Timotej: Skillnad mellan sidversioner

	Timotej
	1Växtens nedre del; 2 Vippa i blom; 3 Småax (6 X)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Enhjärtbladiga växter; Monocotyledonae
Ordning	Gräsordningen; Poales
Familj	Gräs; Poaceae
Släkte	Timotejer; Phleum
Art	Timotej; P. pratense
Vetenskapligt namn
	§ Phleum pratense
Auktor	L.

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 14 januari 2024 kl. 09.48

För popgruppen, se Timoteij.

Timotej, ängstimotej, Phleum pratense L., är ett av de mest allmänna ängsgräsen.

Beskrivning

Timotej får snabbt ett mycket styvt och segt strå. Blommande timotej träffar man på odlade ställen från högsommaren till långt in på senhösten. Dess blomställning är en mycket tät, axlikt hopdragen, cylindrisk vippa, som till form och storlek liknar ängskavlens, men kännes sträv av de små styva borst, som bildas av tomfjällens utdragna uddar; ängskavlens vippa är däremot mycket len för känseln. Särskilt på torr och hård mark har timotejen vid stråets bas en hård, rund uppsvällning, som är ett gott igenkänningstecken på denna växt, – en knölstamsbildning, som innehåller näringsförråd av egendomligt slag, bl a phlein, en kondensationsprodukt av fruktsocker.

Biotop

Timotej kan odlas på många olika jordmåner: torr och fuktig, lerig och sandig mark, men helst inte alltför torrt. Stamknölen utvecklas emellertid starkast på torrare lokaler.

Habitat

Timotej finns i nästan hela Europa, norra Asien och Nordamerika, och odlas numera som foder i alla tempererade länder i lika stor skala som sädesslagen.

Finns förvildad på ängar, dikeskanter och på betesmark och i Sverige finns fyra arter.

Från England importerade Bengt Bergius 1765 timotejfrön, som han då trodde var en nyhet för Sverige. Emellertid överraskades han efter skörden av att det var samma art som den i Sverige redan kända ängskampen. Man har senare kommit fram till att timotej/ängskampe rent av kunnat vara ursprunglig i södra Sverige. Enligt uppgift skall det varit den på 1700-talet utvandrade svensken Timothy Hansson som började odla frön han tagit med sig vid utvandringen. Odlingen fördes sedan över via England till Sverige, där beställaren efter odling kunde konstatera att det omtalade timothygräset var den vanliga ängskampen^[1].

Timotejodling finns nämnd i Dalarna sedan mitten på 1700-talet.

Förvildad timotej kan finnas på betesmark, ängar och dikeskanter, alltifrån Skåne till södra Lappland.

Utbredningskartor

Norden ^[2]
Norra halvklotet ^[3]

Användning

Sådd kan ske både på våren och hösten. Nedmyllning behövs ej nödvändigtvis, men vältning kan vara fördelaktigt. Ofta blandas med klöver och andra gräs, t.ex. engelskt rajgräs. Mer än 4 à 5 år i följd bör man inte så timotej på samma mark, eftersom skörden minskar efter hand p.g.a. att jordens näringsämnen förbrukas. Därefter kan marken läggas i träda, eller efter gödsling besås med andra växtslag. (Växelbruk.)

Timotej är en utmärkt foderväxt, som odlas i stor utsträckning. Slåtter måste ske tidigt, då annars strået blir alltför hårt och mindre värdefullt som foder. Efter slåtter eller avbetning utvecklas mest strån, med eller utan vippa, men inga blad. Därför är timotej mindre lämpligt på betesvallar. Dessutom drar djuren gärna upp timotejen inklusive rötterna, vilket försämrar återväxt till följande år.

Etymologi

Ursprungliga namn i Sverige var ängskampe och kampegräs, men det övergavs ganska snart till förmån för lånordet Timoteus-gräs av "Timothy grass", efter en nordamerikansk lantbrukare, Timothy Hanson från Carolina-provinsen, som i mitten av 1700-talet odlade denna växt till foder.
Phleum, kommer av ett grekiskt ord med betydelsen "svälla upp" m m; torde syfta på den uppsvällda stråbasen.

Bygdemål

Namn	Trakt	Förklaring	Referens

Kampegräs		Äldre svenskt namn	^[4]
Knupptåðå	Dalarna (Älvdalen)	ð = tonande d (eth)	^[5]
Timotejgräs		Försvenskning av Timothey grass; blev senare i kortform timotej
Ängskampe		Äldre svenskt namn	^[4]

Noter

^ Risberg, Barbro (2017). Aronsson, Niklas. red. ”Inte så gräsligt svårt som man kan tro: timotej”. Vilda växter (Uppsala: Svenska Botaniska Föreningen (SBF)) (4): sid. 14-17. ISSN 2001-6700.
^ http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/phleu/phlepran.jpg
^ http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/phleu/phleprav.jpg
^ [a b] Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 720 [1] Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Källa

Pehr Bolin: De svenska gräsen, Nordisk Rotogravyr, Fjärde upplagan, Stockholm 1940

Se även

Rörflen

Externa länkar

Den virtuella floran
Timotej i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)

Wikimedia Commons har media som rör Timotej.

[1] Risberg, Barbro (2017). Aronsson, Niklas. red. ”Inte så gräsligt svårt som man kan tro: timotej”. Vilda växter (Uppsala: Svenska Botaniska Föreningen (SBF)) (4): sid. 14-17. ISSN 2001-6700.

[2] ttps://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/phleu/phlepran.jpg

[3] ttps://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/phleu/phleprav.jpg

[JWP-4] [a b] Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

[5] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 720 [1] Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 {{Taxobox
 | name = Timotej
+| status =
 | image = Timotej.jpg
+| image_caption = '''1'''Växtens nedre del<br>'''2''' [[Vippa (botanik)|Vippa]] i blom<br>'''3''' Småax (6 X)
+| range_map =
+| range_map_caption =
+| image2 =
+| image2_caption =
+| domain_sv = [[Eukaryoter]]
 | domain = Eukaryota
-| domain_sv = [[Eukaryoter]]
+| regnum_sv = [[Växter]]
 | regnum = Plantae
-| regnum_sv = [[Växtriket]]
-| divisio = Spermatophyta
 | divisio_sv = [[Fröväxter]]
+| divisio = Spermatophyta
+| subdivisio_sv = [[Gömfröväxter]]
 | subdivisio = Angiospermae
+| classis_sv = [[Enhjärtbladiga växter]]
-| subdivisio_sv = [[Gömfröväxter]]
-| classis = Eudicotyledonae
+| classis = Monocotyledonae
-| classis_sv = [[Trikolpater]]
+| ordo_sv = [[Gräsordningen]]
-| ordo = [[Poales]]
+| ordo = Poales
-| familia = Poaceae
 | familia_sv = [[Gräs]]
+| familia = Poaceae
 | genus_sv = [[Timotejer]]
 | genus = Phleum
@@ Rad 22: / Rad 29: @@
 | species = P. pratense
 | taxon = Phleum pratense
-| taxon_authority = [[L.]]
+| taxon_authority = [[Carl von Linné|L.]]
 }}
-'''Timotej''', ''Phleum pratense'', är ett av de allmännaste [[gräs|ängsgräsen]] i nästan hela [[Europa]], norra [[Asien]] och [[Nordamerika]] och numera odlat i alla tempererade länder i lika stor skala som [[sädesslag]]en. Används som [[foder]].
+'''Timotej, ängstimotej''', ''Phleum pratense'' L., är ett av de mest allmänna [[gräs|ängsgräsen]].
-[[Bild:Timothee in bloei Phleum pratense.jpg|left|150px]]
-Namnet "timotej" betyder Timoteus-gräs, eller såsom det ursprungligen lydde "Timothy-grass", efter en nordamerikansk [[lantbruk]]are, som i mitten av 1700-talet odlade denna växt till foder. Dess inhemska svenska namn är ängskampe, och även i Sverige ([[Dalarna]]) började dess odling vid 1700-talets mitt, ehuru denna allmänna, inhemska växt snart fick det utländska namnet, liksom våra väpplingarter fick namnet [[klövrar|klöver]]. Det vetenskapliga namnet, ''Phleum'', kommer av ett grekiskt ord med betydelsen "svälla upp" och liknande, väl syftande på den uppsvällda stråbasen - se nedan.
+==Beskrivning==
-Timotejen kan odlas på olika [[jordmån]], torr och fuktig, [[lera|lerig]] och [[sand]]ig. Den får snart mycket styvt och segt strå, och till hö måste den därför skäras tidigt. Blommande timotej träffar man på odlade ställen från högsommaren till långt in på senhösten. Dess blomställning är en mycket tät, axlikt hopdragen, cylindrisk vippa, som till form och storlek liknar ängskavlens men kännes sträv av de små styva borst, som bildas av tomfjällens utdragna uddar; ängskavlens vippa är däremot mycket len för känseln. Särskilt på torr och hård mark har timotejen vid stråets bas en hård, rund uppsvällning, som är ett gott igenkänningstecken på denna växt, — en knölstamsbildning, som innehåller näringsförråd av egendomligt slag, däribland så kallad flein, en kondensationsprodukt av [[fruktsocker]].
+[[Bild:Timoteegras vruchten Phleum pratense.jpg|mini|150px|vänster|'''"Timotejfrön"'''<br>Egentligen [[nöt]]ter, eftersom de är omgivna av ett tunt skal]]
+Timotej får snabbt ett mycket styvt och segt strå. Blommande timotej träffar man på odlade ställen från högsommaren till långt in på senhösten. Dess [[blomställning]] är en mycket tät, axlikt hopdragen, cylindrisk [[Vippa (botanik)|vippa]], som till form och storlek liknar [[ängskavle]]ns, men kännes sträv av de små styva [[borst]], som bildas av [[Botanisk ordlista|tomfjäll]]ens utdragna uddar; ängskavlens vippa är däremot mycket len för känseln. Särskilt på torr och hård mark har timotejen vid stråets bas en hård, rund uppsvällning, som är ett gott igenkänningstecken på denna växt, – en [[knölstam]]sbildning, som innehåller näringsförråd av egendomligt slag, bl&nbsp;a [[phlein]], en kondensationsprodukt av [[Fruktos|fruktsocker]].
+==[[Biotop]]==
+Timotej kan odlas på många olika [[jordmån]]er: torr och fuktig, [[lera|lerig]] och [[sand]]ig mark, men helst inte alltför torrt. Stamknölen utvecklas emellertid starkast på torrare lokaler.
+==[[Habitat]]==
+Timotej finns i nästan hela [[Europa]], norra [[Asien]] och [[Nordamerika]], och odlas numera som [[djurfoder|foder]] i alla tempererade länder i lika stor skala som [[sädesslag]]en.
+Finns förvildad på [[äng]]ar, [[dike]]skanter och på [[betesmark]] och i Sverige finns fyra arter.
+Från [[England]] importerade [[Bengt Bergius]] 1765 timotejfrön, som han då trodde var en nyhet för Sverige. Emellertid överraskades han efter [[skörd]]en av att det var samma art som den i Sverige redan kända ''ängskampen''. Man har senare kommit fram till att timotej/ängskampe rent av kunnat vara ursprunglig i södra Sverige. Enligt uppgift skall det varit den på 1700-talet utvandrade svensken Timothy Hansson som började odla frön han tagit med sig vid utvandringen. Odlingen fördes sedan över via England till Sverige, där beställaren efter odling kunde konstatera att det omtalade timothygräset var den vanliga ängskampen<ref>{{Tidskriftsref | författare = | redaktör =Aronsson, Niklas | rubrik =Inte så gräsligt svårt som man kan tro: timotej | år =2017 | tidskrift =Vilda växter | volym = | utgivningsort =Uppsala | utgivare =Svenska Botaniska Föreningen (SBF) | nummer =4 | sid =14-17 | issn =2001-6700 | förnamn = Barbro| efternamn =Risberg| ref = }}</ref>.
+Timotejodling finns nämnd i [[Dalarna]] sedan mitten på 1700-talet.
+Förvildad timotej kan finnas på [[betesmark]], [[äng]]ar och [[dike]]skanter, alltifrån [[Skåne]] till södra [[Lappland, Sverige|Lappland]].
+===Utbredningskartor===
+* [[Norden]] <ref>http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/phleu/phlepran.jpg</ref>
+* [[Norra halvklotet]] <ref>http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/phleu/phleprav.jpg</ref>
+==Användning==
+[[Sådd]] kan ske både på våren och hösten. Nedmyllning behövs ej nödvändigtvis, men [[vält]]ning kan vara fördelaktigt. Ofta blandas med [[Klöversläktet|klöver]] och andra gräs, t.ex. [[engelskt rajgräs]]. Mer än 4 à 5 år i följd bör man inte så timotej på samma mark, eftersom skörden minskar efter hand p.g.a. att jordens näringsämnen förbrukas. Därefter kan marken läggas i [[träda]], eller efter [[gödsling]] besås med andra växtslag. ([[Växelbruk]].)
+Timotej är en utmärkt foderväxt, som odlas i stor utsträckning. [[Slåtter]] måste ske tidigt, då annars strået blir alltför hårt och mindre värdefullt som foder. Efter [[slåtter]] eller avbetning utvecklas mest strån, med eller utan vippa, men inga blad. Därför är timotej mindre lämpligt på [[Vall (jordbruk)|betesvallar]]. Dessutom drar djuren gärna upp timotejen inklusive rötterna, vilket försämrar återväxt till följande år.
+==[[Etymologi]]==
+*Ursprungliga namn i Sverige var ''ängskampe'' och ''kampegräs'', men det övergavs ganska snart till förmån för [[lånord]]et ''Timoteus-gräs'' av "Timothy&nbsp;grass", efter en [[nordamerika]]nsk [[lantbruk]]are, Timothy Hanson från [[Carolina-provinsen]], som i mitten av 1700-talet odlade denna växt till foder.
+*''Phleum'', kommer av ett grekiskt ord med betydelsen "svälla upp" m&nbsp;m; torde syfta på den uppsvällda stråbasen.
+==[[Dialekt|Bygdemål]]==
+<table frame=box>
+<th style=background:Lightgreen>Namn
+<th style=background:Lightgreen>Trakt
+<th style=background:Lightgreen>Förklaring
+<th style=background:Lightgreen>Referens
+<tr>
+   <td colspan=4><hr>
+<tr>
+   <td>''Kampegräs''
+   <td>
+   <td>Äldre svenskt namn
+   <td align=center><ref name=JWP>[[Johan Wilhelm Palmstruch]], ''Svensk Botanik'', första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på ''Archive.org''</ref>
+<tr>
+   <td>''Knupptåðå''
+   <td>[[Dalarna]] ([[Älvdalen]])
+   <td>''ð'' = tonande ''d'' ([[Ð|eth]])
+   <td align=center><ref>[[Johan Ernst Rietz]]: ''Svenskt dialektlexikon,'' sida&nbsp;720 [https://runeberg.org/dialektl/0750.html] [[C.W.K. Gleerup|Gleerups]], Lund 1862–1867, [[faksimil]]utgåva Malmö 1962</ref>
+<tr>
+   <td>''Timotejgräs''
+   <td>
+   <td>Försvenskning av ''Timothey grass'';<br>blev senare i kortform ''timotej''
+   <td align=center>
+<tr>
+   <td>''Ängskampe''
+   <td>
+   <td>Äldre svenskt namn
+   <td align=center><ref name=JWP/>
+</table>
+==Noter==
+<references/>
+==Källa==
+* Pehr Bolin: ''De svenska gräsen,'' [[Nordisk Rotogravyr]], Fjärde upplagan, Stockholm 1940
+==Se även==
+*[[Rörflen]]
 ==Externa länkar==
@@ Rad 38: / Rad 112: @@
 [[Kategori:Gräs]]
 [[Kategori:Ti Växtindex]]
-[[ar:إفليوم مرجي]]
-[[cs:Bojínek luční]]
-[[da:Eng-Rottehale]]
-[[de:Wiesen-Lieschgras]]
-[[en:Timothy-grass]]
-[[fa:لوئیچه چمنی]]
-[[fr:Fléole des prés]]
-[[hsb:Łučny pasnik]]
-[[is:Vallarfoxgras]]
-[[it:Phleum pratense]]
-[[lt:Pašarinis motiejukas]]
-[[hu:Mezei komócsin]]
-[[ms:Phleum pratense]]
-[[nl:Timoteegras]]
-[[ja:チモシー]]
-[[no:Timotei]]
-[[uz:Ajriqbosh]]
-[[pl:Tymotka łąkowa]]
-[[fi:Timotei]]
-[[uk:Тимофіївка лучна]]
-[[wa:Fiole]]
-[[zh:猫尾草]]