Hoppa till innehållet

Haeffners koralbok: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m +mall förtydliga
Ingen redigeringssammanfattning
 
(10 mellanliggande sidversioner av 7 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Fler fotnoter|månad=2016-02}}
{{Bokfakta
{{Bokfakta
|titel = Haeffners koralbok
|titel = Haeffners koralbok
Rad 36: Rad 37:


== Tillkomst ==
== Tillkomst ==
År 1800 färdigställde hovkapellmästaren [[Johann Christian Friedrich Haeffner]] ett förslag till ny [[koralbok]], men denna utgavs inte förrän 1808 och då i reviderad upplaga. När en ny psalmbok framtogs i mitten av 1810-talet under ledning av [[Johan Olof Wallin]], kom Haeffner i åtanke eftersom han under många år både komponerat och musik och skrivit många tidskriftsartiklar om kyrkomusik. 1818 fick han, på [[Erik Gustaf Geijer]]s initiativ, det officiella uppdraget att vara redaktör för koralboken till den nya, s.k. [[Wallinska psalmboken]]. Koralboken benämns oftast ''Haeffners koralbok'' eftersom den hör till 1819 års psalmbok, men trycktes 1820 och 1821.
År 1800 färdigställde [[hovkapellmästare]]n [[Johann Christian Friedrich Haeffner]] ett förslag till ny [[koralbok]], men denna utgavs inte förrän 1808 och då i reviderad upplaga. När en ny psalmbok framtogs i mitten av 1810-talet under ledning av [[Johan Olof Wallin]], kom Haeffner i åtanke eftersom han under många år både komponerat och musik och skrivit många tidskriftsartiklar om kyrkomusik. 1818 fick han, på [[Erik Gustaf Geijer]]s initiativ, det officiella uppdraget att vara redaktör för koralboken till den nya, s.k. [[Wallinska psalmboken]]. Koralboken benämns oftast ''Haeffners koralbok'' eftersom den hör till 1819 års psalmbok, men trycktes 1820 och 1821.


== Kontroverser ==
== Kontroverser ==
Haeffners arbete innebar genomgripande förändringar av psalmmelodierna, med en strävan att återgå till en enklare, klassisk stil - något som inte uppskattades av alla hans samtida musikerprofiler och orsakade en flerårig, tidvis hetsig, debatt i musik-akademiska kretsar. Nyligen har Anders Dillmar belyst Haeffners koralbok i sin akademiska avhandling, och där helt återupprättat Haeffner.
Haeffners arbete innebar genomgripande förändringar av psalmmelodierna, med en strävan att återgå till en enklare, klassisk stil - något som inte uppskattades av alla hans samtida musikerprofiler och orsakade en flerårig, tidvis hetsig, debatt i musik-akademiska kretsar. År 2001 belyste Anders Dillmar denna debatt om Haeffners koralbok i sin [[doktorsavhandling]] ''Dödshugget mot vår nationella tonkonst: Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning'',<ref>{{bokref |efternamn=Dillmar |förnamn=Anders |titel="Dödshugget mot vår nationella tonkonst": Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning |år=2001 |utgivare=[[Lunds universitet]] |utgivningsort=Lund |språk=swe |isbn=91-628-4616-7 |libris=8364282 }}</ref> där han återupprättar Haeffner.


Haeffner utgav 1821 även ett häfte med preludier till de flesta psalmerna, tillsammans med några marscher.
Haeffner utgav 1821 även ett häfte med preludier till de flesta psalmerna, tillsammans med några marscher.
Rad 46: Rad 47:
Haeffner anses ha hämtat en stor del av sin inspiration till kompositioner ur [[Johann Balthasar König]]s koraler och andra tryckta källor, som [[Etlich Christlich Lieder]].
Haeffner anses ha hämtat en stor del av sin inspiration till kompositioner ur [[Johann Balthasar König]]s koraler och andra tryckta källor, som [[Etlich Christlich Lieder]].


Koralboken ersattes slutligen med [[1937 års psalmbok]], och Haeffners koralbok användes alltså i [[Svenska kyrkan]] i omkring 115 år.
Koralboken ersattes slutligen 1939 med musiken till [[1937 års psalmbok]], och Haeffners koralbok användes alltså i [[Svenska kyrkan]] i 120 år.


== Publiceringar ==
== Publiceringar ==
Rad 52: Rad 53:
*''Svenska choralbokens samt svenska messans discant-stämma efter Haeffner''. Uppsala 1824.
*''Svenska choralbokens samt svenska messans discant-stämma efter Haeffner''. Uppsala 1824.
* [[Jacob Axel Josephson|J.A. Josephson]]: ''Förslag till ändringar vid J. Chr. Fr. Haeffners år 1819 utgifna Koralbok, enligt uppdrag af Kongl. Musikaliska Akademien'' (1877)
* [[Jacob Axel Josephson|J.A. Josephson]]: ''Förslag till ändringar vid J. Chr. Fr. Haeffners år 1819 utgifna Koralbok, enligt uppdrag af Kongl. Musikaliska Akademien'' (1877)
* ''Haeffners af [[Lagergren]] och [[Nordqvist]] redigerade koralbok''.{{förtydliga|vilka är författarna och vilka artiklar|datum=2015-01}}
* ''Haeffners koralbok för kyrkan, skolan och hemmet'', Norstedts förlag, Stockholm, 1903. Under medverkan af [[Conrad Lagergren]] och [[August Nordqvist]] redigerade koralbok''.{{förtydliga|vilka är författarna och vilka artiklar|datum=2015-01}}
* Ett antal olika utgåvor av olika personer, mer eller mindre bearbetade från Haeffners original.
* Olika utgåvor av olika personer, mer eller mindre bearbetade från Haeffners original, finns redovisade här http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Johann+Haeffner+Koraler&f=simp&spell=true&hist=true&p=1
* 1921 utgavs i ett tillägg flera nya psalmer, varvid även koralboken [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer|utökades]].
* 1921 utgavs i ett tillägg flera nya psalmer, varvid även koralboken [[1921 års koralbok med 1819 års psalmer|utökades]].


Rad 63: Rad 64:
* ''Svensk Choralbok'', Af Kongl Psalm-Kommitén gillad och antagen År 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Stentryck av C Müller år 1820. På A Wiborgs Förlag
* ''Svensk Choralbok'', Af Kongl Psalm-Kommitén gillad och antagen År 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Stentryck av C Müller år 1820. På A Wiborgs Förlag
* ''Svensk Choralbok'', utgifven af Joh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Andra delen, jemte chronologiskt och melodi-register till första delen. Upsala, Palmblad och C, 1821
* ''Svensk Choralbok'', utgifven af Joh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Andra delen, jemte chronologiskt och melodi-register till första delen. Upsala, Palmblad och C, 1821
* [http://www.muslib.se/sma/musikmuseet/MMKyrklig.htm Statens musikbibliotek: Musikmuseet, Kyrklig musik]
* [https://web.archive.org/web/20060219024201/http://www.muslib.se/sma/musikmuseet/MMKyrklig.htm Statens musikbibliotek: Musikmuseet, Kyrklig musik]
===Fotnoter===
<references />


==Externa länkar==
*[http://libris.kb.se/hitlist?q=haeffner+koralbok&r=%3Bpers%3A%28Haeffner+Johann+Christian+Friedrich+1759+1833%29&f=simp&t=v&s=rc&g=&m=10 Haeffners koralbok] i [[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]]
*[http://haeffner.blogspot.com/ Haeffners koralbok på nätet].
{{Psalmse}}
{{Psalmse}}



Nuvarande version från 3 augusti 2023 kl. 22.44

Haeffners koralbok
LandSverige Sverige
GenreKoralbok
Del i serie
Föregås av1697 års koralbok
Efterföljs avKoralbok för Nya psalmer, 1921

Haeffners koralbok betitlades "Svensk choralbok. Af kongl. psalm-kommitén gillad och antagen år 1819".

År 1800 färdigställde hovkapellmästaren Johann Christian Friedrich Haeffner ett förslag till ny koralbok, men denna utgavs inte förrän 1808 och då i reviderad upplaga. När en ny psalmbok framtogs i mitten av 1810-talet under ledning av Johan Olof Wallin, kom Haeffner i åtanke eftersom han under många år både komponerat och musik och skrivit många tidskriftsartiklar om kyrkomusik. 1818 fick han, på Erik Gustaf Geijers initiativ, det officiella uppdraget att vara redaktör för koralboken till den nya, s.k. Wallinska psalmboken. Koralboken benämns oftast Haeffners koralbok eftersom den hör till 1819 års psalmbok, men trycktes 1820 och 1821.

Kontroverser

[redigera | redigera wikitext]

Haeffners arbete innebar genomgripande förändringar av psalmmelodierna, med en strävan att återgå till en enklare, klassisk stil - något som inte uppskattades av alla hans samtida musikerprofiler och orsakade en flerårig, tidvis hetsig, debatt i musik-akademiska kretsar. År 2001 belyste Anders Dillmar denna debatt om Haeffners koralbok i sin doktorsavhandling Dödshugget mot vår nationella tonkonst: Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning,[1] där han återupprättar Haeffner.

Haeffner utgav 1821 även ett häfte med preludier till de flesta psalmerna, tillsammans med några marscher.

Haeffner anses ha hämtat en stor del av sin inspiration till kompositioner ur Johann Balthasar Königs koraler och andra tryckta källor, som Etlich Christlich Lieder.

Koralboken ersattes slutligen 1939 med musiken till 1937 års psalmbok, och Haeffners koralbok användes alltså i Svenska kyrkan i 120 år.

Publiceringar

[redigera | redigera wikitext]
  • Choralbok, Utgifven av Joh. Christian Friedrich Haeffner, Kongl. Hof. Kapellmästare, Stockholm, Tryckt hos Carl Delén, 1808
  • Svensk Choralbok, Af Kongl Psalm-Kommitén gillad och antagen År 1819. Utarbetad af Ioh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Stentryck av C Müller år 1820. På A Wiborgs Förlag
  • Svensk Choralbok, utgifven af Joh. Christ. Fred. Haeffner, Stockholm. Andra delen, jemte chronologiskt och melodi-register till första delen. Upsala, Palmblad och C, 1821
  • Statens musikbibliotek: Musikmuseet, Kyrklig musik
  1. ^ Dillmar, Anders (2001). "Dödshugget mot vår nationella tonkonst": Hæffnertidens koralreform i historisk, etnohymnologisk och musikteologisk belysning. Lund: Lunds universitet. Libris 8364282. ISBN 91-628-4616-7 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]