Targum: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
LA2-bot (Diskussion | Bidrag) m https |
||
| (33 mellanliggande sidversioner av 26 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{fler källor|månad=2023-11}} |
|||
[[Fil:Targum.jpg|thumb|2 Mose 12:25-31, i manuskript från 1000-talet]] |
|||
'''Targum''' ([[Arameiska|aram.]]-[[Hebreiska|nyhebr.]] ''targum'', "tolkning", |
'''Targum''' ([[Arameiska|aram.]]-[[Hebreiska|nyhebr.]] ''targum'', "tolkning", |
||
[[Pluralis|plur.]] ''targumim'') är |
[[Pluralis|plur.]] ''targumim'') är den [[arameiska]] översättningen av [[Gamla Testamentet]]. |
||
Då efter återkomsten från den [[babyloniska fångenskapen]] ( |
Då efter återkomsten från den [[babyloniska fångenskapen]] (omkring [[460 f.Kr.]]) arameiskan småningom blev [[judar]]nas folkspråk med undanträngande av hebreiskan, som knappt förstods av andra än de skriftlärda, uppkom den seden, att de stycken av bibeltexten, som upplästes vid [[synagoga]]ns gudstjänst, av en särskild |
||
| ⚫ | |||
som knappt förstods av andra än de skriftlärda, uppkom den seden, att de stycken av bibeltexten, som upplästes vid [[synagoga]]ns gudstjänst, av en särskild |
|||
| ⚫ | |||
Denna tolkning var dock mindre en ordagrann översättning än en parafraserande förklaring, vilken även hade till ändamål att göra folket förtroget med andan i de nya lagbud, som av de skriftlärda anknöts till textorden, att motverka den [[ |
Denna tolkning var dock mindre en ordagrann översättning än en parafraserande förklaring, vilken även hade till ändamål att göra folket förtroget med andan i de nya lagbud, som av de skriftlärda anknöts till textorden, att motverka den [[samaritaner|samaritanska]] [[sekt]]erismen samt framför allt att bringa de religiösa lärorna och i all synnerhet gudsbegreppet i närmare överensstämmelse med en nyare tids, av [[Hellenism|hellensk]] [[filosofi]] påverkad, ideellare uppfattning. Det mest karakteristiska draget i dessa targumer är också den omsorg, varmed de genom bildlig uppfattning och omskrivning undviker bibeltextens naiva [[antropomorfism]]er och [[antropopatism]]er. |
||
nyare tids, av [[Hellenism|hellensk]] [[filosofi]] påverkad, ideellare uppfattning. Det mest karakteristiska draget i dessa targumer är också den omsorg, varmed de genom bildlig uppfattning och omskrivning undviker bibeltextens naiva [[antropomorfism]]er och [[antropopatism]]er. |
|||
== Referenser == |
|||
[[Kategori:Gamla Testamentet]] [[Kategori:Semitiska språk]] |
|||
<references/> |
|||
*{{ugglan|url=https://runeberg.org/nfch/0253.html|artikel=Targum}} |
|||
[[Kategori:Gamla testamentet]] |
|||
{{ugglan}} |
|||
[[Kategori:Arameiska]] |
|||
Nuvarande version från 16 december 2023 kl. 21.12
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Targum (aram.-nyhebr. targum, "tolkning", plur. targumim) är den arameiska översättningen av Gamla Testamentet.
Då efter återkomsten från den babyloniska fångenskapen (omkring 460 f.Kr.) arameiskan småningom blev judarnas folkspråk med undanträngande av hebreiskan, som knappt förstods av andra än de skriftlärda, uppkom den seden, att de stycken av bibeltexten, som upplästes vid synagogans gudstjänst, av en särskild meturgeman ("tolkare", plur. meturgemanin) översattes för församlingen på arameiska.
Denna tolkning var dock mindre en ordagrann översättning än en parafraserande förklaring, vilken även hade till ändamål att göra folket förtroget med andan i de nya lagbud, som av de skriftlärda anknöts till textorden, att motverka den samaritanska sekterismen samt framför allt att bringa de religiösa lärorna och i all synnerhet gudsbegreppet i närmare överensstämmelse med en nyare tids, av hellensk filosofi påverkad, ideellare uppfattning. Det mest karakteristiska draget i dessa targumer är också den omsorg, varmed de genom bildlig uppfattning och omskrivning undviker bibeltextens naiva antropomorfismer och antropopatismer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Targum, 1904–1926.
