Hoppa till innehållet

Vadarsvalor: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
m Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(2 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte)
Rad 41: Rad 41:
Vadarsvalor är ett grupp som tillsammans med ökenlöpare bildar familjen [[Glareolidae]] i ordningen [[vadarfåglar]]. Man brukar dela in gruppen i åtta [[art]]er i två släkten, varav sju av arterna placeras i släktet ''Glareola''.<ref name="CC"/>
Vadarsvalor är ett grupp som tillsammans med ökenlöpare bildar familjen [[Glareolidae]] i ordningen [[vadarfåglar]]. Man brukar dela in gruppen i åtta [[art]]er i två släkten, varav sju av arterna placeras i släktet ''Glareola''.<ref name="CC"/>


Arten [[australisk vadarsvala]] (''Stiltia isabella''), som tidigare har placerats i släktet ''Glareola'', placeras idag i det egna släktet ''Stiltia'' vilket först beskrevs 1855 av [[George Robert Gray]]. Arten lever i torrare biotoper och kan utgöra en mellanform mellan gruppen vadarsvalor och ökenlöparna. DNA-studier visar dock att detta synsätt troligen är inkorrekt och att australisk vadarsvala trots allt är inbäddat i släktet ''[[Glareola]]''.<ref>Cohen, C., 2011. ''The Phylogenetics, Taxomony and Biogeography of African Arid Zone Terrestrial Birds: the Bustards (Otididae), Sandgrouse (Pteroclidae), Coursers (Glareolidae) and Stone Partridge (Ptilopachus).'' PhD thesis, University of Cape Town, Cape Town.</ref> Inga av de stora internationella taxonomiska auktoriteterna har dock ännu implementerat dessa resultat.
Arten [[australisk vadarsvala]] (''Stiltia isabella''), som tidigare har placerats i släktet ''Glareola'', placeras idag i det egna släktet ''Stiltia'' vilket först beskrevs 1855 av [[George Robert Gray]]. Arten lever i torrare biotoper och kan utgöra en mellanform mellan gruppen vadarsvalor och ökenlöparna.


== Utseende ==
== Utseende ==
Rad 63: Rad 63:
** [[Grå vadarsvala]] (''Glareola cinerea'')
** [[Grå vadarsvala]] (''Glareola cinerea'')
** [[Mindre vadarsvala]] (''Glareola lactea'')
** [[Mindre vadarsvala]] (''Glareola lactea'')

== Noter ==
<references/>


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{commons|Category:Glareola|vadarsvalor}}
* {{commons|Category:Glareola|vadarsvalor}}


{{taxonbar}}
{{taxonbar}}

Nuvarande version från 26 juli 2024 kl. 17.16

Vadarsvalor
Mindre vadarsvala (Glareola lactea)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljGlareolidae
SläkteGlareola
Brisson, 1760
SläkteStiltia
Gray, 1855
Rödvingad vadarsvala (Glareola pratincola)
Rödvingad vadarsvala (Glareola pratincola)

Vadarsvalor är en grupp med fåglar som tillhör ordningen vadarfåglar (Charadriiformes).[1] Gruppen omfattar de båda släktena Glareola och Stiltia. De skiljer sig ifrån andra vadare genom att de flygande fångar insekter i luften.

Vadarsvalor är ett grupp som tillsammans med ökenlöpare bildar familjen Glareolidae i ordningen vadarfåglar. Man brukar dela in gruppen i åtta arter i två släkten, varav sju av arterna placeras i släktet Glareola.[1]

Arten australisk vadarsvala (Stiltia isabella), som tidigare har placerats i släktet Glareola, placeras idag i det egna släktet Stiltia vilket först beskrevs 1855 av George Robert Gray. Arten lever i torrare biotoper och kan utgöra en mellanform mellan gruppen vadarsvalor och ökenlöparna.

Vadarsvalorna har en tärnlik form med spetsiga vingar och kluven stjärt. Kort grov näbb som ofta går i svart och rött. Vadarsvalorna är ofta mörka på ovansidan och ljusa undertill. Deras fjäderdräkt går i färgerna svart, grått, vitt, brunt och beige och de har alla svarta ögon.

Precis som ökenlöpare finner man vadarsvalor i de varmare delarna av södra Europa, östra Afrika, Asien och Australien. Några av arterna är långflyttare.

Till skillnad från de andra arterna bland vadare fångar vadarsvalor merparten av sin föda flygande i luften. De har en svallik, kraftig flykt när de kastar sig fram och tillbaka i luften för att fånga insekter. De kan dock också fånga byten på marken. De är som mest aktiva kring gryning och skymning och vilar sig under de varma timmarna på dagen. De lägger två till fyra ägg direkt på marken.

  1. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]