USA:s väpnade styrkor: Skillnad mellan sidversioner

	USA:s väpnade styrkor
	Fanvakt utanför vita huset 2019.
Information
Ursprungligt namn	United States Armed Forces
Organisationer	Armén; Marinkåren; Flottan; Flygvapnet; Rymdstyrkan; Kustbevakningen
Vapenför ålder	17–45 år[källa behövs]
Militärtjänst	Nej
Stående styrkor	1 444 553
Reservstyrkor	1 458 500
Ekonomi
Budget	583 miljarder USD (2008)
Andel av BNP	4,04 % (2007)
Övrigt
Historia	Andra världskriget, kalla kriget

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 19 juli 2024 kl. 18.48

USA:s väpnade styrkor (engelska: United States Armed Forces) är världens kraftfullaste militärmakt på grund av sin omfattning och sin förmåga att globalt projicera militär makt. Cirka 1,4 miljoner man tjänstgör aktivt och 860 000 finns i tjänstgöringsreserven. Det finns för närvarande ingen värnplikt. Den samlade budgeten för USA:s militär beräknas år 2005 bli cirka 400 miljarder dollar. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut utgör USA:s militärbudget 47 procent av världens totala militära utgifter.

Organisation

Huvudartikel: USA:s försvarsdepartement

USA:s väpnade styrkor består av sex försvarsgrenar: armén, flottan, marinkåren, flygvapnet, rymdstyrkan och kustbevakningen. Försvarsgrenarna är skilda organisationer, och möts inte organisatoriskt förrän på den politiska och strategiska nivån. Armén är den största försvarsgrenen räknat i antal anställda. Flottan och marinkåren ingår i samma militärdepartement under marinministern, liksom flygvapnet och rymdstyrkan gör under flygvapenministern.

USA:s väpnade styrkor är en traditionell militär hierarkisk organisation med ett system av militära grader som markerar auktoritetsförhållanden mellan individer. Den militära personalen delas in i fyra kategorier: officerare (commissioned officers), warrant officers, underofficerare (non-commissioned officers) och meniga. Utöver detta är ett stort antal civilanställda.

Ledning

På grund av den amerikanska konstitutionen som ger presidenten omfattande direkt exekutiv makt är presidenten högste befälhavare över USA:s väpnade styrkor. Under presidenten lyder försvarsministern, som är chef för USA:s försvarsdepartement i högkvarteret Pentagon. Som utövare av högsta försvarsledningen benämns presidenten och försvarsministern National Command Authority (NCA).

I fredstid och i frågor som rör internadministration, förvaltning, utveckling och förbandsproduktion finns under försvarsministern ministrar för respektive försvarsgren, arméministern (Secretary of the Army), marinministern (Secretary of the Navy), flygvapenministern (Secretary of the Air Force). Under ministrarna lyder sedan de yrkesmilitära försvarsgrenscheferna, arméchefen (Chief of Staff of the Army), marinchefen (Chief of Naval Operations), flygvapenchefen (Chief of Staff of the Air Force), samt chefen för marinkåren (Commandant of the Marine Corps).

Separat från dessa är USA:s kustbevakning som ingår i inrikessäkerhetsdepartement. Kustbevakningen är militärt organiserad men har även roller inom brottsbekämpning, sjöfartsinspektion och sjöräddning. Kustbevakningen leds av kustbevakningens befälhavare, (Commandant of the Coast Guard).

I frågor som rör utnyttjande av stridskrafterna lyder ett antal försvarsgrensövergripande militärbefälhavare (engelska: unified combatant commanders) direkt under försvarsministern. Fem av dessa har ansvar för olika regioner i världen, United States Africa Command, United States Central Command, United States European Command, United States Indo-Pacific Command, United States Northern Command, United States Southern Command samt United States Space Command. Därutöver har en ansvar för cyberkrigföring United States Cyber Command, kärnvapenarsenalen United States Strategic Command, specialförbanden United States Special Operations Command och för transporter, United States Transportation Command.

Operationer som USA genomför leds i allmänhet av någon av de regionala befälhavarna. Gulfkriget 1991 och invasionen av Irak 2003 har till exempel letts av befälhavaren för U.S. Central Command.

Vid sidan om dessa kommandostrukturer finns Joint Chiefs of Staff som består av försvarsgrenscheferna och chefen för Nationalgardesbyrån, en vice ordförande samt en ordförande, Chairman of the Joint Chiefs of Staff, som är USA:s högst rankade militär. Joint Chiefs of Staff är militärstrategiska rådgivare till presidenten och försvarsministern och skall dessutom koordinera mellan försvarsgrenarna i frågor som rör utveckling och utbildning.

Kapacitet

USA:s militär är fullständigt unik i sin förmåga att sätta in militära maktmedel över hela jordklotet.

De förfogar över ett flygvapen som både kan skicka bombflyg och interkontinentala ballistiska robotar från hemlandet mot alla platser på jorden. Därutöver finns en oöverträffad förmåga till lufttankning och elektronisk krigföring. USA har flygbaser runt om i världen att skicka beväpnade drönare. De förfogar över ett nätverk av satelliter avsedda för spaning, övervakning och kommunikation i omloppsbanor. I armén finns betydande markstridsstyrkor som kan luftlandsättas. Den strategiska transportkapaciteten är överlägsen alla andra nationers, vilket gör att tunga mekaniserade arméstridskrafter kan användas långt utanför hemlandet. Vidare har flottan, tillsammans med marinkåren, möjlighet att operera med stridsflyg från hangarfartyg och amfibiefartyg, i större numerär än någon annan, samtidigt som marinkårens markstridskrafter kan genomföra landstigningsoperationer från havet. Slutligen förfogar USA över världens näst största kärnvapenarsenal, inklusive strategiska robotubåtar med andraslagsförmåga.

Sammansättning

Se även

Referenser

^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090205070434/http://siadapp.dmdc.osd.mil/personnel/MILITARY/ms0.pdf. Läst 5 september 2009.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070129150412/http://siadapp.dior.whs.mil/personnel/MILITARY/ms0.pdf. Läst 9 februari 2009.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090810035636/http://www.gpoaccess.gov//usbudget/fy08/pdf/budget/defense.pdf. Läst 5 september 2009.

Externa länkar

U.S. Department of Defense Official Website
Wikimedia Commons har media som rör USA:s väpnade styrkor.

[siadapp.dmdc.osd.mil-1] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090205070434/http://siadapp.dmdc.osd.mil/personnel/MILITARY/ms0.pdf. Läst 5 september 2009.

[2] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070129150412/http://siadapp.dior.whs.mil/personnel/MILITARY/ms0.pdf. Läst 9 februari 2009.

[3] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090810035636/http://www.gpoaccess.gov//usbudget/fy08/pdf/budget/defense.pdf. Läst 5 september 2009.

[1]

[2]

[3]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 {{nationell militär
+|logobild=A color guard presents the colors on the South Lawn of the White House (48717511683).jpg
-|logobild=United States Department of Defense Seal.svg
-|logostorlek=180px
+|logostorlek=250px
-|logotext=
+|logotext=Fanvakt utanför [[vita huset]] 2019.
+|alt=<!--DO NOT CHANGE THE ORDER OF THESE IMAGES - THEY ARE LISTED IN ORDER OF SERVICE BRANCH SENIORITY-->[[File:Military service mark of the United States Army.svg|90px]] [[File:Emblem of the United States Marine Corps.svg|90px]] [[File:Emblem of the United States Navy.svg|90px]]<br />[[File:Military service mark of the United States Air Force.svg|90px]] [[File:Seal of the United States Space Force.svg|90px]] [[File:Seal of the United States Coast Guard.svg|90px]]
 |nation=
 |ursprungligt=United States Armed Forces
@@ Rad 18: / Rad 18: @@
 |befälhavare=Amiral
-|ålder=17–45 år<ref>Persons 17 years of age, with parental permission, can join the U.S. armed services.</ref>
+|ålder=17–45 år{{källa behövs|ett påstående blir ingen källa för att det upprepas på engelska|datum=2022-09}}
 |värnplikt=Nej
 |styrkor=1 444 553<ref name="siadapp.dmdc.osd.mil">{{Webbref|url=http://siadapp.dmdc.osd.mil/personnel/MILITARY/ms0.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-09-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090205070434/http://siadapp.dmdc.osd.mil/personnel/MILITARY/ms0.pdf |arkivdatum=2009-02-05 }}</ref>
@@ Rad 36: / Rad 36: @@
 == Organisation ==
+{{huvudartikel|USA:s försvarsdepartement}}
-USA:s väpnade styrkor består av sex [[försvarsgren]]ar: armén, flottan, marinkåren, flygvapnet, rymdstyrkan och kustbevakningen. Försvarsgrenarna är skilda organisationer, och möts inte organisatoriskt förrän på den politiska nivån. Armén är den största försvarsgrenen räknat i antal anställda.
+USA:s väpnade styrkor består av sex [[försvarsgren]]ar: armén, flottan, marinkåren, flygvapnet, rymdstyrkan och kustbevakningen. Försvarsgrenarna är skilda organisationer, och möts inte organisatoriskt förrän på den politiska och strategiska nivån. Armén är den största försvarsgrenen räknat i antal anställda. Flottan och marinkåren ingår i samma [[USA:s marindepartement|militärdepartement]] under [[USA:s marinminister|marinministern]], liksom flygvapnet och rymdstyrkan gör [[USA:s flygvapendepartement|under]] [[USA:s flygvapenminister|flygvapenministern]].
-USA:s väpnade styrkor är en traditionell militär [[hierarki]]sk organisation med ett system av [[militär grad|militära grader]] som markerar auktoritetsförhållanden mellan individer. Den militära personalen delas in i fyra kategorier: [[officer]]are (''commissioned officers''), [[underofficer]]are (''warrant officers''), underbefäl (''non-commissioned officers'') och [[soldat]]er. Utöver detta är ett stort antal civilanställda.
+USA:s väpnade styrkor är en traditionell militär [[hierarki]]sk organisation med ett system av [[militär grad|militära grader]] som markerar auktoritetsförhållanden mellan individer. Den militära personalen delas in i fyra kategorier: [[officer]]are (''commissioned officers''), ''[[Warrant officer (USA)|warrant officers]]'', [[underofficer]]are (''non-commissioned officers'') och [[menig]]a. Utöver detta är ett stort antal [[civilanställd]]a.
-== Ledning ==
+=== Ledning ===
 På grund av den [[USA:s konstitution|amerikanska konstitutionen]] som ger [[USA:s president|presidenten]] omfattande direkt [[exekutiv makt]] är presidenten högste befälhavare över USA:s väpnade styrkor. Under presidenten lyder [[USA:s försvarsminister|försvarsministern]], som är chef för [[USA:s försvarsdepartement]] i högkvarteret [[Pentagon (byggnad)|Pentagon]]. Som utövare av högsta försvarsledningen benämns presidenten och försvarsministern ''National Command Authority'' (NCA).
-I fredstid och i frågor som rör utveckling och utbildning finns under försvarsministern ministrar för respektive försvarsgren, [[USA:s arméminister|arméministern]] (''Secretary of the Army''), [[USA:s marinminister|marinministern]] (''Secretary of the Navy''), [[USA:s flygvapenminister|flygvapenministern]] (''Secretary of the Air Force''). Under dessa lyder sedan försvarsgrenscheferna, [[USA:s arméstabschef|arméchefen]] (''Chief of Staff of the U.S. Army''), [[Chefen för USA:s flotta|marinchefen]] (''Chief of Naval Operations''), [[USA:s flygvapenstabschef|flygvapenchefen]] (''Chief of Staff of the U.S. Air Force''), samt [[USA:s marinkårskommendant|chefen för marinkåren]] (''Commandant of the Marine Corps''). Separat från dessa är kustbevakningen (''[[United States Coast Guard]]'', USCG), som lyder under [[USA:s inrikessäkerhetsdepartement|inrikessäkerhetsdepartement]] (DHS). Kustbevakningen leds av chefen för kustbevakningen, (''Commandant USCG'').
+I fredstid och i frågor som rör internadministration, förvaltning, utveckling och förbandsproduktion finns under försvarsministern ministrar för respektive försvarsgren, [[USA:s arméminister|arméministern]] (''Secretary of the Army''), [[USA:s marinminister|marinministern]] (''Secretary of the Navy''), [[USA:s flygvapenminister|flygvapenministern]] (''Secretary of the Air Force''). Under ministrarna lyder sedan de yrkesmilitära försvarsgrenscheferna, [[USA:s arméstabschef|arméchefen]] (''Chief of Staff of the Army''), [[Chefen för USA:s flotta|marinchefen]] (''Chief of Naval Operations''), [[USA:s flygvapenstabschef|flygvapenchefen]] (''Chief of Staff of the Air Force''), samt [[USA:s marinkårskommendant|chefen för marinkåren]] (''Commandant of the Marine Corps'').
+Separat från dessa är [[USA:s kustbevakning]] som ingår i [[USA:s inrikessäkerhetsdepartement|inrikessäkerhetsdepartement]]. Kustbevakningen är militärt organiserad men har även roller inom [[Polisen i USA|brottsbekämpning]], sjöfartsinspektion och [[sjöräddning]]. Kustbevakningen leds av kustbevakningens befälhavare, (''Commandant of the Coast Guard'').
-I frågor som rör utnyttjande av stridskrafterna lyder ett antal, för närvarande nio, försvarsgrensövergripande militära befälhavare direkt under ''[[National Command Authority]]''. Det är de så kallade ''[[unified combatant commands]]''. Fem av dessa har ansvar för olika regioner i världen, ''[[United States Central Command]]'', ''[[United States European Command]]'', ''[[United States Northern Command]]'', ''[[United States Pacific Command]]'', ''[[United States Southern Command]]''. Därutöver har en ansvar för gemensamma operationer, ''[[United States Joint Forces Command]]'', en har ansvar för kärnvapenarsenalen, ''[[United States Strategic Command]]'', en för specialoperationer, ''[[United States Special Operations Command]]'', och en för transporter, ''[[United States Transportation Command]]''. Operationer som USA genomför leds i allmänhet av någon av de regionala befälhavarna. Invasionerna av Irak har till exempel letts av chefen för Central Command.
+I frågor som rör utnyttjande av stridskrafterna lyder ett antal försvarsgrensövergripande militärbefälhavare ({{lang-en|unified combatant commanders}}) direkt under försvarsministern. Fem av dessa har ansvar för olika regioner i världen, ''[[United States Africa Command]]'', ''[[United States Central Command]]'', ''[[United States European Command]]'', ''[[United States Indo-Pacific Command]]'', ''[[United States Northern Command]]'', ''[[United States Southern Command]]'' samt ''[[United States Space Command]]''. Därutöver har en ansvar för cyberkrigföring ''[[United States Cyber Command]]'', kärnvapenarsenalen ''[[United States Strategic Command]]'', specialförbanden ''[[United States Special Operations Command]]'' och för transporter, ''[[United States Transportation Command]]''.
-Vid sidan om dessa kommandostrukturer finns ''[[Joint Chiefs of Staff]]'' som består av försvarsgrenscheferna och chefen för marinkåren samt en ordförande, ''[[USA:s försvarschef|Chairman of the Joint Chiefs of Staff]]'', som är USA:s högst rankade militär. ''Joint Chiefs of Staff'' är rådgivare till presidenten och försvarsministern och skall dessutom koordinera mellan försvarsgrenarna i frågor som rör utveckling och utbildning.
+Operationer som USA genomför leds i allmänhet av någon av de regionala befälhavarna. [[Gulfkriget]] 1991 och [[Irakkriget|invasionen av Irak]] 2003 har till exempel letts av befälhavaren för U.S. Central Command.
+Vid sidan om dessa kommandostrukturer finns [[Joint Chiefs of Staff]] som består av försvarsgrenscheferna och chefen för [[Nationalgardesbyrån]], en [[USA:s vice försvarschef|vice ordförande]] samt en ordförande, ''[[USA:s försvarschef|Chairman of the Joint Chiefs of Staff]]'', som är USA:s högst rankade militär. ''Joint Chiefs of Staff'' är militärstrategiska rådgivare till presidenten och försvarsministern och skall dessutom koordinera mellan försvarsgrenarna i frågor som rör utveckling och utbildning.
 == Kapacitet ==
+USA:s militär är fullständigt unik i sin förmåga att sätta in militära maktmedel över hela jordklotet.
-USA:s militär är unik i sin förmåga att sätta in militära maktmedel över hela jordklotet. Man förfogar över ett flygvapen som både kan skicka [[bombflyg]] och [[Interkontinental ballistisk robot]]ar från hemlandet mot nästan vilken annan plats på jorden och har flygbaser runt om i världen att skicka [[Drönare (luftfarkost)|drönare]] från. [[Satellit]]er avsedda för spaning, övervakning och kommunikation finns i omloppsbana. Vidare har flottan tillsammans med marinkåren möjlighet att operera med flyg från [[hangarfartyg]] samtidigt som markstridskrafter kan sättas in från havet. Den strategiska transportkapaciteten är överlägsen alla andra nationers, vilket gör att arméstridskrafter kan användas långt utanför hemlandet. Slutligen förfogar USA över världens näst största kärnvapenarsenal.
+De förfogar över ett flygvapen som både kan skicka [[bombflyg]] och [[Interkontinental ballistisk robot|interkontinentala ballistiska robotar]] från hemlandet mot alla platser på jorden. Därutöver finns en oöverträffad förmåga till [[lufttankning]] och [[elektronisk krigföring]]. USA har flygbaser runt om i världen att skicka [[Drönare (luftfarkost)|beväpnade drönare]]. De förfogar över ett nätverk av [[satellit]]er avsedda för spaning, övervakning och kommunikation i omloppsbanor. I armén finns betydande [[Luftburna styrkor|markstridsstyrkor som kan luftlandsättas]]. Den [[United States Transportation Command|strategiska transportkapaciteten]] är överlägsen alla andra nationers, vilket gör att tunga mekaniserade arméstridskrafter kan användas långt utanför hemlandet. Vidare har flottan, tillsammans med marinkåren, möjlighet att operera med stridsflyg från [[hangarfartyg]] och [[amfibiefartyg]], i större numerär än någon annan, samtidigt som marinkårens markstridskrafter kan genomföra [[landstigning]]soperationer från havet. Slutligen förfogar USA över världens näst största [[kärnvapen]]arsenal, inklusive [[strategiska robotubåtar]] med [[andraslagsförmåga]].
 == Sammansättning ==
@@ Rad 61: / Rad 68: @@
 == Se även ==
+* [[ANZUS]]
+* [[Five Eyes]]
+* [[Nato]]
+* [[NORAD]]
 * [[USA:s militära budget]]
+* [[Service academies (USA)]]
 * [[Supermakt]]
-* [[NATO]]
+* [[USA:s militära budget]]
 ==Referenser==
@@ Rad 69: / Rad 81: @@
 == Externa länkar ==
-* [http://www.defenselink.mil/ U.S. Department of Defense Official Website]
+* [https://www.defense.gov U.S. Department of Defense Official Website]
+* {{commonscat WD}}
 {{USA:s försvar}}