Hoppa till innehållet

Qajar: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
CocuBot (Diskussion | Bidrag)
m r2.6.1) (robot Ändrar: ar:القاجاريون
LarskeBot (Diskussion | Bidrag)
m →‎Externa länkar: -överkategorisering enligt WP:RH, removed: Kategori:Iranistik med AWB
 
(35 mellanliggande sidversioner av 24 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Källor|månad=2023-02}}
[[Fil:Map Iran 1900-en.png|thumb|Karta över Iran vid tiden för '''Qajardynastin''']]{{Irans historia}}
[[Fil:Map Iran 1900-en.png|miniatyr|Karta över Persien vid tiden för '''Qajardynastin''']]{{Irans historia}}
'''Qajardynastin''' var en iransk kungaätt av [[azerier|azeriskt]] påbrå.
'''Qajardynastin''' var en [[Persiska riket|persisk]] kungaätt av [[Turkmener|turkmeniskt]] påbrå.
Strax efter [[Zanddynastins]] fall 1779 enade [[Agha Mohammad Khan]] ett sönderslitet [[Persiska riket|Persien]]. Han blev grundaren till Qajardynastin och blev [[shah]] (kejsare och konung) år 1796. Han mördades 3 år senare och efterföljdes av [[Fath 'Ali Shah]]. Under [[Nasir al-din Shah]]s styre började europeiska influenser ta fäste i Persien. Man genomförde stora reformer, bland annat i utbildningssystemet.


Strax efter [[Zanddynastin]]s fall 1779 enade [[Agha Mohammad Khan]] ett splittrat Persien. Han blev grundaren till Qajardynastin och blev [[shah]] (kejsare och konung) år 1796. Han mördades tre år senare och efterföljdes av [[Fath-Ali Shah Qajar]]. Under [[Nasir al-din Shah]]s styre började europeiska influenser fäste i Persien och man genomförde stora reformer, bland annat i utbildningssystemet.
==Konstitutionen==

Den viktigaste händelsen var den [[Konstitutionella revolutionen]] 1907. Det innebar att folket och de intellektuella krävde en [[Konstitution|konstitutionell demokrati]]. Den styrande [[despotism|despoten]] [[Muzaffar al-din Shah Qajar]] gav snart efter och besegrades av konstitutionalisterna. Konstitutionalisterna förespråkade rättsstyre, folkstyre, fri press, frihet för politiska partier, modernitet och separering av religion och politik.
== Konstitutionen ==
Den viktigaste händelsen var den [[Konstitutionella revolutionen]] 1907. Det innebar att folket och de intellektuella krävde en [[konstitutionell demokrati]]. Den styrande [[despotism|despoten]] [[Muzaffar al-din Shah Qajar]] gav snart efter och besegrades av konstitutionalisterna. Konstitutionalisterna förespråkade rättsstyre, folkstyre, fri press, frihet för politiska partier, modernitet och separering av religion och politik.


Konstitutionen innebar:
Konstitutionen innebar:
* En konstitution inspirerad av den belgiska, som i sig följde den engelska Westministersystemet.
* En konstitution som var inspirerad av den belgiska, som i sin tur följde det engelska [[Westminstermodellen|Westminstersystemet]].
* En oberoende rättsinstans (edâlatxâné)
* En oberoende rättsinstans (edâlatxâné)
* Ett parlament valt av folket (majles)
* Ett parlament valt av folket (majles)
Rad 17: Rad 18:
I praktiken kom dock konstitutionen inte att tillämpas.
I praktiken kom dock konstitutionen inte att tillämpas.


Kort därefter, 1907 till 1911, utkämpades ett krig mellan efterföljaren [[Mohamad Ali Shah]] som hade starkt stöd av Tsarryssland och Storbritannien på ena sidan och konstitutionalisterna på den andra, vilket de sistnämnda förlorade.
Kort därefter, 1907 till 1911, utkämpades ett krig mellan efterföljaren [[Mohammad-Ali Shah Qajar|Mohamad Ali Shah]] som hade starkt stöd av Tsarryssland och Storbritannien på ena sidan och konstitutionalisterna på den andra, vilket de sistnämnda förlorade.


[[Ahmad Shah]] föddes i [[Tabriz]] 1898 och kröntes vid 11 års ålder. Han visade sig vara en livsnjutare, svag och inkompetent ledare. Det underlättade ockupationen av landet under [[första världskriget]] (1914-1918) av britterna och ryssarna. Persien förlorade territorium i [[Kaukasien]] (bland annat [[Georgien]]) och [[Centralasien]]. Genom en statskupp i februari 1927 blev [[Reza Pahlavi|Reza Shah]] den dominerande makthavaren i dåvarande Persien. Den sista Qajarkungen, Ahmad Shah, och hela hans släkt blev tvungna att lämna makten till [[Pahlavi]]ätten och emigrerade till Europa och Amerika.
[[Ahmad Shah Mirza]] föddes i [[Tabriz]] 1897 och kröntes vid 11 års ålder. Han visade sig vara en livsnjutare, svag och inkompetent som ledare. Det underlättade ockupationen av landet under [[första världskriget]] (1914–1918) av britterna och ryssarna. Persien förlorade territorium i [[Kaukasien]] (bland annat [[Georgien]]) och [[Centralasien]]. Genom en [[Statskuppen i Persien 1921|statskupp i februari 1921]] blev [[Reza Pahlavi|Reza Shah]] den dominerande makthavaren i dåvarande Persien. Den sista Qajarkungen, Ahmad Shah, blev avsatt 1925 och hela hans släkt blev tvungna att lämna makten till [[Pahlavidynastin|Pahlavi]]ätten och emigrerade till Europa och Amerika.


==Qajarhärskarna==
== Qajarhärskarna ==
[[Fil:Agha mohamad khan qajar.JPG|left|thumb|200px|Dynastins grundare och förste shah.]]
[[Fil:Mohammad Khan Qajar.jpg|vänster|miniatyr|200px|Dynastins grundare och förste shah.]]
* Agha Mohamad Khan (1794–1797)
* [[Agha Mohamad Khan]] (1794–1797)
* Fathali Shah (1797–1834)
* [[Fath-Ali Shah Qajar]] (1797–1834)
* Mohamad Shah (1834–1848)
* [[Mohamad Shah]] (1834–1848)
* Nassredin Shah (1848–1896)
* [[Nassredin Shah]] (1848–1896)
* Mozaffaredin Shah (1896–1907)
* [[Muzaffar al-din Shah Qajar|Mozaffaredin Shah]] (1896–1907)
* Mohamad Ali Shah (1907–1909)
* [[Mohammad-Ali Shah Qajar|Mohamad Ali Shah]] (1907–1909)
* Ahmad Shah (1909–1925)
* [[Ahmad Shah Mirza]] (1909–1925)


==Konsten==
== Konsten ==
[[Fil:Qajar princess paiting.JPG|right|thumb|100px|Typisk oljemålning av dansande prinsessa.]]
[[Fil:Qajar princess paiting.JPG|miniatyr|100px|Typisk oljemålning av dansande prinsessa.]]
Under denna tid blomstrade konsten som kännetecknas av dansande kurtisaner i vackra klänningar med de typiska Qajardragen med markerade ögon och ögonbryn och fallande mörkt långt hår. Det mest häpnadsväckande är att Qajardynastins [[Islam|muslimska]] restriktioner, gällande klädsel och porträtteringen inte verkade ha påverkat konsten. Kvinnorna var ibland väldigt lättklädda, och till och med nakna på vissa [[oljemålning]]ar.
Under denna tid blomstrade konsten som kännetecknas av dansande kurtisaner i vackra klänningar med de typiska Qajardragen med markerade ögon och ögonbryn och fallande mörkt långt hår. Det mest häpnadsväckande är att Qajardynastins [[Islam|muslimska]] restriktioner, gällande klädsel och porträtteringen, inte verkade ha påverkat konsten. Kvinnorna var ibland väldigt lättklädda eller till och med nakna på vissa [[oljemålning]]ar.


==Externa länkar==
== Externa länkar ==
* [http://www.afkhami.org/Shahrdar-History.htm Shardarfamiljen]
* [http://www.afkhami.org/Shahrdar-History.htm Shardarfamiljen]
* [http://www.qajarpages.org/ Qajarföreningen i exil]
* [https://web.archive.org/web/20110605003321/http://www.qajarpages.org/ Qajarföreningen i exil]
* [http://www.cultureofiran.com/index.php Allt om Iran]
* [https://web.archive.org/web/20061207112249/http://www.cultureofiran.com/index.php Allt om Iran]

[[Kategori:Irans historia]]
[[Kategori:Iranistik]]


[[Kategori:Iran under 1700-talet]]
[[ar:القاجاريون]]
[[Kategori:Iran under 1800-talet]]
[[az:Qacarlar]]
[[Kategori:Iran under 1900-talet]]
[[ca:Dinastia Qajar]]
[[Kategori:Qajardynastin]]
[[ceb:Dinastiyang Qājār]]
[[cs:Kádžárovci]]
[[de:Kadscharen]]
[[et:Kadžaarid]]
[[en:Qajar dynasty]]
[[es:Dinastía kayar]]
[[eo:Kaĝaroj]]
[[fa:قاجاریان]]
[[fr:Dynastie kadjar]]
[[ko:카자르 왕조]]
[[id:Dinasti Qajar]]
[[os:Хъаджарты династи]]
[[it:Dinastia Qajar]]
[[he:השושלת הקג'ארית]]
[[lt:Kadžarų dinastija]]
[[mzn:قاجاریون]]
[[ms:Wangsa Qajar]]
[[nl:Kadjaren]]
[[ja:ガージャール朝]]
[[no:Qajar-dynastiet]]
[[pl:Kadżarowie]]
[[pt:Dinastia Qājār]]
[[ru:Каджары (династия)]]
[[simple:Qajar dynasty]]
[[ckb:قاجاڕەکان]]
[[tl:Dinastiyang Kayar]]
[[tr:Kaçar Hanedanı]]
[[uk:Каджари]]
[[zh:卡扎尔王朝]]

Nuvarande version från 17 oktober 2023 kl. 11.54

Karta över Persien vid tiden för Qajardynastin
Irans historia
Fravashi
Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Civilisationen i Jiroft (3000–500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700–539 f.Kr.)
Efter indoeuropeiska invandringen
Medien (728–550 f.Kr.)
Akemeniderna (648–330 f.Kr.)
Alexander den store (330–323 f.Kr.)
Seleukiderna (323–150 f.Kr.)
Partien (250 f.Kr.–226 e.Kr.)
Sasaniderna (226–650)
Efter den islamiska erövringen
Umayyadernas kalifat (661–750)
Abbasidernas kalifat (750–1258)
Tahiriderna (820–873)
Saffariderna (861–1003)
Samaniderna (875–999)
Ziyariderna (928–1043)
Buyiderna (934–1055)
Ghaznaviderna (963–1187)
Seldjukerna (1037–1187)
Khwarezmiderna (1077–1231)
Ilkhanatet (1256–1353)
Muzaffariderna (1314–1393)
Timuriderna (1370–1506)
Modern tid
Safaviderna (1501–1736)
Afshariderna (1736–1802)
Zanddynastin (1750–1794)
Qajardynastin (1781–1925)
Pahlavidynastin (1925–1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979–

Qajardynastin var en persisk kungaätt av turkmeniskt påbrå.

Strax efter Zanddynastins fall 1779 enade Agha Mohammad Khan ett splittrat Persien. Han blev grundaren till Qajardynastin och blev shah (kejsare och konung) år 1796. Han mördades tre år senare och efterföljdes av Fath-Ali Shah Qajar. Under Nasir al-din Shahs styre började europeiska influenser få fäste i Persien och man genomförde stora reformer, bland annat i utbildningssystemet.

Konstitutionen

[redigera | redigera wikitext]

Den viktigaste händelsen var den Konstitutionella revolutionen 1907. Det innebar att folket och de intellektuella krävde en konstitutionell demokrati. Den styrande despoten Muzaffar al-din Shah Qajar gav snart efter och besegrades av konstitutionalisterna. Konstitutionalisterna förespråkade rättsstyre, folkstyre, fri press, frihet för politiska partier, modernitet och separering av religion och politik.

Konstitutionen innebar:

  • En konstitution som var inspirerad av den belgiska, som i sin tur följde det engelska Westminstersystemet.
  • En oberoende rättsinstans (edâlatxâné)
  • Ett parlament valt av folket (majles)
  • Kraftigt reducerade maktbefogenheter för kungen
  • Exekutiv (regerande) makt till en av parlamentet vald premiärminister
  • Man gjorde också tillägg 1907 för fri press och rätt till politiska partier, med vissa undantag.

I praktiken kom dock konstitutionen inte att tillämpas.

Kort därefter, 1907 till 1911, utkämpades ett krig mellan efterföljaren Mohamad Ali Shah som hade starkt stöd av Tsarryssland och Storbritannien på ena sidan och konstitutionalisterna på den andra, vilket de sistnämnda förlorade.

Ahmad Shah Mirza föddes i Tabriz 1897 och kröntes vid 11 års ålder. Han visade sig vara en livsnjutare, svag och inkompetent som ledare. Det underlättade ockupationen av landet under första världskriget (1914–1918) av britterna och ryssarna. Persien förlorade territorium i Kaukasien (bland annat Georgien) och Centralasien. Genom en statskupp i februari 1921 blev Reza Shah den dominerande makthavaren i dåvarande Persien. Den sista Qajarkungen, Ahmad Shah, blev avsatt 1925 och hela hans släkt blev tvungna att lämna makten till Pahlaviätten och emigrerade till Europa och Amerika.

Qajarhärskarna

[redigera | redigera wikitext]
Dynastins grundare och förste shah.
Typisk oljemålning av dansande prinsessa.

Under denna tid blomstrade konsten som kännetecknas av dansande kurtisaner i vackra klänningar med de typiska Qajardragen med markerade ögon och ögonbryn och fallande mörkt långt hår. Det mest häpnadsväckande är att Qajardynastins muslimska restriktioner, gällande klädsel och porträtteringen, inte verkade ha påverkat konsten. Kvinnorna var ibland väldigt lättklädda eller till och med nakna på vissa oljemålningar.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]