Fäbod: Skillnad mellan sidversioner
nav, kb |
Matanb (Diskussion | Bidrag) Gjorde redigering 53877214 av 217.213.67.233 (diskussion) ogjord. källöst (även om originalskrivelsen också är det) Märke: Gör ogjord |
||
| (26 mellanliggande sidversioner av 18 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{för|fäbodväsendet|Fäboddrift}} |
{{för|fäbodväsendet|Fäboddrift}} |
||
[[Fil:Larka-axi-fabodar.jpg|miniatyr|330px|Axi fäbod i [[Mora socken]] |
[[Fil:Larka-axi-fabodar.jpg|miniatyr|330px|Axi fäbod i [[Mora socken]] 1920]] |
||
'''Fäbod''', eller ''' |
'''Fäbod''', '''fäbodvall''' eller '''säter'''<ref name="Focus">Focus uppslagsbok (1970) ''Fäbod'', tredje upplagan, Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm, band 2, sid:1027</ref> är en samling byggnader som stugor, fähus och kokbodar för [[fäboddrift]].<ref name="saob">[[Svenska akademiens ordbok]] (1926) ''[https://www.saob.se/artikel/?unik=F_2023-0007.Ijft&pz=3 Fäbod]'', läst 2019-03-07</ref> Fäbodar nyttjades förr ofta bara periodvis för att hålla kreatur på ofta högre belägna betesmarker som låg mer eller mindre långt ifrån den gård som ägde boskapen.<ref name="saob"/> Fäbodar, som enbart beboddes sommartid, var tidigare ett vanligt inslag i skog och fjällmarker i [[Skandinavien]] samt i [[Alperna]]. Idag är fäbostuga i vissa fall [[synonym]] med [[fritidshus]]. |
||
== Namn == |
|||
| ⚫ | I Sverige återfinns fäbodar i landskapen [[Värmland]], [[Dalarna]], [[Gästrikland]], [[Härjedalen]], [[Jämtland]], [[Hälsingland]], [[Medelpad]], [[Ångermanland]] nordligaste [[Uppland]] och sydligaste [[Lappland]]. I vissa områden har man haft två typer av fäbodar: Närmast byn låg här ''hemfäbodar'' (eller ''närfäbodar''), dit boskapen fördes först, och längre upp i skogen låg ''utfäbodar'' (eller ''långfäbodar''), dit den fördes senare på sommaren. |
||
Ursprungligen sa man ofta ''fäbodar'', i plural.<ref name="saob"/> Äldsta kända källan som nämner fäbodar är bibelöversättningen från 1541.<ref name="saob"/> Vanliga [[dialekt]]ala benämningar för fäbod har varit ''bodarna'', vilket i [[Dalarna]] skrivits ''buther'' och i [[Jämtland]] ''buan''; öster och väster därom, ''vallen''; i [[Hälsingland]] även ''skovallen''; i [[Medelpad]] även ''boan''. ''Sälen'' kan vara den äldsta benämningen, känd från västra Dalarna.{{källa behövs|datum=2019-03}} I Norge kallas de ''seter'' (''säter''), stule och støl. Även i [[Värmland]] kallas de ''säter''. |
|||
== I Sverige == |
|||
| ⚫ | |||
[[Fil:Kvinna i helfigur. Vallkulla med stickning . Akvarell av P Södermark 1850 - Nordiska museet - NMA.0070030.jpg|miniatyr|stående|Vallkulla från Dalarna, akvarell från 1850.]] |
|||
| ⚫ | I Sverige återfinns fäbodar i landskapen [[Värmland]], [[Dalarna]], [[Gästrikland]], [[Härjedalen]], [[Västerbotten]], [[Jämtland]], [[Hälsingland]], [[Medelpad]], [[Ångermanland]], nordligaste [[Uppland]] och sydligaste [[Lappland, Sverige|Lappland]]. I vissa områden har man haft två typer av fäbodar: Närmast byn låg här ''hemfäbodar'' (eller ''närfäbodar''), dit boskapen fördes först, och längre upp i skogen låg ''utfäbodar'' (eller ''långfäbodar''), dit den fördes senare på sommaren. |
||
| ⚫ | Fäboddriften började avta redan före [[laga skifte]], på 1830-talet, nordväst om Uppsala. Längre norrut i Uppland lades fäbodarna ner efter 1860. I Dalarna påbörjades nedläggningen vid denna tid. Där finns fortfarande ett 80-tal levande fäbodar kvar enligt [[Länsstyrelsen]]s redovisning.{{källa behövs|datum=2019-03}} Sista stora nedläggningsvåg kom efter [[andra världskriget]] då livsmedelsransoneringen upphörde. Många fäbodar har förfallit eller används numera som fritidsboende. En fäbod som fortfarande används på traditionellt sätt kallas ''levande fäbod'' och fungerar ofta även som [[turistattraktion]]. |
||
== Källhänvisningar == |
|||
| ⚫ | |||
== Se även == |
|||
</references> |
|||
* [[Härbre]] |
|||
{{källor|månad=2015-05}} |
|||
* [[Slogbod]] |
|||
== Referenser == |
|||
=== Noter === |
|||
| ⚫ | |||
=== Tryckta källor === |
|||
* ''[[Nationalencyklopedin]]'' |
|||
==Externa länkar== |
|||
* [https://dalarna.nu/levande-fabodar/ Lista på levande fäbodar i Dalarna samt andra landskap.] |
|||
{{Navigering byggnadstyper}} |
{{Navigering byggnadstyper}} |
||
Nuvarande version från 3 september 2023 kl. 18.04
Fäbod, fäbodvall eller säter[1] är en samling byggnader som stugor, fähus och kokbodar för fäboddrift.[2] Fäbodar nyttjades förr ofta bara periodvis för att hålla kreatur på ofta högre belägna betesmarker som låg mer eller mindre långt ifrån den gård som ägde boskapen.[2] Fäbodar, som enbart beboddes sommartid, var tidigare ett vanligt inslag i skog och fjällmarker i Skandinavien samt i Alperna. Idag är fäbostuga i vissa fall synonym med fritidshus.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Ursprungligen sa man ofta fäbodar, i plural.[2] Äldsta kända källan som nämner fäbodar är bibelöversättningen från 1541.[2] Vanliga dialektala benämningar för fäbod har varit bodarna, vilket i Dalarna skrivits buther och i Jämtland buan; öster och väster därom, vallen; i Hälsingland även skovallen; i Medelpad även boan. Sälen kan vara den äldsta benämningen, känd från västra Dalarna.[källa behövs] I Norge kallas de seter (säter), stule och støl. Även i Värmland kallas de säter.
I Sverige
[redigera | redigera wikitext]
I Sverige återfinns fäbodar i landskapen Värmland, Dalarna, Gästrikland, Härjedalen, Västerbotten, Jämtland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, nordligaste Uppland och sydligaste Lappland. I vissa områden har man haft två typer av fäbodar: Närmast byn låg här hemfäbodar (eller närfäbodar), dit boskapen fördes först, och längre upp i skogen låg utfäbodar (eller långfäbodar), dit den fördes senare på sommaren.
Fäboddriften började avta redan före laga skifte, på 1830-talet, nordväst om Uppsala. Längre norrut i Uppland lades fäbodarna ner efter 1860. I Dalarna påbörjades nedläggningen vid denna tid. Där finns fortfarande ett 80-tal levande fäbodar kvar enligt Länsstyrelsens redovisning.[källa behövs] Sista stora nedläggningsvåg kom efter andra världskriget då livsmedelsransoneringen upphörde. Många fäbodar har förfallit eller används numera som fritidsboende. En fäbod som fortfarande används på traditionellt sätt kallas levande fäbod och fungerar ofta även som turistattraktion.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||