Korsika: Skillnad mellan sidversioner
Tegel (Diskussion | Bidrag) m Rullade tillbaka redigeringar av 2A00:801:754:DDC2:D64:F65C:306C:D080 (diskussion) till senaste version av YesDi Märke: Tillbakarullning |
|||
| (16 mellanliggande sidversioner av 13 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{för|ön i Finland|Korsika, Västanfjärd}} |
{{för|ön i Finland|Korsika, Västanfjärd}} |
||
{{Regionfakta Frankrike |
|||
{{Geobox|Region |
|||
| namn = Korsika |
|||
<!-- *** Mallhuvud *** --> |
|||
| |
| alternativnamn = Corse<br/>Corsica |
||
| |
| bild = Propriano valinco drone.jpg |
||
| bildtext = Vy över orten [[Propriano]] på den södra delen av ön |
|||
| other_name = |
|||
| |
| flagga = Flag of Corsica.svg |
||
| vapen = Arms of Corsica.svg |
|||
<!-- *** Namn **** --> |
|||
| |
| huvudstad = [[Ajaccio]] |
||
| |
| departement = [[Corse-du-Sud]] (2A)<br/>[[Haute-Corse]] (2B) |
||
| kommuner = 360 (2022)<ref name="kommun+area+bef">{{Webbref|url=https://www.collectivites-locales.gouv.fr/files/Accueil/DESL/2022/Colloc%20en%20chiffres/Chiffres%20clef/BATweb-DGCL-CL_en_chiffres_2022.pdf|titel=Les collectivités locales en chiffres – 2022|hämtdatum=2022-11-19|utgivare=Ministère de la Cohésion des territoires et des Relations avec les collectivités territoriales|sid=128|format={{PDF}}|år=2022|verk=www.collectivites-locales.gouv.fr}}</ref> |
|||
| motto = |
|||
| |
| yta = 8680 |
||
| yta_not = <ref name="kommun+area+bef" /> |
|||
<!-- *** Bild *** --> |
|||
| |
| invånare = 340440 |
||
| |
| invånare_datum = 2019-01-01 |
||
| invånare_not = <ref name="kommun+area+bef" /> |
|||
<!-- *** Symboler *** --> |
|||
| |
| befolkningstäthet = auto |
||
| |
| etablerad = [[1982]] |
||
| president = <!--- Hämtas från Wikidata ---> |
|||
Coat of Arms of Corsica.svg |
|||
| |
| karta = Corsica in France 2016.svg |
||
| detaljkarta = Region Korsika Arrondissemente 2017.png |
|||
| country_flag = |
|||
| detaljkartabeskrivning = Departement, arrondissement och kommuner på Korsika |
|||
| state =[[Corse-du-Sud]], [[Haute-Corse]] | state_type =[[Frankrikes departement|Departement]] |
|||
| webbplats = [https://www.isula.corsica/ Officiell webbplats] |
|||
| region =5 | region_type =[[Frankrikes arrondissement|Arrondissement]] |
|||
}} |
|||
| district =52 | district_type =[[Frankrikes kantoner|Kantoner]] |
|||
| economic_region = | economic_region_type = |
|||
'''Korsika''' ({{lang-co|Corsica}}, {{lang-fr|Corse}} {{IPA-fr|kɔʁs|}} {{audio|Fr-corse.ogg|lyssna}}, {{lang-it|Corsica}}) är en [[ö (landområde)|ö]] i [[Medelhavet]] som tillhör [[Frankrike]]. Ön är belägen i [[Genuabukten]], väster om [[Italien]], sydost om kontinentala [[Frankrike]] (170 kilometer söder om [[Nice]]) och norr om [[Sardinien]]. Den är Medelhavets fjärde största ö. Korsika är känt som [[Napoleon I|Napoleon Bonaparte]]s födelseplats. På Korsika talas [[franska]] och [[korsikanska]]. |
|||
<!-- *** Gränser, föremål inom området mm *** --> |
|||
| border = |
|||
Korsika och omgivande öar utgör en [[Frankrikes regioner|fransk region]] vars regionhuvudort är [[Ajaccio]]. Regionen hade cirka 340 400 invånare (2019), på en yta av 8 680 km².<ref name="kommun+area+bef" /> |
|||
| part = |
|||
| city =[[Ajaccio]] |
|||
| landmark = |
|||
| river = |
|||
<!-- *** Läge *** --> |
|||
| capital =[[Ajaccio]] | capital_type =Huvudstad |
|||
| capital_location = | capital_region = | capital_country = |
|||
| capital_elevation = |
|||
| capital_lat_d = | capital_lat_m = | capital_lat_s = | capital_lat_NS = |
|||
| capital_long_d = | capital_long_m = | capital_long_s = | capital_long_EW = |
|||
| highest = |
|||
| highest_location = | highest_region = | highest_country = |
|||
| highest_elevation = |
|||
| highest_lat_d = | highest_lat_m = | highest_lat_s = | highest_lat_NS = |
|||
| highest_long_d = | highest_long_m = | highest_long_s = | highest_long_EW = |
|||
| lowest = |
|||
| lowest_location = | lowest_region = | lowest_country = |
|||
| lowest_elevation = |
|||
| lowest_lat_d = | lowest_lat_m = | lowest_lat_s = | lowest_lat_NS = |
|||
| lowest_long_d = | lowest_long_m = | lowest_long_s = | lowest_long_EW = |
|||
<!-- *** Dimensioner *** --> |
|||
| length = | length_orientation = |
|||
| width = | width_orientation = |
|||
| area =8680 | area_decimals = |
|||
<!-- *** Befolkning *** --> |
|||
| population =326898 | population_date =2015-01-01 |
|||
| population_density = |
|||
auto |
|||
| established = |
|||
| date = |
|||
| government_location = | government_region = | government_country = |
|||
| government_elevation = |
|||
| government_lat_d = | government_lat_m = | government_lat_s = | government_lat_NS = |
|||
| government_long_d = | government_long_m = | government_long_s = | government_long_EW = |
|||
| leader =[[Gilles Simeoni]] |
|||
| leader_party =[[Inseme per a Corsica]] |
|||
| timezone = | utc_offset = |
|||
| timezone_DST = | utc_offset_DST = |
|||
| postal_code = |
|||
| area_code = |
|||
| code = |
|||
<!-- *** Fria fält *** --> |
|||
| free = |
|||
| free_type = |
|||
<!-- *** Kartor *** --> |
|||
| map =Corsica in France 2016.svg |
|||
| map_size = |
|||
| map_caption = |
|||
| map_locator_x = |
|||
| map_locator_y = |
|||
<!-- *** Webbplatser *** --> |
|||
| website = |
|||
http://www.corse.fr/ |
|||
| footnotes = |
|||
|municipality=360|municipality_type=[[Frankrikes kommuner|Kommuner]]|city1=[[Bastia]]|city2=[[Corte]]|city3=[[Sartene]]|commons=Corsica}} |
|||
{{coord|42|10|N|9|9|E|display=title|type:isle}} |
|||
'''Korsika''' ([[korsikanska]]: ''Corsica'', [[franska]]: ''Corse'') är en [[ö (landområde)|ö]] i [[Medelhavet]] som tillhör [[Frankrike]]. Ön är belägen i [[Genuabukten]], sydväst om [[Italien]], sydost om kontinentala [[Frankrike]] (170 km söder om [[Nice]]) och norr om [[Sardinien]]. Den är Medelhavets fjärde största ö. Korsika är känt som [[Napoleon I|Napoleon Bonaparte]]s födelseplats. På Korsika talas [[franska]] och [[korsikanska]]. |
|||
Under början av 2000-talet har Korsika fått ökat intresse som turistmål, med kombinerad bad-, familje- och äventyrsturism. Vandringsleden [[GR 20]] lockar också många att resa till ön. |
Under början av 2000-talet har Korsika fått ökat intresse som turistmål, med kombinerad bad-, familje- och äventyrsturism. Vandringsleden [[GR 20]] lockar också många att resa till ön. |
||
== |
== Historia == |
||
[[Fil: |
[[Fil:Corsica by Piri Reis.jpg|miniatyr|Korsika på en medeltida karta av [[Piri Reis]].]] |
||
Det är oklart när Korsika först befolkades. De äldsta arkeologiska spåren av bosättning härrör från 2000-talet f.Kr., och utgörs av resta stenar och megalitgravar. Traditionen att resa megalitgravar fortsatte in i [[bronsåldern]]. De mycket speciella resta stenarna med ansikten i trakten av [[Filitosa]] på sydvästra delen av ön uppfördes omkring 1500 f.Kr. Under samma tid uppfördes de murade stentornen, torri på södra delarna av ön. Stentornen som har sin motsvarighet på [[Sardinien]] tyder på ett inflytande därifrån.<ref name="ReferenceA">''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref> |
|||
Politiskt är Korsika en [[fransk region]], även om det finns strömningar för ett mer fristående förhållande till Frankrike. Ön hade 326 898 invånare år 2015, och har en area på 8 286 km². |
|||
Korsika beboddes enligt de äldsta historiska källorna av en [[Ligurer|ligurisk]] stam som från 500-talet före Kristus fick konkurrens från [[etrusker]] och grekiska kolonisatörer. Grekiska kolonisatörer från [[Fokaia]] grundade kolonin [[Aléria|Alalia]] på Korsika omkring [[566 f.Kr.]], men fördrevs därifrån av etrusker och karthager på 530-talet f.Kr.<ref name="ReferenceA"/> |
|||
Turismen på Korsika är trots öns läge relativt begränsad och främst koncentrerad till området kring städerna Calvi och [[l'Ile Rousse]] på nordkusten. |
|||
===Indelning === |
|||
Regionen delas in i två [[Frankrikes departement|departement]]. |
|||
{|class="wikitable sortable" |
|||
|- |
|||
! Nummer || Departement || Huvudort |
|||
|- |
|||
| 2A|| [[Corse-du-Sud]] || [[Ajaccio]] |
|||
|- |
|||
| 2B|| [[Haute-Corse]] || [[Bastia]] |
|||
|} |
|||
===Större städer=== |
|||
(''[[Korsikanska]] namn'') |
|||
:[[Ajaccio]] (''Aiacciu'') |
|||
:[[Bastia]] (''Bastia'') |
|||
:[[Corte]] (''Corti'') |
|||
:[[Sartene]] (''Sartè'') |
|||
De gamla grekerna kallade ön för Kyrnos.<ref>{{webref|url=http://messagenetcommresearch.com/myths/ppt/Kyrnos_1.html|titel=''"People, Places & Things: Kyrnos", Greek Mythology: From the Iliad to the Fall of the Last Tyrant''}} Michael Stewart.</ref> Ön stod under [[Karthago]]s inflytande och dominans till [[237 f.Kr.]], då den togs över av [[Romerska republiken]]. Den förblev under romerskt styre tills den erövrades av [[vandaler]] år [[430]] e.Kr., därefter av [[ostrogoter]]na. Senare erövrades den av [[Bysantinska riket]] år [[522]]. När den bysantinska överhögheten kollapsade kom ön under inflytande av olika grupper däribland [[lombarder]], innan araberna vann insteg på Korsika på 700- och 800-talen. Från 1000-talet försökte de italienska feodalherrarna i Italien vinna insteg på ön men deras inflytande inskränkte sig främst till städerna. I slutet av 1000-talet lyckades dock [[Republiken Pisa|Pisa]] att befästa sin makt på ön, men utkonkurrerades på 1100-talet av [[Republiken Genua|Genua]], som efter [[slaget vid Meloria]] [[1282]] mot Pisa kunde ta full kontroll över ön. Förutom perioder då den togs över av [[Kungariket Aragonien|Aragonien]] mellan [[1296]] och [[1434]] och Frankrike mellan [[1553]] och [[1559]] förblev ön under genuesisk kontroll till den köptes av Frankrike [[1768]]. Under korta perioder i slutet på [[1700-talet]] var ön under [[Storbritannien|brittisk]] kontroll, då de ville ha en strategiskt viktig [[militär]]bas mot Frankrike.<ref name="Lindqvist">[[Herman Lindqvist]], ''Napoleon'', Norstedts 2006, {{ISBN|91-1-301632-6}}</ref> |
|||
Andra orter: |
|||
:[[Saint-Florent, Haute-Corse|Saint-Florent]] (''San Fiurenzu'') |
|||
:[[Calvi]] (''Calvi'') |
|||
:[[Porto-Vecchio]] (''Porti Vechju'') |
|||
:[[Bonifacio]] (''Bunifaziu'') |
|||
:[[L'Ile Rousse]] (''Isula Rossa'') |
|||
1729 revolterade korsikanerna mot Genua i syfte att vinna självständighet och 1736 erkändes den tyske äventyraren [[Theodor von Neuhoff]] som kung över ön. Med fransk hjälp slogs dock upproret ned.<ref>{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1933 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 15 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=1117}}</ref> |
|||
Korsika består till stor del av berg och kulminerar i toppen [[Monte Cinto]] (2 710 m). På ön finns ett stort naturskyddområde, [[Parc Naturel Régional de Corse]], som innehåller tusentals sällsynta djur- och växtarter och täcker hela 40 procent av öns yta. Det kom till 1972 och omfattar Golfo de [[Porto]], [[Scandola naturreservat]] (sedan 1983 ett [[världsarv]]) och några av öns högsta toppar. Snett över ön, från nordväst till sydost, går vandringsleden ''Grande Randonnée 20'', [[GR 20]]. Leden är cirka 200 kilometer lång och går från [[Calenzana]] nära [[Calvi]] till [[Conca]] i närheten av [[Porto-Vecchio]]. [[Franska främlingslegionen]] har en anläggning i bergen. |
|||
En viktig person i Korsikas historia är [[Pasquale Paoli]] (1725–1807), en korsikansk [[general]] som stred för korsikansk [[självständighet]], först mot Genua och sedan mot Frankrike. Åren [[1755]]–[[1769]] var Korsika en oberoende [[republik]]. [[1789]] införlivades ön med Frankrike.<ref>[http://www.ne.se/ Nationalencyklopedin]: ''Korsika''</ref> En annan viktig person är [[Napoleon I|Napoleon Bonaparte]], som föddes i staden [[Ajaccio]]. Napoleon som blev fransk kejsare försökte under lång tid att förbättra för Korsika.<ref name="Lindqvist"/> |
|||
Ön har [[medelhavsklimat]] med varma, torra somrar och milda, regniga vintrar. Ett undantag är de höga bergstrakterna som även är fuktiga under sommaren och temperaturen är betydlig lägre än vid kusten. Några bergstoppar har upp till sex månader ett snötäcke. Ovanför 1400 meter över havet dokumenterades mellan 1960-talet och 1980-talet enstaka [[frost]]nätter även under sommaren.<ref name="Nagy"/> |
|||
Efter Frankrikes sammanbrott 1940 kom Korsika att styras av [[Vichyregimen|Vichyfrankrike]] fram till 1943 då ön befriades av [[Fria franska styrkorna|fria franska trupper]] understödda av italienska förband. Det var det första franska området som befriades under andra världskriget. Ön fick stor betydelse som utgångspunkt för flyganfall framför allt mot den tyskockuperade delen av Italien. USA anlade flera flygbaser där och ön fick smeknamnet "USS Corsica". |
|||
Den naturliga växtligheten är medelhavsskogar, skogsland och buskar. I låglandet vid kusterna växer främst [[städsegrön]]a [[hårdbladig]]a [[ekar]], huvudsakligen [[stenek]] ''(Quercus ilex)'' och [[korkek]] ''(Quercus suber)''. Bergen är kyligare och blötare. Där finns blandade skogar med ek, [[tallar]] och [[lövfällande]] träd, och växtlighet som är mer typisk för Nordeuropa på de högsta bergens sluttningar. |
|||
Under den franska statskrisen 1958 landsattes franska fallskärmssoldater från Algeriet på Korsika den 24 maj. |
|||
På ön registrerades nästan 3000 olika [[kärlväxter]] (arter och underarter), inklusive 375 [[Introducerad art|introducerade arter]] och 80 odlingsväxter. Cirka 12 procent av de vilda växterna är [[endemisk]]a för ön. Trädgränsen ligger i norra delen vid cirka 2100 meter över havet och i södra delen ungefär 200 meter längre uppåt. Sammanhängande skogar förekommer bara fram till 1600 respektive 1800 meter över havet.<ref name="Nagy"/> |
|||
Sedan mitten av [[1970-talet]] har flera [[Separatism (statsvetenskap)|separatiströrelser]] varit aktiva på Korsika. Den mest framträdande har varit [[Fronte di Liberazione Naziunale di a Corsica]] (FLNC). |
|||
På sluttningar som vetter mot syd hittas en rikligare växtlighet med arter som är mer typisk för Medelhavsområdet.<ref name="Nagy"/> |
|||
Som [[Frankrikes regioner|region]] i [[Egentliga Frankrike]] (''France métropolitaine'') intar Korsika en särställning. Vid [[regionalisering|regionreformen]] [[1982]] fick ön större [[nationalekonomi|ekonomiska]] befogenheter än övriga regioner. [[1991]] fick Korsika särskild status som [[Frankrikes utomeuropeiska områden|territoriellt förvaltningsområde]] (''collectivité territoriale'') med en egen [[parlament]]arisk församling och eget exekutivt råd. Eftersom man trots detta inte fick någon egen [[lag]]stiftande makt, blev Korsika ingen regelrätt [[autonom region]]. [[2001]] blev det möjligt att lära ut [[korsikanska]] i skolan, en unik ställning för ett franskt [[minoritetsspråk]]. [[2003]] avvisades ett förslag om ytterligare [[autonomi]] i en lokal [[folkomröstning]]. |
|||
Mycket av lågländerna vid kusterna har röjts för [[jordbruk]] och [[betesmark|bete]] och bergsskogarna har minskats avsevärt genom avverkning. |
|||
=== Öns namngivning enligt regionala sagor === |
|||
Två hotade underarter av [[hovdjur]] lever på ön, [[mufflonfår]] ''(Ovis aries musimon)'' och korsikansk [[kronhjort]] ''(Cervus elaphus corsicanus)''. Den senare är [[endemer|endemisk]]. |
|||
I den [[Grekisk mytologi|grekiska mytologin]] är Corsica en dotter till Sica, som var en av [[Dido]]s kusiner, och till en kung av [[Troja]]. En annan berättelse beskriver hur ön stiger upp från havet efter att [[Nausikaa]] blev dödad av sin svartsjuka man. Enligt en annan saga följde den djärva kvinnan Corsa-Bubula från [[Ligurien]] efter en tjur till ön. Dessutom förklaras namnen till olika klippformationer på ön i historier.<ref name="Moser21"/> |
|||
== |
== Geografi == |
||
[[Fil:The Mountainous Spine of Corsica.jpeg|miniatyr|Satellitfotografi över Korsika.]] |
|||
=== Flyg === |
|||
Politiskt är Korsika en fransk region, även om det finns strömningar för ett mer fristående förhållande till Frankrike. |
|||
Det regionala flygbolaget [[Air Corsica]] flyger mellan flygplatserna i [[Ajaccio]], [[Bastia]], [[Calvi]] resp. [[Figari, Corse-du-Sud|Figari]] och flygplatser på franska fastlandet, främst Paris, Marseille och Nice. |
|||
Turismen på Korsika är trots öns läge relativt begränsad och främst koncentrerad till området kring städerna [[Calvi]] och [[L'Île-Rousse]] på nordkusten. Majoriteten av turisterna som besöker ön är fransmän från fastlandet. |
|||
=== Järnväg === |
|||
De korsikanska järnvägarna (''Chemins de fer de la Corse'', CFC) är smalspåriga med spårvidden 1000 mm ([[meterspår]]). Huvudlinjen mellan Bastia i nordost och Ajaccio på västkusten är 158 km lång. En sidolinje går till Ile Rousse och Calvi i nordväst.<ref>''La Corse en train'' (2000), {{ISBN|2-9509210-5-1}}</ref> |
|||
Större städer på ön är [[Ajaccio]] (''Aiacciu''), [[Bastia]], [[Corte]] (''Corti'') och [[Sartène]] (''Sartè''). Övriga orter av betydelse är [[Saint-Florent, Haute-Corse|Saint-Florent]] (''San Fiurenzu''), Calvi, [[Porto-Vecchio]] (''Porti Vechju''), [[Bonifacio]] (''Bunifaziu'') och L'Île-Rousse (''Isula Rossa''). |
|||
== Historia == |
|||
[[Fil:Corsica by Piri Reis.jpg|miniatyr|Korsika på en medeltida karta av [[Piri Reis]].]] |
|||
Det är oklart när Korsika först befolkades. De äldsta arkeologiska spåren av bosättning härrör från 2000-talet f. kr., och utgörs av resta stenar och megalitgravar. Traditionen att resa megalitgravar fortsatte in i [[bronsåldern]]. De mycket speciella resta stenarna med ansikten i trakten av [[Filitosa]] på sydvästra delen av ön uppfördes omkring 1500 f. kr. Under samma tid uppfördes de murade stentornen, torri på södra delarna av ön. Stentornen som har sin motsvarighet på [[Sardinien]] tyder på ett inflytande därifrån.<ref name="ReferenceA">''Nationalencyklopedin'' multimedia plus, 2000</ref> |
|||
Korsika består till stor del av berg och kulminerar i toppen [[Monte Cinto]] (2 710 m ö.h.). Snett över ön, från nordväst till sydost, går vandringsleden ''Grande Randonnée 20'', [[GR 20]]. Leden är cirka 200 kilometer lång och går från [[Calenzana]] nära [[Calvi]] till [[Conca]] i närheten av [[Porto-Vecchio]]. [[Franska främlingslegionen]] har en anläggning i bergen. |
|||
Korsika beboddes enligt de äldsta historiska källorna av en [[Ligurer|ligurisk]] stam som från 500-talet före kristus fick konkurrens från [[etrusker]] och grekiska kolonisatörer. Grekiska kolonisatörer från [[Fokaia]] grundade på Korsika kolonin [[Aléria|Alalia]] omkring [[566 f.Kr.]], men fördrevs därifrån av etrusker och kartager på 530-talet f.Kr.<ref name="ReferenceA"/> |
|||
=== Klimat === |
|||
De gamla grekerna kallade ön för Kyrnos.<ref>{{webref|url=http://messagenetcommresearch.com/myths/ppt/Kyrnos_1.html|titel=''"People, Places & Things: Kyrnos", Greek Mythology: From the Iliad to the Fall of the Last Tyrant''}} Michael Stewart.</ref> Ön stod under [[Karthago]]s inflytande och dominans till [[237 f.Kr.]], då den togs över av [[Romerska republiken]]. Den förblev under romerskt styre tills den erövrades av [[vandaler]] år [[430]] e.Kr, därefter av [[Ostrogoter|ostgoterna]]. Senare erövrades den av [[Bysantinska riket]] år [[522]]. När den bysantinska överhögheten kollapsade kom ön under inflytande av olika grupper däribland [[lombarder]], innan araberna vann insteg på Korsika på 700- och 800-talen. Från 1000-talet försökte de italienska feodalherrarna i Italien vinna insteg på ön men deras inflytande inskränkte sig främst till städerna. I slutet av 1000-talet lyckades dock Pisa att befästa sin makt på ön, men utkonkurrerades på 1100-talet av Genua, som efter [[slaget vid Meloria]] [[1282]] mot [[Pisa]] kunde ta full kontroll över ön. Förutom perioder då den togs över av [[Aragonien]] mellan [[1296]] och [[1434]] och Frankrike mellan [[1553]] och [[1559]] förblev ön under genuesisk kontroll till den köptes av Frankrike [[1768]]. Under korta perioder i slutet på [[1700-talet]] var ön under [[Storbritannien|engelsk]] kontroll, då de ville ha en strategiskt viktig [[militär]]bas mot Frankrike.<ref name="Lindqvist">[[Herman Lindqvist]], ''Napoleon'', Norstedts 2006, {{ISBN|91-1-301632-6}}</ref> |
|||
Ön har [[medelhavsklimat]] med varma, torra somrar och milda, regniga vintrar. Ett undantag är de höga bergstrakterna som även är fuktiga under sommaren och temperaturen är betydlig lägre än vid kusten. Några bergstoppar är snötäckta ända upp till sex månader . Ovanför 1 400 meter över havet dokumenterades mellan 1960-talet och 1980-talet enstaka [[frost]]nätter även under sommaren.<ref name="Nagy">{{Bokref |titel=Alpine Biodiversity in Europe |efternamn=Nagy et al. |år=2003 |utgivare=Springer Science & Business Media |utgivningsort= |isbn= |sid=105-108 |kapitel=Corsican Mountains |kapitelurl=https://books.google.se/books?id=-IRgOYk6gBoC&lpg=PA71&dq=Hohe%20Tatra&hl=sv&pg=PA105#v=onepage&q&f=false }}</ref> |
|||
=== Växt- och djurliv === |
|||
1729 revolterade korsikanerna mot Genua i syfte att vinna självständighet och 1736 erkändes den tyske äventyraren Teodor von Neuhof som kung över ön. Med fransk hjälp slogs dock upproret ned.<ref>{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1933 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 15 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=1117}}</ref> |
|||
Den naturliga växtligheten är medelhavsskogar, skogsland och buskar. I låglandet vid kusterna växer främst [[städsegrön]]a [[hårdbladig]]a [[ekar]], huvudsakligen [[stenek]] ''(Quercus ilex)'' och [[korkek]] ''(Quercus suber)''. Bergen är kyligare och blötare. Där finns blandade skogar med ek, [[tallar]] och [[lövfällande]] träd, och växtlighet som är mer typisk för Nordeuropa på de högsta bergens sluttningar. |
|||
På ön registrerades nästan 3 000 olika [[kärlväxter]] (arter och underarter), inklusive 375 [[Introducerad art|introducerade arter]] och 80 odlingsväxter. Cirka 12 procent av de vilda växterna är [[Endemism|endemisk]]a för ön. Trädgränsen ligger i norra delen vid cirka 2 100 meter över havet och i södra delen ungefär 200 meter längre uppåt. Sammanhängande skogar förekommer bara fram till 1 600 respektive 1 800 meter över havet.<ref name="Nagy"/> |
|||
En viktig person i Korsikas historia är [[Pasquale Paoli]] ([[1725]]-[[1807]]), en korsikansk [[general]] som stred för korsikansk [[Suveränitet|självständighet]], först mot Genua och sedan mot Frankrike. [[1755]]-[[1769]] var Korsika en oberoende [[republik]]. [[1789]] införlivades ön med Frankrike.<ref>[http://www.ne.se/ Nationalencyklopedin]: ''Korsika''</ref> En annan viktig person är [[Napoleon I|Napoleon Bonaparte]], som föddes i staden [[Ajaccio]]. Napoleon som blev fransk kejsare försökte under lång tid att förbättra för Korsika.<ref name="Lindqvist"/> |
|||
På sluttningar som vetter mot söder hittas en rikligare växtlighet med arter som är mer typiska för Medelhavsområdet.<ref name="Nagy"/> |
|||
Efter Frankrikes sammanbrott 1940 kom Korsika att styras av [[Vichyregimen|Vichyfrankrike]] fram till 1943 då ön befriades av fria franska trupper understödda av italienska förband. Det var det första franska området som befriades under andra världskriget. Ön fick stor betydelse som utgångspunkt för flyganfall framför allt mot den tyskockuperade delen av Italien. Under den franska statskrisen 1958 landsattes franska fallskärmssoldater från Algeriet på Korsika den 24 maj. |
|||
Två hotade underarter av [[hovdjur]] lever på ön, [[mufflonfår]] ''(Ovis aries musimon)'' och korsikansk [[kronhjort]] ''(Cervus elaphus corsicanus)''. Den senare är [[endemer|endemisk]] och har endast överlevt på grund av avelsprogram som även utfördes utanför Korsika.<ref name="Moser"/> |
|||
Sedan mitten av [[1970-talet]] har flera [[Separatism (statsvetenskap)|separatiströrelser]] varit aktiva på Korsika. Den mest framträdande har varit [[Fronte di Liberazione Naziunale di a Corsica]] (FLNC). |
|||
På ön häckar [[rödnäbbad trut]] men inte på det franska fastlandet. Typiska är stora [[Koloni (biologi)|kolonier]] av [[toppskarv]]. [[Korsikansk nötväcka]] är en [[Endemism|endemisk]] fågel på ön. I naturparker matas [[lammgam]] ofta med kadaver på grund av att permanent vandrande fårgrupper har blivit sällsynta. Efter skyddsåtgärder räknades omkring 2010 åter 20 par av [[fiskgjuse]]. Ödlor som ''[[Lacerta bedriagae]]'' och ''[[Podarcis tiliguerta]]'' förekommer endast på Korsika och Sardinien. Även den sällsynta [[Grekisk landsköldpadda|grekiska landsköldpaddan]] hittas på ön. [[Korsikansk bergsalamander]] lever i klara vattendrag.<ref name="Moser"/> |
|||
Typisk för havet kring ön är [[delfiner]], [[junkergirella]] (''Coris julis''), [[medelhavskilli]] (''Aphanius fasciatus'') och fiskar av släktet ''[[Epinephelus]]''. Koraller av arten ''[[Corallium rubrum]]'' används för framställning av smycken. Ibland syns en [[sillval]].<ref name="Moser"/> |
|||
=== Naturskydd === |
|||
På ön finns ett stort naturskyddsområde, [[Parc Naturel Régional de Corse]], som innehåller tusentals sällsynta djur- och växtarter och täcker hela 40 procent av öns yta. Det kom till 1972 och omfattar Golfo de [[Porto]], [[Scandola naturreservat]] (sedan 1983 ett [[världsarv]]) och några av öns högsta toppar. |
|||
Mycket av lågländerna vid kusterna har röjts för [[jordbruk]] och [[betesmark|bete]] och bergsskogarna har minskats avsevärt genom avverkning. |
|||
== Administrativ indelning == |
|||
Regionen delas in i två [[Frankrikes departement|departement]]. |
|||
{|class="wikitable sortable" |
|||
|- |
|||
! Nummer || Departement || Huvudort |
|||
|- |
|||
| 2A|| [[Corse-du-Sud]] || [[Ajaccio]] |
|||
|- |
|||
| 2B|| [[Haute-Corse]] || [[Bastia]] |
|||
|} |
|||
== Transporter == |
|||
=== Flyg === |
|||
Det regionala flygbolaget [[Air Corsica]] flyger mellan flygplatserna i [[Ajaccio Napoleon Bonapartes flygplats|Ajaccio]], Bastia, Calvi respektive [[Figari, Corse-du-Sud|Figari]] och flygplatser på franska fastlandet, främst Paris, Marseille och Nice. |
|||
=== Järnväg === |
|||
[[Chemins de Fer de Corse|De korsikanska järnvägarna]] (''Chemins de fer de la Corse'', CFC) är smalspåriga med spårvidden 1 000 mm ([[meterspår]]). Huvudlinjen mellan Bastia i nordost och Ajaccio på västkusten är 158 kilometer lång. En sidolinje går till L'Île-Rousse och Calvi i nordväst.<ref>''La Corse en train'' (2000), {{ISBN|2-9509210-5-1}}</ref> |
|||
== Näringsliv == |
|||
Som [[Frankrikes regioner|region]] i [[Egentliga Frankrike]] (''France métropolitaine'') intar Korsika en särställning. Vid [[regionalisering|regionreformen]] [[1982]] fick ön större [[nationalekonomi|ekonomiska]] befogenheter än övriga regioner. [[1991]] fick Korsika särskild status som [[Frankrikes utomeuropeiska områden|territoriellt förvaltningsområde]] (''collectivité territoriale'') med en egen [[parlament]]arisk församling och eget exekutivråd. Eftersom man trots detta inte fick någon egen [[lag]]stiftande makt, blev Korsika ingen regelrätt [[autonom region]]. [[2001]] blev det möjligt att lära ut [[korsikanska]] i skolan, en unik ställning för ett franskt [[minoritetsspråk]]. [[2003]] avvisades ett förslag om ytterligare [[autonomi]] i en lokal [[folkomröstning]]. |
|||
Ungefär 70 procent av öns energi produceras i två [[värmekraftverk]] och nästan 30 procent i små [[Vattenkraft|vattenkraftverk]]. Sedan början av 2000-talet tillkommer olika anläggningar för [[förnybar energi]], till exempel en [[vindkraftspark]].<ref name="Moser19"/> |
|||
== |
== Referenser == |
||
<references> |
<references> |
||
<ref name=" |
<ref name="Moser">{{Bokref |titel=Korsika |efternamn=Heidrun Moser (red.) |år=2008 |utgivare=Univ. Press of Mississippi |språk=tyska |isbn= |sid=12−17 |kapitel=Flora und Fauna |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=x0Gf7Gujsd4C&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PA21&dq=Korsika&hl=de&pg=PA12#v=onepage&q&f=false }}</ref> |
||
<ref name="Moser19">{{Bokref |titel=Korsika |efternamn=Heidrun Moser (red.) |år=2008 |utgivare=Univ. Press of Mississippi |språk=tyska |isbn= |sid=19−20 |kapitel=Mut zum Wechsel |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=x0Gf7Gujsd4C&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PA21&dq=Korsika&hl=de&pg=PA19#v=onepage&q&f=false }}</ref> |
|||
<ref name="Moser21">{{Bokref |titel=Korsika |efternamn=Heidrun Moser (red.) |år=2008 |utgivare=Univ. Press of Mississippi |språk=tyska |isbn= |sid=21−22 |kapitel=Mythen und Legenden |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=x0Gf7Gujsd4C&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PA21&dq=Korsika&hl=de&pg=PA21#v=onepage&q&f=false }}</ref> |
|||
</references> |
</references> |
||
==Vidare läsning== |
== Vidare läsning == |
||
*{{bokref |efternamn=Karlsson |förnamn=Ingmar |titel=De små folkens historia : minoriteter i Europa |år=2018 |utgivare=Historiska media |utgivningsort=Lund |isbn=9789175456188 |libris=21750130 |sid=84-114 |kapitel=Bretoner och korsikaner — Frankrikes styvbarn }} |
* {{bokref |efternamn=Karlsson |förnamn=Ingmar |titel=De små folkens historia : minoriteter i Europa |år=2018 |utgivare=Historiska media |utgivningsort=Lund |isbn=9789175456188 |libris=21750130 |sid=84-114 |kapitel=Bretoner och korsikaner — Frankrikes styvbarn }} |
||
== Externa länkar == |
== Externa länkar == |
||
*{{commonscat|Corsica}} |
|||
* [https://web.archive.org/web/20190722152519/https://www.korsika.fr/ Korsika.fr: virtuella reseguide för Korsika (på tyska).] |
|||
* [https://www.isula.corsica/ Officiell webbplats] |
|||
{{Commons|Corse}} |
|||
* [https://www.visit-corsica.com/ Officiell turistsida] |
|||
{{coord|42|10|N|9|9|E|display=title|type:isle}} |
|||
{{Frankrikes regioner}} |
{{Frankrikes regioner}} |
||
[[Kategori:Korsika| ]] |
[[Kategori:Korsika| ]] |
||
[[Kategori:Frankrikes regioner]] |
[[Kategori:Frankrikes regioner]] |
||
[[Kategori:Franska viner]] |
|||
[[Kategori:Frankrikes öar]] |
[[Kategori:Frankrikes öar]] |
||
[[Kategori:Öar i Medelhavet]] |
[[Kategori:Öar i Medelhavet]] |
||
Nuvarande version från 2 juli 2024 kl. 12.04
| Korsika | |||
| Corse Corsica | |||
| Region i Frankrike | |||
 Vy över orten Propriano på den södra delen av ön
| |||
|
|||
| Land |  Frankrike
| ||
|---|---|---|---|
| Departement | Corse-du-Sud (2A) Haute-Corse (2B) | ||
| Kommuner | 360 (2022)[1] | ||
| Huvudort | Ajaccio | ||
| Area | 8 680 km²[1] | ||
| Folkmängd | 340 440 (2019-01-01)[1] | ||
| Befolkningstäthet | 39 invånare/km² | ||
| Etablerad | 1982 | ||
| Regionstyrelsens ordförande |
Gilles Simeoni (2015–) (Femu a Corsica, Pè a Corsica och Together for Corsica) | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
 Karta över Frankrike med Korsika markerat
| |||
 Departement, arrondissement och kommuner på Korsika
| |||
| Webbplats: Officiell webbplats | |||
Korsika (korsikanska: Corsica, franska: Corse [kɔʁs] lyssna , italienska: Corsica) är en ö i Medelhavet som tillhör Frankrike. Ön är belägen i Genuabukten, väster om Italien, sydost om kontinentala Frankrike (170 kilometer söder om Nice) och norr om Sardinien. Den är Medelhavets fjärde största ö. Korsika är känt som Napoleon Bonapartes födelseplats. På Korsika talas franska och korsikanska.
Korsika och omgivande öar utgör en fransk region vars regionhuvudort är Ajaccio. Regionen hade cirka 340 400 invånare (2019), på en yta av 8 680 km².[1]
Under början av 2000-talet har Korsika fått ökat intresse som turistmål, med kombinerad bad-, familje- och äventyrsturism. Vandringsleden GR 20 lockar också många att resa till ön.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Det är oklart när Korsika först befolkades. De äldsta arkeologiska spåren av bosättning härrör från 2000-talet f.Kr., och utgörs av resta stenar och megalitgravar. Traditionen att resa megalitgravar fortsatte in i bronsåldern. De mycket speciella resta stenarna med ansikten i trakten av Filitosa på sydvästra delen av ön uppfördes omkring 1500 f.Kr. Under samma tid uppfördes de murade stentornen, torri på södra delarna av ön. Stentornen som har sin motsvarighet på Sardinien tyder på ett inflytande därifrån.[2]
Korsika beboddes enligt de äldsta historiska källorna av en ligurisk stam som från 500-talet före Kristus fick konkurrens från etrusker och grekiska kolonisatörer. Grekiska kolonisatörer från Fokaia grundade kolonin Alalia på Korsika omkring 566 f.Kr., men fördrevs därifrån av etrusker och karthager på 530-talet f.Kr.[2]
De gamla grekerna kallade ön för Kyrnos.[3] Ön stod under Karthagos inflytande och dominans till 237 f.Kr., då den togs över av Romerska republiken. Den förblev under romerskt styre tills den erövrades av vandaler år 430 e.Kr., därefter av ostrogoterna. Senare erövrades den av Bysantinska riket år 522. När den bysantinska överhögheten kollapsade kom ön under inflytande av olika grupper däribland lombarder, innan araberna vann insteg på Korsika på 700- och 800-talen. Från 1000-talet försökte de italienska feodalherrarna i Italien vinna insteg på ön men deras inflytande inskränkte sig främst till städerna. I slutet av 1000-talet lyckades dock Pisa att befästa sin makt på ön, men utkonkurrerades på 1100-talet av Genua, som efter slaget vid Meloria 1282 mot Pisa kunde ta full kontroll över ön. Förutom perioder då den togs över av Aragonien mellan 1296 och 1434 och Frankrike mellan 1553 och 1559 förblev ön under genuesisk kontroll till den köptes av Frankrike 1768. Under korta perioder i slutet på 1700-talet var ön under brittisk kontroll, då de ville ha en strategiskt viktig militärbas mot Frankrike.[4]
1729 revolterade korsikanerna mot Genua i syfte att vinna självständighet och 1736 erkändes den tyske äventyraren Theodor von Neuhoff som kung över ön. Med fransk hjälp slogs dock upproret ned.[5]
En viktig person i Korsikas historia är Pasquale Paoli (1725–1807), en korsikansk general som stred för korsikansk självständighet, först mot Genua och sedan mot Frankrike. Åren 1755–1769 var Korsika en oberoende republik. 1789 införlivades ön med Frankrike.[6] En annan viktig person är Napoleon Bonaparte, som föddes i staden Ajaccio. Napoleon som blev fransk kejsare försökte under lång tid att förbättra för Korsika.[4]
Efter Frankrikes sammanbrott 1940 kom Korsika att styras av Vichyfrankrike fram till 1943 då ön befriades av fria franska trupper understödda av italienska förband. Det var det första franska området som befriades under andra världskriget. Ön fick stor betydelse som utgångspunkt för flyganfall framför allt mot den tyskockuperade delen av Italien. USA anlade flera flygbaser där och ön fick smeknamnet "USS Corsica".
Under den franska statskrisen 1958 landsattes franska fallskärmssoldater från Algeriet på Korsika den 24 maj.
Sedan mitten av 1970-talet har flera separatiströrelser varit aktiva på Korsika. Den mest framträdande har varit Fronte di Liberazione Naziunale di a Corsica (FLNC).
Som region i Egentliga Frankrike (France métropolitaine) intar Korsika en särställning. Vid regionreformen 1982 fick ön större ekonomiska befogenheter än övriga regioner. 1991 fick Korsika särskild status som territoriellt förvaltningsområde (collectivité territoriale) med en egen parlamentarisk församling och eget exekutivt råd. Eftersom man trots detta inte fick någon egen lagstiftande makt, blev Korsika ingen regelrätt autonom region. 2001 blev det möjligt att lära ut korsikanska i skolan, en unik ställning för ett franskt minoritetsspråk. 2003 avvisades ett förslag om ytterligare autonomi i en lokal folkomröstning.
Öns namngivning enligt regionala sagor
[redigera | redigera wikitext]I den grekiska mytologin är Corsica en dotter till Sica, som var en av Didos kusiner, och till en kung av Troja. En annan berättelse beskriver hur ön stiger upp från havet efter att Nausikaa blev dödad av sin svartsjuka man. Enligt en annan saga följde den djärva kvinnan Corsa-Bubula från Ligurien efter en tjur till ön. Dessutom förklaras namnen till olika klippformationer på ön i historier.[7]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]
Politiskt är Korsika en fransk region, även om det finns strömningar för ett mer fristående förhållande till Frankrike.
Turismen på Korsika är trots öns läge relativt begränsad och främst koncentrerad till området kring städerna Calvi och L'Île-Rousse på nordkusten. Majoriteten av turisterna som besöker ön är fransmän från fastlandet.
Större städer på ön är Ajaccio (Aiacciu), Bastia, Corte (Corti) och Sartène (Sartè). Övriga orter av betydelse är Saint-Florent (San Fiurenzu), Calvi, Porto-Vecchio (Porti Vechju), Bonifacio (Bunifaziu) och L'Île-Rousse (Isula Rossa).
Korsika består till stor del av berg och kulminerar i toppen Monte Cinto (2 710 m ö.h.). Snett över ön, från nordväst till sydost, går vandringsleden Grande Randonnée 20, GR 20. Leden är cirka 200 kilometer lång och går från Calenzana nära Calvi till Conca i närheten av Porto-Vecchio. Franska främlingslegionen har en anläggning i bergen.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Ön har medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda, regniga vintrar. Ett undantag är de höga bergstrakterna som även är fuktiga under sommaren och temperaturen är betydlig lägre än vid kusten. Några bergstoppar är snötäckta ända upp till sex månader . Ovanför 1 400 meter över havet dokumenterades mellan 1960-talet och 1980-talet enstaka frostnätter även under sommaren.[8]
Växt- och djurliv
[redigera | redigera wikitext]Den naturliga växtligheten är medelhavsskogar, skogsland och buskar. I låglandet vid kusterna växer främst städsegröna hårdbladiga ekar, huvudsakligen stenek (Quercus ilex) och korkek (Quercus suber). Bergen är kyligare och blötare. Där finns blandade skogar med ek, tallar och lövfällande träd, och växtlighet som är mer typisk för Nordeuropa på de högsta bergens sluttningar.
På ön registrerades nästan 3 000 olika kärlväxter (arter och underarter), inklusive 375 introducerade arter och 80 odlingsväxter. Cirka 12 procent av de vilda växterna är endemiska för ön. Trädgränsen ligger i norra delen vid cirka 2 100 meter över havet och i södra delen ungefär 200 meter längre uppåt. Sammanhängande skogar förekommer bara fram till 1 600 respektive 1 800 meter över havet.[8]
På sluttningar som vetter mot söder hittas en rikligare växtlighet med arter som är mer typiska för Medelhavsområdet.[8]
Två hotade underarter av hovdjur lever på ön, mufflonfår (Ovis aries musimon) och korsikansk kronhjort (Cervus elaphus corsicanus). Den senare är endemisk och har endast överlevt på grund av avelsprogram som även utfördes utanför Korsika.[9]
På ön häckar rödnäbbad trut men inte på det franska fastlandet. Typiska är stora kolonier av toppskarv. Korsikansk nötväcka är en endemisk fågel på ön. I naturparker matas lammgam ofta med kadaver på grund av att permanent vandrande fårgrupper har blivit sällsynta. Efter skyddsåtgärder räknades omkring 2010 åter 20 par av fiskgjuse. Ödlor som Lacerta bedriagae och Podarcis tiliguerta förekommer endast på Korsika och Sardinien. Även den sällsynta grekiska landsköldpaddan hittas på ön. Korsikansk bergsalamander lever i klara vattendrag.[9]
Typisk för havet kring ön är delfiner, junkergirella (Coris julis), medelhavskilli (Aphanius fasciatus) och fiskar av släktet Epinephelus. Koraller av arten Corallium rubrum används för framställning av smycken. Ibland syns en sillval.[9]
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]På ön finns ett stort naturskyddsområde, Parc Naturel Régional de Corse, som innehåller tusentals sällsynta djur- och växtarter och täcker hela 40 procent av öns yta. Det kom till 1972 och omfattar Golfo de Porto, Scandola naturreservat (sedan 1983 ett världsarv) och några av öns högsta toppar.
Mycket av lågländerna vid kusterna har röjts för jordbruk och bete och bergsskogarna har minskats avsevärt genom avverkning.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Regionen delas in i två departement.
| Nummer | Departement | Huvudort |
|---|---|---|
| 2A | Corse-du-Sud | Ajaccio |
| 2B | Haute-Corse | Bastia |
Transporter
[redigera | redigera wikitext]Flyg
[redigera | redigera wikitext]Det regionala flygbolaget Air Corsica flyger mellan flygplatserna i Ajaccio, Bastia, Calvi respektive Figari och flygplatser på franska fastlandet, främst Paris, Marseille och Nice.
Järnväg
[redigera | redigera wikitext]De korsikanska järnvägarna (Chemins de fer de la Corse, CFC) är smalspåriga med spårvidden 1 000 mm (meterspår). Huvudlinjen mellan Bastia i nordost och Ajaccio på västkusten är 158 kilometer lång. En sidolinje går till L'Île-Rousse och Calvi i nordväst.[10]
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Ungefär 70 procent av öns energi produceras i två värmekraftverk och nästan 30 procent i små vattenkraftverk. Sedan början av 2000-talet tillkommer olika anläggningar för förnybar energi, till exempel en vindkraftspark.[11]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”Les collectivités locales en chiffres – 2022” (
PDF). www.collectivites-locales.gouv.fr. Ministère de la Cohésion des territoires et des Relations avec les collectivités territoriales. 2022. sid. 128. https://www.collectivites-locales.gouv.fr/files/Accueil/DESL/2022/Colloc%20en%20chiffres/Chiffres%20clef/BATweb-DGCL-CL_en_chiffres_2022.pdf. Läst 19 november 2022.
- ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ ”"People, Places & Things: Kyrnos", Greek Mythology: From the Iliad to the Fall of the Last Tyrant”. http://messagenetcommresearch.com/myths/ppt/Kyrnos_1.html. Michael Stewart.
- ^ [a b] Herman Lindqvist, Napoleon, Norstedts 2006, ISBN 91-1-301632-6
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1117
- ^ Nationalencyklopedin: Korsika
- ^ Heidrun Moser (red.) (2008). ”Mythen und Legenden” (på tyska). Korsika. Univ. Press of Mississippi. sid. 21−22
- ^ [a b c] Nagy et al. (2003). ”Corsican Mountains”. Alpine Biodiversity in Europe. Springer Science & Business Media. sid. 105-108
- ^ [a b c] Heidrun Moser (red.) (2008). ”Flora und Fauna” (på tyska). Korsika. Univ. Press of Mississippi. sid. 12−17
- ^ La Corse en train (2000), ISBN 2-9509210-5-1
- ^ Heidrun Moser (red.) (2008). ”Mut zum Wechsel” (på tyska). Korsika. Univ. Press of Mississippi. sid. 19−20
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Karlsson, Ingmar (2018). ”Bretoner och korsikaner — Frankrikes styvbarn”. De små folkens historia : minoriteter i Europa. Lund: Historiska media. sid. 84-114. Libris 21750130. ISBN 9789175456188
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Korsika.- Officiell webbplats
- Officiell turistsida
