Ånga: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 11 augusti 2023 kl. 23.18

Ånga är gasform av ett normalt sett flytande ämne, ofta i jämvikt med normalt luftryck. Ånga kan finnas i faserna "fuktig", "mättad" och "överhettad".

I praktiska tillämpningar och vardagligt språk avser "ånga" nästan uteslutande gasformigt vatten, som används bland annat för uppvärmning samt drift av ångturbiner och ångmaskiner.

Tillstånd

Fuktig ånga

Fuktig ånga är mättad ånga av ångbildningstemperatur som är i jämvikt med vätska av samma temperatur.^[1] Ångbildningstemperaturen är beroende av det omgivande trycket där till exempel ångbildningstemperaturen för vatten vid normalt atmosfärstryck är mycket nära 100 °C, medan den vid till exempel vid 100 bars absoluttryck är drygt 300 °C. I ett diagram över en vätskas ångbildningstemperatur kallas kurvan mellan vätska och ånga för nedre mättningskurvan.

Fuktig ånga kan innehålla olika mängd vatten. Den del av den totala massan som har förångats är x och kallas för specifika ånghalten.^[1] Vattnet är därmed 1-x och kallas för mättad vätska.^[1]

Fuktig ånga som är i jämvikt med vatten av samma temperatur kommer att vidmakthålla ångbildningstemperaturen, och kommer inte att bli varmare vid tillförsel av värmeenergi, utan istället kommer denna energi att gå åt till att omvandla vattnet i vätskefas till ångfas. Ånga som bildas i ett öppet kärl, exempelvis en kastrull, kan därmed aldrig bli varmare än ångbildningstemperaturen.

Mättad ånga

Mättad ånga är ånga av ångbildningstemperatur. Mättad ånga kan finnas i fuktig ånga, och när den inte innehåller något vatten (x=1) kallas den för torr mättad ånga.

Överhettad ånga

Överhettad ånga är ånga med högre temperatur än ångbildningstemperaturen. Överhettad ånga kan därmed inte innehålla något flytande (eller fast) form av ämnet. Överhettad ånga kan inte skapas i en vanlig ångpanna utan den mättade ångan måste föras vidare till en överhettare. Man anger ofta hur mycket en ånga är överhettad i antal grader över mättnadstemperaturen.^[2]

Förklaring

Ångans olika faser kan enklast förklaras genom att betrakta vätska som värms upp i ett kärl med konstant tryck.

Vid uppvärmningens början befinner sig ämnet i vätskeform. Vid uppvärmning kommer denna vätska att expandera och kärlet kommer därmed att expandera.

När vätskan har uppnått ångbildningstemperaturen kommer den första ångbubblan att uppstå, vätskan kokar. Den ånga som bildas är mättad ånga, men eftersom även vatten finns kvar i kärlet ligger ångan i fasen fuktig ånga. Detta vatten har emellertid samma temperatur som ångan och kallas för mättad vätska.

Vid fortsatt tillföring av värme kommer mer och mer vätska att övergå i fasen mättad ånga. Under denna period kommer temperaturen inte att öka, utan den kommer att stanna vid ångbildningstemperaturen.^[3] Då gas har en mycket lägre densitet än vätska och därmed tar upp mycket större utrymme vid konstant tryck, kommer kärlet att expandera kraftigt.

När all den sista vattendroppen har kokat bort och övergått i ångfas, kallas ångan för torr mättad ånga. Om man fortsätter att tillföra värme, kommer temperaturen på ångan nu att börja öka igen och är nu i fasen överhettad ånga.

Se även

Referenser

Noter

^ [a b c] Alvarez & Henrik 2006, s. 348.
^ ”Superheated Steam” (på engelska). spiraxsarco.com. Spirax-Sarco. http://www.spiraxsarco.com/resources/steam-engineering-tutorials/steam-engineering-principles-and-heat-transfer/superheated-steam.asp. Läst 12 januari 2010.
^ ”What is Steam?” (på engelska). spiraxsarco.com. Spirax-Sarco. http://www.spiraxsarco.com/resources/steam-engineering-tutorials/steam-engineering-principles-and-heat-transfer/what-is-steam.asp. Läst 12 januari 2010.

Tryckta källor

Alvarez, Henrik (2006), Energiteknik (3:e), Lund: Studentlitteratur, ISBN 91-44-04509-3

[Alvarez-1] [a b c] Alvarez & Henrik 2006, s. 348.

[2] ”Superheated Steam” (på engelska). spiraxsarco.com. Spirax-Sarco. http://www.spiraxsarco.com/resources/steam-engineering-tutorials/steam-engineering-principles-and-heat-transfer/superheated-steam.asp. Läst 12 januari 2010.

[3] ”What is Steam?” (på engelska). spiraxsarco.com. Spirax-Sarco. http://www.spiraxsarco.com/resources/steam-engineering-tutorials/steam-engineering-principles-and-heat-transfer/what-is-steam.asp. Läst 12 januari 2010.

[1]

[2]

[3]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 [[Fil:FR TYB ME 4.JPG|höger|mini|Ånga utsläppt från ett [[Ånglok|lokomotiv]]]]
-'''Ånga''', [[gas]]form av ett normalt sett [[flytande]] ämne, ofta då det är fördelat i [[luft]]. Ånga kan finnas i faserna "fuktig", "mättad" och "överhettad". Ånga används bland annat för uppvärmning samt drift av [[ångturbin]]er och [[ångmaskin]]er.
+'''Ånga''' är [[gas]]form av ett normalt sett [[flytande]] ämne, ofta i jämvikt med normalt luftryck. Ånga kan finnas i faserna "fuktig", "mättad" och "överhettad".
+I praktiska tillämpningar och vardagligt språk avser "ånga" nästan uteslutande gasformigt vatten, som används bland annat för uppvärmning samt drift av [[ångturbin]]er och [[ångmaskin]]er.
 ==Tillstånd==
 ===Fuktig ånga===
 [[Fil:Water Boiling Point Diagram.png|höger|mini|200px|Ångbildningstemperatur vid olika tryck]]
-Fuktig ånga är ''mättad ånga'' av ''ångbildningstemperatur'' som är blandad med vätska av samma temperatur.<ref name="Alvarez">{{Harvnb|Alvarez|Henrik|2006|p=348}}</ref> Denna vätska kallas då ''mättad vätska''. Ångbildningstemperaturen är beroende av det omgivande trycket enligt bilden till höger. Som exempel kan nämnas att för [[vatten]] är vid 1 [[Bar (måttenhet)|bars]] [[Absolut tryck|absoluttryck]] denna temperatur 99,63 [[Grad Celsius|°C]] (372,78 [[Kelvin|K]]) och vid 100 bars absoluttryck 310,96 °C (584,11 K). I ett diagram över en vätskas ångbildningstemperatur kallas kurvan mellan vätska och ånga för ''nedre mättningskurvan''.
+Fuktig ånga är ''mättad ånga'' av ''ångbildningstemperatur'' som är i jämvikt med vätska av samma [[temperatur]].<ref name="Alvarez">{{Harvnb|Alvarez|Henrik|2006|p=348}}</ref>  Ångbildningstemperaturen är beroende av det omgivande trycket där till exempel ångbildningstemperaturen för vatten vid normalt atmosfärstryck är mycket nära 100 [[Grad Celsius|°C]], medan den vid till exempel vid 100 bars absoluttryck är drygt 300 °C. I ett diagram över en vätskas ångbildningstemperatur kallas kurvan mellan vätska och ånga för ''nedre mättningskurvan''.
 Fuktig ånga kan innehålla olika mängd vatten. Den del av den totala massan som har [[Förångning|förångats]] är ''x'' och kallas för ''specifika ånghalten''.<ref name="Alvarez"/> Vattnet är därmed 1-''x'' och kallas för ''mättad vätska''.<ref name="Alvarez"/>
-Fuktig ånga måste alltid ha ångbildningstemperaturen och kommer alltså inte att bli varmare om man tillför värmeenergi. Istället kommer denna energi att gå åt till att omvandla materian från vätske- till ångfas. Ånga som bildas i ett öppet kärl, exempelvis en kastrull, kan därmed aldrig bli varmare än ångbildningstemperaturen.
+Fuktig ånga som är i jämvikt med vatten av samma temperatur kommer att vidmakthålla ångbildningstemperaturen, och kommer inte att bli varmare vid tillförsel av värmeenergi, utan istället kommer denna energi att gå åt till att omvandla vattnet i vätskefas till ångfas. Ånga som bildas i ett öppet kärl, exempelvis en kastrull, kan därmed aldrig bli varmare än ångbildningstemperaturen.
 ===Mättad ånga===
@@ Rad 15: / Rad 17: @@
 ===Överhettad ånga===
-Överhettad ånga är ånga med högre temperatur än ångbildningstemperaturen. Överhettad ånga kan därmed inte innehålla något vatten. Överhettad ånga kan inte skapas i en vanlig ångpanna utan den mättade ångan måste föras vidare till en [[överhettare]]. Man anger ofta hur mycket en ånga är everhettad i antal grader över mättnadstemperaturen.<ref>{{webbref |url=http://www.spiraxsarco.com/resources/steam-engineering-tutorials/steam-engineering-principles-and-heat-transfer/superheated-steam.asp |titel=Superheated Steam |hämtdatum=12 januari 2010 |författare= |datum= |verk=spiraxsarco.com |utgivare=Spirax-Sarco |språk=Engelska}}</ref>
+Överhettad ånga är ånga med högre temperatur än ångbildningstemperaturen. Överhettad ånga kan därmed inte innehålla något flytande (eller fast) form av ämnet. Överhettad ånga kan inte skapas i en vanlig ångpanna utan den mättade ångan måste föras vidare till en [[överhettare]]. Man anger ofta hur mycket en ånga är överhettad i antal grader över mättnadstemperaturen.<ref>{{webbref |url=http://www.spiraxsarco.com/resources/steam-engineering-tutorials/steam-engineering-principles-and-heat-transfer/superheated-steam.asp |titel=Superheated Steam |hämtdatum=12 januari 2010 |författare= |datum= |verk=spiraxsarco.com |utgivare=Spirax-Sarco |språk=engelska}}</ref>
 ==Förklaring==
-Ångans olika faser kan enklast förklaras genom att betrakta vätska som värms upp i ett kärl med konstant tryck.
+Ångans olika faser kan enklast förklaras genom att betrakta vätska som värms upp i ett kärl med konstant [[tryck]].
 Vid uppvärmningens början befinner sig ämnet i vätskeform. Vid uppvärmning kommer denna vätska att expandera och kärlet kommer därmed att expandera.
-När vätskan har uppnått en viss ångbildningstemperaturen kommer den första ångbubblan att uppstå, vätskan kokar. Den ånga som bildas är mättad ånga, men eftersom även vatten finns kvar i kärlet ligger ångan i fasen fuktig ånga. Detta vatten har emellertid samma temperatur som ångan och kallas för ''mättad vätska''.
+När vätskan har uppnått ångbildningstemperaturen kommer den första ångbubblan att uppstå, vätskan kokar. Den ånga som bildas är mättad ånga, men eftersom även vatten finns kvar i kärlet ligger ångan i fasen fuktig ånga. Detta vatten har emellertid samma temperatur som ångan och kallas för ''mättad vätska''.
-Vid fortsatt tillföring av värme kommer mer och mer ånga att övergå i fasen mättad ånga. Under denna period kommer temperaturen inte att öka, utan den kommer att stanna vid ångbildningstemperaturen.<ref>{{webbref |url=http://www.spiraxsarco.com/resources/steam-engineering-tutorials/steam-engineering-principles-and-heat-transfer/what-is-steam.asp |titel=What is Steam? |hämtdatum=12 januari 2010 |författare= |datum= |verk=spiraxsarco.com |utgivare=Spirax-Sarco |språk=Engelska }}</ref> Då gas har en mycket lägre densitet än vätska och därmed tar upp mycket större utrymme vid konstant tryck, kommer kärlet att expandera kraftigt.
+Vid fortsatt tillföring av värme kommer mer och mer vätska att övergå i fasen mättad ånga. Under denna period kommer temperaturen inte att öka, utan den kommer att stanna vid ångbildningstemperaturen.<ref>{{webbref |url=http://www.spiraxsarco.com/resources/steam-engineering-tutorials/steam-engineering-principles-and-heat-transfer/what-is-steam.asp |titel=What is Steam? |hämtdatum=12 januari 2010 |författare= |datum= |verk=spiraxsarco.com |utgivare=Spirax-Sarco |språk=engelska }}</ref> Då gas har en mycket lägre [[densitet]] än vätska och därmed tar upp mycket större utrymme vid konstant tryck, kommer kärlet att expandera kraftigt.
 När all den sista vattendroppen har kokat bort och övergått i ångfas, kallas ångan för torr mättad ånga. Om man fortsätter att tillföra värme, kommer temperaturen på ångan nu att börja öka igen och är nu i fasen överhettad ånga.
 ==Se även==
-*[[Vattenånga]]
-*[[Ångbad]]
-*[[Ångbasning]]
 *[[Ånghalt]]
+*[[Wilhelm Schmidt (ingenjör)]]
-*[[Ångkraft]]
-*[[Ångmaskin]]
-*[[Ångpunk]]
-*[[Ångsåg]]
-*[[Ångturbin]]
 ==Referenser==
 ===Noter===
 <references/>
-===Webbkällor===
 ===Tryckta källor===
 *{{Citation |last=Alvarez |first=Henrik |year=2006 |title=Energiteknik |edition=3:e |publication-place=Lund |publisher=Studentlitteratur |isbn=91-44-04509-3}}
+{{Auktoritetsdata}}
 [[Kategori:Aggregationstillstånd]]
 [[Kategori:Ånga| ]]
-[[af:Stoom]]
-[[ar:بخار]]
-[[bg:Пара]]
-[[ca:Vapor]]
-[[cs:Pára]]
-[[de:Dampf]]
-[[el:Ατμός]]
-[[en:Vapor]]
-[[es:Vapor (estado)]]
-[[eu:Lurrun]]
-[[fa:بخار]]
-[[gl:Vapor]]
-[[he:אד]]
-[[hr:Para]]
-[[id:Uap]]
-[[it:Vapore]]
-[[ja:蒸気]]
-[[ko:수증기]]
-[[lt:Garai]]
-[[lv:Tvaiks]]
-[[mr:बाष्प]]
-[[nl:Damp]]
-[[nn:Damp]]
-[[oc:Vapor]]
-[[pl:Para cieczy]]
-[[pt:Vapor]]
-[[ro:Abur]]
-[[ru:Пар]]
-[[sah:Паар]]
-[[simple:Vapor]]
-[[sk:Para]]
-[[sl:Para]]
-[[so:Uumi]]
-[[sq:Avulli]]
-[[su:Uap]]
-[[ta:நீராவி]]
-[[uk:Пара]]
-[[uz:Bugʻ]]
-[[yi:פארע]]
-[[zh:蒸氣]]