den södra och äldsta av stadens kvarvarande stadsportar med rötter från 1500-talet.<ref name="trml">{{webbref |url=https://www.visittrogir.hr/more-landmarks |titel=More landmarks |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Visittrogir.hr |utgivare=Trogirs turistråd |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20201028202641/https://www.visittrogir.hr/more-landmarks |arkivdatum=28 oktober 2020 }}</ref>
*[[Kamerlengoborgen]] – kulturmärkt borg med rötter från 1400-talet.<ref name="fort">{{webbref |url=https://www.visittrogir.hr/fortresses |titel=Fortresses |hämtdatum=21 februari 2019 |verk=Visittrogir.hr |utgivare=Trogirs turistråd |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20201028192504/https://www.visittrogir.hr/fortresses |arkivdatum=28 oktober 2020 }}</ref>
*[[Landsporten, Trogir|Landsporten]] – den norra stadsporten med rötter från 1600-talet. Nuvarande utseende härrör från ombyggnationen år 1763.<ref name="trml" />
*[[Sankt Markus torn]] – kulturmärkt försvarstorn med rötter från 1400-talet.<ref name="fort" />
*[[Trogirs stadsmur|Stadsmuren]] – bara delar av den forna stadsmuren är idag bevarade. Nuvarande utseende härrör från venetianarnas förstärkningar av muren på 1400-talet.

'''Kyrkor och religiösa byggnader'''
[[Fil:HR-Trogir-Kathedrale-3.jpg|miniatyr|[[Katedralen i Trogir|Sankt Laurentius-katedralen]] år 2017.]]
[[Fil:Trogir, Croatia - panoramio (7).jpg|miniatyr|[[Trogirs stadsloggia och stadsklocktorn|Stadsloggian och stadsklocktornet]] år 2013.]]
*[[Katedralen i Trogir|Sankt Laurentius katedral]] – stadens romersk-katolska katedral med rötter från 1200-talet.<ref>{{webbref |url=https://www.visittrogir.hr/st-lawrence-cathedral |titel=Cathedral Saint Lawrence |hämtdatum=21 februari 2019 |verk=Visittrogir.hr |utgivare=Trogirs turistråd |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20201028203909/https://www.visittrogir.hr/st-lawrence-cathedral |arkivdatum=28 oktober 2020 }}</ref>
*[[Johannes Döparens kyrka, Trogir|Johannes Döparens kyrka]] – kyrka i Gamla stan med rötter från 1200-talet.<ref name="trky">{{webbref |url=https://www.visittrogir.hr/churches-and-monasteries |titel=Churches and monasteries |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Visittrogir.hr |utgivare=Trogirs turistråd |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20201028195355/https://www.visittrogir.hr/churches-and-monasteries |arkivdatum=28 oktober 2020 }}</ref>
*[[Sankt Dominicus kloster och kyrka]] – ett dominikankloster och klosterkyrka i Gamla stan med rötter från 1200-talet (klostret) och 1300-talet (kyrkan).<ref name="trky" />
*[[Sankt Nikolaus kloster och kyrka]] – ett benediktinkloster och klosterkyrka i Gamla stan med rötter från medeltiden.<ref>{{webbref |url=http://www.trogir.hr/GradTrogir/o-trogiru/kulturna-bastina/crkva-sv-dominika |titel=Samostan i crkva sv. Dominika |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Trogir.hr |utgivare=Trogirs stad |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200513210700/https://trogir.hr/GradTrogir/o-trogiru/kulturna-bastina/crkva-sv-dominika |arkivdatum=13 maj 2020 }}</ref>

'''Palats och historiska byggnader'''
*[[Ćipikopalatset]] – kulturmärkt palats med rötter från 1400-talet.<ref name="pala" />
*[[Garagnin-Fanfogna-palatset]] – palats med rötter från 1700-talet.<ref name="pala" />
*[[Lucić-palatset]] – palats med rötter från 1600-talet.<ref name="pala" />
*[[Trogirs stadshus|Stadshuset]] – under medeltiden den lokale hertigens residens, idag stadshus med rötter från 1300-talet.<ref name="pala" />
*[[Trogirs stadsloggia och stadsklocktorn|Stadsloggian och stadsklocktornet]] – Stadsloggian och stadsklocktornet med rötter från 1300-talet är beläget vid huvudtorget i Gamla stad.<ref name="trml" />
*Lilla loggian – en mindre 1400-tals-loggia i enkelt utförande belägen bredvid [[Havsporten, Trogir|Havsporten]]. Ursprungligen tjänade den som en tillflyktsplats för människor som anlände sent till staden efter att stadsportarna hade stängt. Den tjänade därefter som stadens fiskmarknad och idag säljs souvenirer i den lilla loggian.<ref name="trml" />
*Marmonts gloriette – ett litet lusthus som ligger i den västra delen av Gamla stan. Den uppfördes under den kortvariga [[Första franska kejsardömet|franska]] ockupationen (1806–1813) och är uppkallad efter den [[Marskalk av Frankrike|franske marskalken]] och hertigen av [[Dubrovnik|Ragusa]] – [[Auguste de Marmont]]. Denne brukade vid sina besök i Trogir under det franska styret spela kortspel i lusthuset.<ref>{{webbref |url=https://www.lonelyplanet.com/croatia/trogir/attractions/marmonts-gloriette/a/poi-sig/1544219/358790 |titel=Marmont's Gloriette |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Lonelyplanet.com |utgivare=Lonely Planet |språk=engelska}}</ref>

=== Kultur, nöjen och idrott ===
==== Evenemang ====
*Kairosfestivalen – "de lyckliga ögonblickens festival" är uppkallad efter den grekiske guden [[Kairos]]. Kairosfestivalen är en kulturfestival som vanligtvis äger rum några dagar i juni. Manifestationen innehåller kulturella och underhållande föreställningar med betoning på den [[antiken|antika]] tidsepoken.<ref name="visdal">{{webbref |url=http://visitdalmatia.com/trogir/trogir-arts-culture.html#.XHZZ2IhKg2w |titel=Arts and Culture in Trogir |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Visitdalmatia.com |utgivare=Visit Dalmatia |språk=engelska}}</ref>
*Stadens dag – firas årligen den 14 november. Datumet är festdag för stadens skyddshelgon [[Johannes av Trogir|sankt Johannes av Trogir]] vars gravsten finns i [[katedralen i Trogir|Trogirs katedral]].<ref name="visdal" />
*Trogir Outdoor Festival – ett [[triathlon]] som årligen organiseras i maj. Som ett delmoment av festivalen ingår den utmanande cykeltävlingen "2 Islands on 2 Wheels".<ref>{{webbref |url=https://croatia.hr/sv-SE/Aktiviteter-och-attraktioner/Evenemang/NewEvents/trogir-outdoor-festival-2-islands-2-wheels |titel=Trogir Outdoor Festival: 2 Islands on 2 Wheels |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Croatia.hr |utgivare=Kroatiska turistrådet |språk=engelska}}</ref>
*[[Trogirs kultursommarfestival]] – sedan år 1971 årligen återkommande kulturfestival med bland annat klassisk musik, opera, teater, balett och folklore. Festivalen pågår under juli–augusti med uppträdanden och föreställningar på Gamla stans torg och gator.<ref name="visdal" /><ref>{{webbref |url=https://mint.gov.hr/vijesti/trogirsko-kulturno-ljeto/5826 |titel=Trogirsko kulturno ljeto |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=mMint.gov.hr |utgivare=Kroatiska kulturdepartementet |språk=kroatiska}}</ref>
*Trogirs medeltidsmässa – en mässa som sedan år 2012 årligen organiseras i början av maj i Gamla stan. Under mässdagarna presenteras och säljs bland annat lokaltillverkad konst, livsmedel och andra produkter. Mässans fokus är på den [[medeltiden|medeltida]] tidsepoken.<ref name="visdal" />
==== Insignier och symboler ====
I formell mening representeras staden Trogir av [[Trogirs stadsvapen|sitt stadsvapen]] och stadsflagga.<ref>{{webbref |url=http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/statut-grb-i-zastava |titel=Statut, grb i zastava grada Trogira |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Trogir.hr |utgivare=Trogirs stad |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190224035930/http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/statut-grb-i-zastava |arkivdatum=24 februari 2019 }}</ref> Stadsvapnet är centralt placerat på den övrigt vita stadsflaggad. Den världsarvslistade Gamla stan avbildad i grafisk form utgör ibland, i synnerhet turistiska och kulturella sammanhang, en informell symbol.

==== Museer, gallerier och utställningar ====
*Trogirs stadsmuseum – museet etablerades år 1963 och öppnade för allmänheten den 9 maj 1966.<ref name="gmt">{{webbref |url=http://muzejgradatrogira.blogspot.com/p/stalni-postav-muzeja-grada-trogira.html |titel=Permanent exhibition |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Muzejgradatrogira.blogspot.com |utgivare=Trogirs stadsmuseum |språk=engelska}}</ref> Det är beläget i [[Garagnin-Fanfogna-palatset]] med rötter från 1700-talet. I museets permanenta utställning presenteras stadens historia från 200-talet f.v.t. till idag.<ref name="gmt" /> I samlingarna finns bland annat dokument och klädesplagg men anknytning till Trogirs historia.
*Trogir-katedralens skattkammare och pinakotek –
*Sakrala konstmuseet i Trogir – på första våningen i en byggnad vid [[Katedralen i Trogir|Sankt Laurentius-katedralen]] finns sedan år 2005 en utställning av sakral konst. I samlingarna visas målningar och diverse objekt från 1200–1500-talet.<ref>{{webbref |url=http://hvm.mdc.hr/muzej-sakralne-umjetnosti-trogir,50/hr/crkvene-zbirke |titel=O zbirci |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Hvm.mdc.hr |utgivare=Kroatiska museidokumentationscentret |språk=kroatiska}}</ref>
*Kairos konstsamling – utställningen är uppkallad efter den [[grekisk mytologi|grekiske guden]] [[Kairos]] och finns i Trogirs benediktinkloster beläget på fastlandet norr om stadskärnan.<ref>{{webbref |url=http://hvm.mdc.hr/zbirka-umjetnina--kairos--u-zenskomu-benediktinskom-samostanu-sv-nikole,46/hr/crkvene-zbirke |titel=O zbirci |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Hvm.mdc.hr |utgivare=Kroatiska museidokumentationscentret |språk=kroatiska}}</ref> I samlingen finns bland annat Kairos-reliefen från det första århundradet f.v.t. som hittades år 1928 i ett övergivet hus i Trogir.<ref>{{webbref |url=http://www.trogironline.com/hr/povijest_kultura.html |titel=Reljef Kairosa, grčkog božanstva sretnog trenutka |hämtdatum=28 februari 2019 |verk=Trogironline.com |utgivare=Trogir Online |språk=kroatiska}}</ref>
==== Sportutövning och sportanläggningar ====
[[Fil:Trogir kula Kamerlengo i Batarija 090.jpg|miniatyr|[[Batarija]] – det lokala fotbollslaget [[HNK Trogir]]s hemmaplan. Fotbollsplanen är belägen vid [[Kamerlengoborgen]] i Gamla stan.]]
I Trogir finns tio aktiva sportföreningar och flera sportklubbar. Stadens centrala fotbollsplan [[Batarija]] är belägen i Gamla stans nordvästra del.

'''Sport- och hobbyklubbar:'''
* [[AK Trogir]] – bilklubb<ref>{{webbref |url=http://www.amk-trogir.hr |titel=Dobro došli u AK Trogir Locations |hämtdatum=2 mars 2019 |verk=Amk-trogir.hr |utgivare=Auto klub Trogir (''Trogirs bilklubb'') |språk=kroatiska}}</ref>
* [[JK Trogir]] – segelbåtsklubb<ref>{{webbref |url=http://www.jktrogir.hr/ |titel=Jedriličarski klub Trogir |hämtdatum=2 mars 2019 |verk=Jktrogir.hr |utgivare=Jedriličarski klub Trogir (''Trogirs segelbåtsklubb'') |språk=kroatiska}}</ref>
* [[NK Croatia Trogir]] – fotbollsklubb
* [[NK Trogir 1912]] – fotbollsklubb
* [[HNK Trogir]] – fotbollsklubb
* [[KK Trogir]] – basketklubb
* [[MRK Trogir]] – handbollsklubb för herrar
* [[ŽRK Trogir]] – handbollsklubb för damer
* [[ŽOK Trogir]] – volleybollklubb för damer

==== Trogir i fiktion ====
Trogir har använts som inspelningsplats för två episoder av den [[Storbritannien|brittiska]] TV-serien ''[[Doctor Who]]''. Avsnitten ''[[The Vampires Of Venice]]''<ref>{{webbref |url=http://www.imdb.com/title/tt1591787/locations |titel=The Vampires of Venice – Filming & Production – Filming Locations |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Imdb.com |utgivare=IMBd |språk=engelska}}</ref> och ''[[Vincent and the Doctor]]'' (säsong 31, serie 5) från år 2010 med [[Matt Smith (skådespelare)|Matt Smith]] som huvudrollsinnehavare är delvis inspelade i Trogirs historiska stadskärna.

==== Utbildning ====
I Trogir finns två grundskolor (''Mäster Radovans grundskola'' och ''Petar Berislavićs grundskola'') och två gymnasieskolor (''Ivan Lucićs gymnasieskola'' och ''Blaž Juraj av Trogirs gymnasieskola'').

== Internationella relationer ==
=== Vänorter ===
{{kolumner|2}}
* {{flaggbild|Bulgarien}} [[Ruse]] ([[Bulgarien]])
* {{flaggbild|Frankrike}} [[Sarlat-la-Canéda]] ([[Frankrike]])
* {{flaggbild|Italien}} [[Montesilvano]] ([[Italien]])
* {{flaggbild|Italien}} [[Porto Sant'Elpidio]] ([[Italien]])
* {{flaggbild|Italien}} [[Tione di Trento]] ([[Italien]])
* {{flaggbild|Kroatien}} [[Šibenik]] ([[Kroatien]])
* {{flaggbild|Kroatien}} [[Sinj]] ([[Kroatien]])
* {{flaggbild|Kroatien}} [[Vukovar]] ([[Kroatien]])
* {{flaggbild|Montenegro}} [[Kotor]] ([[Montenegro]])
* {{flaggbild|Montenegro}} [[Tivat]] ([[Montenegro]])
* {{flaggbild|Polen}} [[Kraśnik]] ([[Polen]])
* {{flaggbild|Polen}} [[Słupca]] ([[Polen]])
* {{flaggbild|Slovenien}} [[Kranjska Gora]] ([[Slovenien]])
* {{flaggbild|Tjeckien}} [[Prag 5]] ([[Tjeckien]])
* {{flaggbild|Turkiet}} [[Yalova]] ([[Turkiet]])
* {{flaggbild|Tyskland}} [[Vaterstetten]] ([[Tyskland]])
* {{flaggbild|Ukraina}} [[Bachtjysaraj]] ([[Ukraina]])
* {{flaggbild|Ukraina}} [[Uzjhorod]] ([[Ukraina]])
* {{flaggbild|Ungern}} [[Harkány]] ([[Ungern]])
* {{flaggbild|Ungern}} [[Hajdúböszörmény]] ([[Ungern]])
* {{flaggbild|Ungern}} [[Újbuda]] ([[Ungern]])
{{kolumner-slut}}
<small>* Källa: Trogirs stads officiella webbplats.<ref>{{webbref |url=http://trogir.hr/GradTrogir/gradovi-prijatelji |titel=Gradovi prijatelji |hämtdatum=27 februari 2019 |verk=Trogir.hr |utgivare=Trogirs stad |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190225141713/http://www.trogir.hr/GradTrogir/gradovi-prijatelji |arkivdatum=25 februari 2019 }}</ref></small>

== Panoramavy ==
{{Bred bild|Trogir-panorama-from-NW-mountain 2014-09-26.jpg|1200px|<center>Panoramavy över Trogir från år 2014. På avstånd till vänster i bild skymtar [[Split]].}}
== Referenser ==
=== Fotnoter ===
<references/>

== Externa länkar ==
{{Kroatienportalen}}
* {{commonscat|Trogir}}
* {{Wikivoyage|Trogir|en}}

{{Trogir}}
{{Split-Dalmatiens läns administrativa indelning}}
{{Världsarv i Kroatien}}
{{Världsarv i Kroatien}}
{{Auktoritetsdata}}


[[Kategori:Orter i Split-Dalmatiens län]]
[[Kategori:Orter i Split-Dalmatiens län]]
[[Kategori:Trogir| ]]
[[Kategori:Världsarv i Kroatien]]
[[Kategori:Världsarv i Kroatien]]

[[bg:Трогир]]
[[bs:Trogir]]
[[ca:Trogir]]
[[cs:Trogir]]
[[da:Trogir]]
[[de:Trogir]]
[[el:Τρογκίρ]]
[[en:Trogir]]
[[es:Trogir]]
[[eo:Trogir]]
[[eu:Trogir]]
[[fa:تروگیر]]
[[fr:Trogir]]
[[ko:트로기르]]
[[hr:Trogir]]
[[id:Trogir]]
[[it:Traù]]
[[he:טרוגיר]]
[[ka:ტროგირი]]
[[la:Tragurium]]
[[lt:Trogiras]]
[[hu:Trogir]]
[[mk:Трогир]]
[[nl:Trogir]]
[[ja:トロギル]]
[[pl:Trogir]]
[[pt:Trogir]]
[[ro:Trogir]]
[[ru:Трогир]]
[[sk:Trogir]]
[[sl:Trogir]]
[[sr:Трогир]]
[[sh:Trogir]]
[[fi:Trogir]]
[[uk:Трогір]]
[[war:Trogir]]
[[zh:特罗吉尔]]

Nuvarande version från 14 september 2024 kl. 18.41

Trogir
Ort
Trogirs stadshusSankt Laurentius katedral
KamerlengoborgenStadsloggian
Vy över Trogirs historiska stadskärna.
Överst, från vänster: Trogirs stadshus, Sankt Laurentius katedral, Kamerlengoborgen, Trogirs stadsloggia och vy över Trogirs världsarvslistade historiska stadskärna.
Flagga
Vapen
Land Kroatien Kroatien
Landskap Dalmatien
Län Split-Dalmatiens län
Koordinater 43°31′0.85″N 16°15′04.91″Ö / 43.5169028°N 16.2513639°Ö / 43.5169028; 16.2513639
Folkmängd 13 192[1] (2011)
Borgmästare Ante Bilić[2] (SDP)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 21220
Riktnummer 021
Geonames 3188762
Trogir i Kroatien.
Trogir i Kroatien.
Trogir i Kroatien.
Webbplats: www.trogir.hr

Trogir (italienska: Traù,[3] tyska: Trau, se även andra namn) är en stad i Kroatien. I den senaste folkräkningen från år 2011 hade staden 13 192 invånare varav 10 923 invånare bodde i tätorten.[1]

Trogir är belägen vid Adriatiska havet i Split-Dalmatiens län i landskapet Dalmatien. Staden har ett skeppsvarv och välutvecklad turismnäring. Trogir är en gammal stad med urban kontinuitet sedan 200-talet f.v.t. och dess historiska stadskärna är sedan år 1997 upptagen på Unescos världsarvslista.[4]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Trogir grundades ursprungligen av grekiska[5] kolonisatörer och den vanligaste teorin är att det kroatiska namnet 'Trogir', via det latinska namnet, härstammar från det ursprungliga grekiska namnet på staden: Τραγύριον (Tragýrion) eller Τραγούριον (Tragoúrion) som båda härleds från grekiskans τρᾰ́γος (tragos) med betydelsen getabock/get[5] och όρος (óros) med betydelsen berg/kulle.[6] Enligt denna förklaringsmodell skulle bosättningens ursprungliga namn kunna översättas som "getberget".[6] Trogirs latinska namn är Tragurium och på grund av historiska kontakter med andra kulturer och långa perioder av främmande styre finns det även andra namnvarianter på staden, däribland italienska Traù[3] samt tyska och ungerska Trau. På det numera utdöda språket dalmatiska hette staden Tragur.[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Trogirs historia

Trogir har en lång och rik historia under vilken staden har styrts, kontrollerats eller stått i beroendeställning till bland annat romare, bysantiner, ungrare, venetianare, fransmän och österrikare.[7][8]

Trogir grundades som en grekisk koloni (emporia) troligtvis i slutet av 200-talet eller början av 100-talet f.v.t.[9][10] Platsen för den grekiska kolonin, en liten ö mellan fastlandet och Čiovo, utgör idag stadens världsarvslistade historiska stadskärna. De antika grekerna kallade bosättningen Tragoúrion. Namnet omnämns först på 200-talet[10] och kan troligtvis härledas från de grekiska orden "tragos" (getabock) och "óros" (berg).[6] Arkeologiska fyndigheter (bland annat keramiska föremål från omkring 2 000 f.v.t.) antyder att den lilla ön var bebodd redan under brons- och järnåldern.[9] Det romerska rikets expansion i det östadriatiska området ledde till att bosättningen romaniserades på 000-talet f.v.t. Det romerska namnet för bosättningen var Tragurium.[10] Som romersk bosättning utvecklades Tragurium till en viktig hamnstad i den romerska provinsen Dalmatia. Den västromerska civilisationens gradvisa förfall och slutgiltiga sammanbrott under 400-talet[11] sammanföll längs den östra adriatiska kusten med upprepade barbariska attacker och plundringståg mot de etablerade romerska bosättningarna och städerna (municipium). Trogirs autoktona och romaniserade befolkning lyckades dock som en av de dalmatiska stadsstaterna behålla viss autonomi och sin romerska kultur. Detta genom att de upprätthöll politiska kontakter med Bysantinska riket (Östrom) till vilka de fick avlägga tribut för sitt skydd och rätt att bedriva handel.

Karta över Europa som visar slavernas migration under folkvandringstiden.

Under folkvandringstiden på 600-talet skedde en gradvis inflyttning av slaver (kroater) till området. Kroaterna upprättade på 700-talet ett furstendöme (se Furstendömet Kroatien) och från år 870 betalade Trogir tribut till de kroatiska härskarna.[10] De slaviska migranterna kom med tiden att förändra områdets etniska och kulturella struktur. Genom handel och tilltagande interaktion assimilerades de dalmatiska stadsstaterna med tiden av slaverna. Från åtminstone 1100-talet var den slaviska (kroatiska) etniska komponenten dominerande i Trogir.[10] Under medeltiden upprätthöll staden viss autonomi genom att betala tribut till olika härskare. Staden kontrollerades till största del av Ungern som sedan år 1102 var i personalunion med det medeltida kroatiska kungariket och på 1200–1300-talet kom stadens valda hertigar nästan uteslutande från den kroatiska Šubić-ätten.[10] Med undantag för kortare perioder av bland annat bysantinsk och venetiansk dominans kontrollerades Trogir av Ungern fram till år 1420 då Venedig övertog styret för en längre period. Under det venetianska styret som varade till år 1797 hade Trogir en ekonomisk och kulturell blomstringstid och staden utvecklades till ett humanistiskt centrum.[10]

Efter år 1797 och med undantag för en kort fransk ockupation åren 1806–1813 tillföll staden liksom hela Dalmatien österrikarna som behöll makten fram till första världskrigets slut och Österrike-Ungerns upplösning år 1918. Trogir uppgick därefter i Slovenernas, kroaternas och serbernas stat som samma år gick samman med Serbien och bildade Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från år 1929 kallat Jugoslavien).[12] Under andra världskriget ockuperades Trogir åren 1941–1943[10] av det då fascistiska Italien och staden ingick därefter i det dalmatiska guvernementet. Efter den italienska kapitulationen år 1943 intogs Trogir av tyska trupper vilket medförde att de allierade år 1944 flygbombande staden.[13] Något senare samma år[10] intogs Trogir av Titos partisaner och staden integrerades därefter i det återupprättade Jugoslavien. Sedan år 1991 tillhör Trogir det självständiga Kroatien.

Geografi och klimat

[redigera | redigera wikitext]

Trogirs geografiska position är 43.513 östlig longitud 16.252 nordlig latitud.[14] Dess historiska stadskärna är belägen på en liten ö mellan fastlandet och den större ön Čiovo i den västra delen av Kaštela-viken i mellersta Dalmatien. Staden har genom befolkningstillväxt expanderat på fastlandet norr om stadskärnan och på ön Čiovo söder om stadskärnan.

Enligt Köppens klimatklassifikation ligger Trogir i zonen för medelhavsklimat (CSA).[15] Generellt är sommarmånaderna måttligt torra och vintermånaderna milda och fuktiga. Att det snöar under vintermånaderna är ovanligt men förekommer.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 12 13 15 18 22 26 30 30 25 22 16 13
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde 3 4 6 9 13 17 20 20 15 12 8 5
 Nederbörd 15,4 27,4 40,7 56,1 39,5 31,5 8,4 28,4 27,1 86,4 59,5 86,4

Politik och administration

[redigera | redigera wikitext]
Trogirs stadsfullmäktige sammanträder i det kulturmärkta stadshuset i Gamla stan. Byggnaden har rötter från 1300-talet.[16]

Politiskt ledning

[redigera | redigera wikitext]

Trogirs stadsfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Det består av totalt 17 råd (mandatperioden 2017–2021), varav en ordförande och en ställföreträdande ordföranden.[17] För mandatperioden 2017–2021 innehar en koalition bestående av de politiska partierna Kroatiska demokratiska unionen (HDZ) och Kroatiska rättspartiet (HSP) majoritet i stadsfullmäktige.[17]

Lokalnämndsområden

[redigera | redigera wikitext]

I politisk mening är Trogir indelat i åtta lokalnämndsområden vars nämndemän fattar beslut och implementerar lokala beslut. Lokalnämndsområdena namn och geografiska omfattning sammanfaller vanligtvis men inte alltid med stadens administrativa indelning. Trogirs lokalnämndsområden är Arbanija, Čiovo, Drvenik Mali, Drvenik Veliki, Grad, Plano, Travarica och Žedno.[18]

Orter

[redigera | redigera wikitext]

Trogirs stadskommun är sedan år 2006 indelad i åtta orter (naselja) inklusive tätorten Trogir. Dessa är (historiska men ej officiella italienska namn inom parentes):

Kroatisk namn Italienskt namn Antal invånare (2011)
Arbanija Albania 374
Divulje Divuglie 26
Drvenik Mali Zirona Piccola 87
Drvenik Veliki Zirona Grande 150
Mastrinka Santa Croce 947
Plano Plano 553
Trogir Traù 13 192
Žedno Zedno 132

* Källa: Kroatiska statistiska centralbyrån.[1]

Stadsdelar

[redigera | redigera wikitext]

Tätorten Trogir som omfattar stadens mest centrala delar (den historiska stadskärnan samt bebyggelse norr och söder om denna) upptar en yta på 7,52 kvadratkilometer och delas in följande stadsdelar/områden: Grad, Bilin Dolac, Ciprian, Čiovo, Lokvice, Drid, Kopno, Malo Polje, Pasike, Travarica, Miševac och Vilajica.[19]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Skeppsvarvet Brodotrogir belägen på ön Čiovo är en viktigt arbetsgivare och Trogirs största tillverkningsföretag. Dess torrdockor och lyftkranar är landmärken i stadssiluetten och vittnar om stadens långa skeppsbyggartradition.

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Turismnäringen och skeppsvarvsindustrin är Trogirs främsta näringsgrenar.[5] Därtill utgör fiskeindustrin och jordbruket viktiga verksamhetsgrenar. Skeppsvarvet Brodotrogir är sett till antalet anställda ett av Kroatiens mindre skeppsvarv. Lokalt är det dock en viktig arbetsgivare. Skeppsvarvet har två fartygsbäddar som var och en har kapacitet för fartyg upp till 55 000 ton.[5] Åren 1990–2004 byggdes 93 fartyg vid Brodotrogirs skeppsvarv.[5] I Trogirs stadskommun finns omkring 20 000 turistbäddar fördelade på hotell, lägenheter och rum i privat boende. Turismen är stadens i särklass största inkomstkälla och drygt 50 procent av Trogirs budget täcks av intäkter som kommer från turismnäringen.[5] I Trogir finns två småbåtshamnar och staden är en av de snabbast växande hamnarna i Kroatien för segelturism.[5]

Transport och kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Trogirs stadskärna ligger drygt sex kilometer väster om Splits internationella flygplats och 28 kilometer väster om Kroatiens näst största stad Split. De båda städerna är förbundna med varandra via riksväg D8 som är en del av Adriamagistralen. Framtida planer för finns för att ansluta Trogir till Splits stadsjärnväg. I Prgomet drygt 18 kilometer norr om Trogir finns en vägkorsning som ansluter till motorvägen A1 som i nordlig riktning leder mot huvudstaden Zagreb och i södergående riktning mot Dubrovnik.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Könsfördelning, etniska och religiösa grupper

[redigera | redigera wikitext]

Av Trogirs 13 192 invånare var 6 827 kvinnor och 6 365 män år 2011.[1] En absolut majoritet (12 795 invånare eller 96,99 procent av befolkningen) är kroater.[20] De tre största etniska minoriteterna i staden är serberna (92 invånare eller 0,70 procent av befolkningen), albanerna (77 invånare eller 0,58 procent av befolkningen) och bosniakerna (50 invånare eller 0,38 procent av befolkningen).[20] En absolut majoritet (12 079 invånare eller 91,56 procent av befolkningen) bekänner sig till den romersk-katolska tron.[21]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Trogirs befolkningsutveckling åren 1857–2011
Källa: Kroatiska statistiska centralbyrån

Språk och dialekter

[redigera | redigera wikitext]

I Trogir talas officiellt och formellt standardkroatiska som grundar sig på štokavisk dialekt med ijekavisk uttal. Den talade standardkroatiskan är dock starkt färgad av den lokala čakaviska dialekten[22] med ikaviskt uttal som informellt talas av lokalborna. Historiskt har latin, dalmatiska, venetianska och senare italienska varit de dominerande talspråken i staden. Med anledning av det österrikiska och sedermera österrikisk-ungerska styret (1797–1806, 1813–1908) har även tyskan (genom administrationen, skolväsendet etcetera) i viss mån bidragit till den lokala språkmosaiken.

Kultur och samhälle

[redigera | redigera wikitext]
Världsarv
Trogirs historiska stadskärna
Trogirs historiska stadskärna år 2015.
Geografiskt läge
PlatsTrogir
LandKroatien Kroatien
Region*Europa och Nordamerika
Data
TypKulturarv
Kriterierii, iv,
Referens810
Historik
Världsarv sedan1997  (21:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Arkitektur, stadsbild och byggnadsverk (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Trogirs historiska stadskärna är belägen på en liten ö mellan fastlandet och den större ön Čiovo. Den moderna staden breder ut sig både norr och söder om den kulturminnesskyddade stadskärnan som via vägbroar är förbunden med fastlandet i norr och Čiovo i söder. Sydväst om stadskärnan, på ön Čiovo, ligger skeppsvarvet Brodotrogir som med sina flytdockor och kranar bidrar till stadssiluetten och samtidigt vittnar om stadens långa skeppsbyggartradition.

Trogirs historiska stadskärna

[redigera | redigera wikitext]

Trogirs historiska stadskärna är sedan år 1997 upptagen på Unescos världsarvslista.[4] Enligt Unescos beskrivning utgör den bilfria stadskärnan ett utmärkt exempel på urban kontinuitet.[4] Dess ortogonala gatuplan härstammar från den hellenistiska[4] perioden och under århundradena har offentliga byggnader, bostadshus och befästningar tillkommit. Stadsbilden karaktäriseras av äldre stenhus med tegelröda tak och i stadskärnan finns romanska kyrkor och byggnader med stildrag från renässansen och barocken. Flera av dessa byggnader tillkom under den venetianska administrationen och tillskrivs italienska och lokala mästare, däribland Giovanni Dalmata (Ivan Duknović), Niccolò di Giovanni Fiorentino (Nikola Ferentinac), mäster Radovan och Bonino da Milano. Kring den historiska stadskärnas huvudtorg (Johannes Paulus II:s torg) som är beläget på öns östra sida ligger flera av Trogirs mest framstående byggnader. Den historiska stadskärnan är i norr förbunden med fastlandet via en bro och söder finns broförbindelse med Čiovo.

Byggnadsverk (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Medeltida försvarsverk

  • Havsporten – den södra och äldsta av stadens kvarvarande stadsportar med rötter från 1500-talet.[23]
  • Kamerlengoborgen – kulturmärkt borg med rötter från 1400-talet.[24]
  • Landsporten – den norra stadsporten med rötter från 1600-talet. Nuvarande utseende härrör från ombyggnationen år 1763.[23]
  • Sankt Markus torn – kulturmärkt försvarstorn med rötter från 1400-talet.[24]
  • Stadsmuren – bara delar av den forna stadsmuren är idag bevarade. Nuvarande utseende härrör från venetianarnas förstärkningar av muren på 1400-talet.

Kyrkor och religiösa byggnader

Sankt Laurentius-katedralen år 2017.
Stadsloggian och stadsklocktornet år 2013.

Palats och historiska byggnader

  • Ćipikopalatset – kulturmärkt palats med rötter från 1400-talet.[16]
  • Garagnin-Fanfogna-palatset – palats med rötter från 1700-talet.[16]
  • Lucić-palatset – palats med rötter från 1600-talet.[16]
  • Stadshuset – under medeltiden den lokale hertigens residens, idag stadshus med rötter från 1300-talet.[16]
  • Stadsloggian och stadsklocktornet – Stadsloggian och stadsklocktornet med rötter från 1300-talet är beläget vid huvudtorget i Gamla stad.[23]
  • Lilla loggian – en mindre 1400-tals-loggia i enkelt utförande belägen bredvid Havsporten. Ursprungligen tjänade den som en tillflyktsplats för människor som anlände sent till staden efter att stadsportarna hade stängt. Den tjänade därefter som stadens fiskmarknad och idag säljs souvenirer i den lilla loggian.[23]
  • Marmonts gloriette – ett litet lusthus som ligger i den västra delen av Gamla stan. Den uppfördes under den kortvariga franska ockupationen (1806–1813) och är uppkallad efter den franske marskalken och hertigen av Ragusa – Auguste de Marmont. Denne brukade vid sina besök i Trogir under det franska styret spela kortspel i lusthuset.[28]

Kultur, nöjen och idrott

[redigera | redigera wikitext]

Evenemang

[redigera | redigera wikitext]
  • Kairosfestivalen – "de lyckliga ögonblickens festival" är uppkallad efter den grekiske guden Kairos. Kairosfestivalen är en kulturfestival som vanligtvis äger rum några dagar i juni. Manifestationen innehåller kulturella och underhållande föreställningar med betoning på den antika tidsepoken.[29]
  • Stadens dag – firas årligen den 14 november. Datumet är festdag för stadens skyddshelgon sankt Johannes av Trogir vars gravsten finns i Trogirs katedral.[29]
  • Trogir Outdoor Festival – ett triathlon som årligen organiseras i maj. Som ett delmoment av festivalen ingår den utmanande cykeltävlingen "2 Islands on 2 Wheels".[30]
  • Trogirs kultursommarfestival – sedan år 1971 årligen återkommande kulturfestival med bland annat klassisk musik, opera, teater, balett och folklore. Festivalen pågår under juli–augusti med uppträdanden och föreställningar på Gamla stans torg och gator.[29][31]
  • Trogirs medeltidsmässa – en mässa som sedan år 2012 årligen organiseras i början av maj i Gamla stan. Under mässdagarna presenteras och säljs bland annat lokaltillverkad konst, livsmedel och andra produkter. Mässans fokus är på den medeltida tidsepoken.[29]

Insignier och symboler

[redigera | redigera wikitext]

I formell mening representeras staden Trogir av sitt stadsvapen och stadsflagga.[32] Stadsvapnet är centralt placerat på den övrigt vita stadsflaggad. Den världsarvslistade Gamla stan avbildad i grafisk form utgör ibland, i synnerhet turistiska och kulturella sammanhang, en informell symbol.

Museer, gallerier och utställningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Trogirs stadsmuseum – museet etablerades år 1963 och öppnade för allmänheten den 9 maj 1966.[33] Det är beläget i Garagnin-Fanfogna-palatset med rötter från 1700-talet. I museets permanenta utställning presenteras stadens historia från 200-talet f.v.t. till idag.[33] I samlingarna finns bland annat dokument och klädesplagg men anknytning till Trogirs historia.
  • Trogir-katedralens skattkammare och pinakotek –
  • Sakrala konstmuseet i Trogir – på första våningen i en byggnad vid Sankt Laurentius-katedralen finns sedan år 2005 en utställning av sakral konst. I samlingarna visas målningar och diverse objekt från 1200–1500-talet.[34]
  • Kairos konstsamling – utställningen är uppkallad efter den grekiske guden Kairos och finns i Trogirs benediktinkloster beläget på fastlandet norr om stadskärnan.[35] I samlingen finns bland annat Kairos-reliefen från det första århundradet f.v.t. som hittades år 1928 i ett övergivet hus i Trogir.[36]

Sportutövning och sportanläggningar

[redigera | redigera wikitext]
Batarija – det lokala fotbollslaget HNK Trogirs hemmaplan. Fotbollsplanen är belägen vid Kamerlengoborgen i Gamla stan.

I Trogir finns tio aktiva sportföreningar och flera sportklubbar. Stadens centrala fotbollsplan Batarija är belägen i Gamla stans nordvästra del.

Sport- och hobbyklubbar:

Trogir i fiktion

[redigera | redigera wikitext]

Trogir har använts som inspelningsplats för två episoder av den brittiska TV-serien Doctor Who. Avsnitten The Vampires Of Venice[39] och Vincent and the Doctor (säsong 31, serie 5) från år 2010 med Matt Smith som huvudrollsinnehavare är delvis inspelade i Trogirs historiska stadskärna.

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

I Trogir finns två grundskolor (Mäster Radovans grundskola och Petar Berislavićs grundskola) och två gymnasieskolor (Ivan Lucićs gymnasieskola och Blaž Juraj av Trogirs gymnasieskola).

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Vänorter

[redigera | redigera wikitext]

* Källa: Trogirs stads officiella webbplats.[40]

Panoramavy

[redigera | redigera wikitext]
Panoramavy över Trogir från år 2014. På avstånd till vänster i bild skymtar Split.
Panoramavy över Trogir från år 2014. På avstånd till vänster i bild skymtar Split.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] ”Population by age and sex, by settlements, 2011 census” (på engelska). Državni zavod za statistiku (Kroatiska statistiska centralbyrån). https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_01/e01_01_01_zup17_4634.html. Läst 21 februari 2019. 
  2. ^ ”Gradonačelnik” (på kroatiska). Trogir.hr. Trogirs stad. Arkiverad från originalet den 24 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190224034836/http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/gradska-uprava/gradonacelnik. Läst 27 februari 2019. 
  3. ^ [a b] ”Trogir” (på engelska). Britannica.com. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Trogir. Läst 27 februari 2019. 
  4. ^ [a b c d] ”Historic City of Trogir” (på engelska). Unesco. http://whc.unesco.org/en/list/810. Läst 21 februari 2019. 
  5. ^ [a b c d e f g h] ”Trogir” (på engelska). Themayor.eu. TheMayor.eu – de europeiska kommunernas portal. Arkiverad från originalet den 19 september 2020. https://web.archive.org/web/20200919163007/https://www.themayor.eu/et/croatia/trogir. Läst 28 februari 2019. 
  6. ^ [a b c] Everett-Heath, John (på engelska). The Concise Dictionary of World Place Names. Oxford, Storbritannien: Oxford University Press. doi:10.1093/acref/9780199580897.001.0001. ISBN 9780199580897. https://books.google.se/books?id=qgJCDwAAQBAJ&pg=PT1487&hl=sv&source=gbs_selected_pages&cad=2#v=onepage&q&f=false. Läst 28 februari 2019 
  7. ^ ”Trogir, Croatia: Carved Out of History and Stone” (på engelska). Europeupclose.com. Europe Up Close. https://europeupclose.com/article/trogir-croatia-carved-out-of-history-and-stone. Läst 8 mars 2019. 
  8. ^ ”Trogir” (på engelska). Visitsplit.com. Splits turistråd. https://visitsplit.com/en/222/trogir. Läst 10 mars 2019. 
  9. ^ [a b] ”Trogir kroz povijest” (på kroatiska). Trogir.hr. Trogirs stad. Arkiverad från originalet den 24 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190224035210/http://trogir.hr/GradTrogir/o-trogiru/trogir-kroz-povijest. Läst 21 februari 2019. 
  10. ^ [a b c d e f g h i] ”Trogir” (på kroatiska). Enciklopedija.hr. Miroslav Krležas lexikografiska institut i Zagreb. http://www.enciklopedija.hr/Natuknica.aspx?ID=62405. Läst 27 februari 2019. 
  11. ^ ”Medeltiden”. Ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/medeltiden. Läst 10 mars 2019. 
  12. ^ ”Kingdom of Serbs, Croats, and Slovenes” (på engelska). Britannica.com. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Kingdom-of-Serbs-Croats-and-Slovenes. Läst 16 mars 2019. 
  13. ^ ”Angloamerička bombardiranja Trogira u veljači 1944.” (på kroatiska). Academia.edu. Academia.edu. http://www.academia.edu/4805208/ANGLOAMERI%C4%8CKA_BOMBARDIRANJA_TROGIRA_U_VELJA%C4%8CI_1944._Allied_bombing_of_Trogir_in_February_1944_. Läst 13 mars 2019. 
  14. ^ ”Trogir” (på engelska). Tageo.com. Tageo. http://www.tageo.com/index-e-hr-v-00-d-m144478.htm. Läst 28 februari 2019. 
  15. ^ ”Climate Trogir” (på engelska). Climate-data.org. Climate-Data.org. https://en.climate-data.org/europe/croatia/trogir/trogir-11630. Läst 28 februari 2019. 
  16. ^ [a b c d e] ”Palace's” (på engelska). Visittrogir.hr. Trogirs turistråd. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201028205422/https://www.visittrogir.hr/palaces. Läst 21 februari 2019. 
  17. ^ [a b] ”Gradsko vijeće” (på kroatiska). Trogir.hr. Trogirs stad. Arkiverad från originalet den 24 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190224034853/http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/gradsko-vijece. Läst 21 februari 2019. 
  18. ^ ”Mjesni odbori” (på kroatiska). Trogir.hr. Trogirs stad. Arkiverad från originalet den 27 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190227161724/http://www.trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/mjesni-odbori. Läst 27 februari 2019. 
  19. ^ ”Zemljopisni položaj” (på kroatiska). Trogirpor.blogspot.com. Trogir portal. http://trogirpor.blogspot.com/. Läst 2 mars 2019. 
  20. ^ [a b] ”Population by ethnicity, by towns/municipalities, 2011 census” (på engelska). Državni zavod za statistiku (Kroatiska statistiska centralbyrån). https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_04/E01_01_04_zup17.html. Läst 21 februari 2019. 
  21. ^ ”Population by religion, by towns/municipalities, 2011 census” (på engelska). Državni zavod za statistiku (Kroatiska statistiska centralbyrån). https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_04/E01_01_04_zup17.html. Läst 21 februari 2019. 
  22. ^ Lisac, Josip (2009). ”Južnočakavski dijalekt i njegov liksik” (på kroatiska) ( PDF). Croatica et Slavica Iadertina. Zadars universitet. sid. 79–85. https://hrcak.srce.hr/file/75789. Läst 16 mars 2019. 
  23. ^ [a b c d] ”More landmarks” (på engelska). Visittrogir.hr. Trogirs turistråd. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201028202641/https://www.visittrogir.hr/more-landmarks. Läst 28 februari 2019. 
  24. ^ [a b] ”Fortresses” (på engelska). Visittrogir.hr. Trogirs turistråd. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201028192504/https://www.visittrogir.hr/fortresses. Läst 21 februari 2019. 
  25. ^ ”Cathedral Saint Lawrence” (på engelska). Visittrogir.hr. Trogirs turistråd. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201028203909/https://www.visittrogir.hr/st-lawrence-cathedral. Läst 21 februari 2019. 
  26. ^ [a b] ”Churches and monasteries” (på engelska). Visittrogir.hr. Trogirs turistråd. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201028195355/https://www.visittrogir.hr/churches-and-monasteries. Läst 28 februari 2019. 
  27. ^ ”Samostan i crkva sv. Dominika” (på kroatiska). Trogir.hr. Trogirs stad. Arkiverad från originalet den 13 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200513210700/https://trogir.hr/GradTrogir/o-trogiru/kulturna-bastina/crkva-sv-dominika. Läst 28 februari 2019. 
  28. ^ ”Marmont's Gloriette” (på engelska). Lonelyplanet.com. Lonely Planet. https://www.lonelyplanet.com/croatia/trogir/attractions/marmonts-gloriette/a/poi-sig/1544219/358790. Läst 28 februari 2019. 
  29. ^ [a b c d] ”Arts and Culture in Trogir” (på engelska). Visitdalmatia.com. Visit Dalmatia. http://visitdalmatia.com/trogir/trogir-arts-culture.html#.XHZZ2IhKg2w. Läst 27 februari 2019. 
  30. ^ ”Trogir Outdoor Festival: 2 Islands on 2 Wheels” (på engelska). Croatia.hr. Kroatiska turistrådet. https://croatia.hr/sv-SE/Aktiviteter-och-attraktioner/Evenemang/NewEvents/trogir-outdoor-festival-2-islands-2-wheels. Läst 27 februari 2019. 
  31. ^ ”Trogirsko kulturno ljeto” (på kroatiska). mMint.gov.hr. Kroatiska kulturdepartementet. https://mint.gov.hr/vijesti/trogirsko-kulturno-ljeto/5826. Läst 27 februari 2019. 
  32. ^ ”Statut, grb i zastava grada Trogira” (på kroatiska). Trogir.hr. Trogirs stad. Arkiverad från originalet den 24 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190224035930/http://trogir.hr/GradTrogir/grad-trogir/statut-grb-i-zastava. Läst 27 februari 2019. 
  33. ^ [a b] ”Permanent exhibition” (på engelska). Muzejgradatrogira.blogspot.com. Trogirs stadsmuseum. http://muzejgradatrogira.blogspot.com/p/stalni-postav-muzeja-grada-trogira.html. Läst 28 februari 2019. 
  34. ^ ”O zbirci” (på kroatiska). Hvm.mdc.hr. Kroatiska museidokumentationscentret. http://hvm.mdc.hr/muzej-sakralne-umjetnosti-trogir,50/hr/crkvene-zbirke. Läst 28 februari 2019. 
  35. ^ ”O zbirci” (på kroatiska). Hvm.mdc.hr. Kroatiska museidokumentationscentret. http://hvm.mdc.hr/zbirka-umjetnina--kairos--u-zenskomu-benediktinskom-samostanu-sv-nikole,46/hr/crkvene-zbirke. Läst 28 februari 2019. 
  36. ^ ”Reljef Kairosa, grčkog božanstva sretnog trenutka” (på kroatiska). Trogironline.com. Trogir Online. http://www.trogironline.com/hr/povijest_kultura.html. Läst 28 februari 2019. 
  37. ^ ”Dobro došli u AK Trogir Locations” (på kroatiska). Amk-trogir.hr. Auto klub Trogir (Trogirs bilklubb). http://www.amk-trogir.hr. Läst 2 mars 2019. 
  38. ^ ”Jedriličarski klub Trogir” (på kroatiska). Jktrogir.hr. Jedriličarski klub Trogir (Trogirs segelbåtsklubb). http://www.jktrogir.hr/. Läst 2 mars 2019. 
  39. ^ ”The Vampires of Venice – Filming & Production – Filming Locations” (på engelska). Imdb.com. IMBd. http://www.imdb.com/title/tt1591787/locations. Läst 27 februari 2019. 
  40. ^ ”Gradovi prijatelji” (på kroatiska). Trogir.hr. Trogirs stad. Arkiverad från originalet den 25 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190225141713/http://www.trogir.hr/GradTrogir/gradovi-prijatelji. Läst 27 februari 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Trogir
Historia
Trogirs stadsvapen
Trogirs stadsvapen
Orter i stadskommunen
Byggnader och landmärken
Landformer och geografi
Kategori Kategori · Commons Commons
v • r
Split-Dalmatiens läns administrativa indelning
Städer
Hvar · Imotski · Kaštela · Komiža · Makarska · Omiš · Sinj · Solin · Split (huvudort) · Stari Grad · Supetar · Trilj · Trogir · Vis · Vrgorac · Vrlika
Kommuner
Kategori Kategori Commons Commons
v • r
Världsarv i Kroatien
Kultur- och naturmiljöer
Immateriellt kulturarv
1 Delas med Italien och Montenegro.2 Delas med Cypern, Grekland, Italien, Marocko, Spanien och Portugal.3 Delas men Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Slovenien, Spanien och Schweiz
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Trogir&oldid=55924432”