Ballistik: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 6 juli 2023 kl. 20.59

Motviktsslunga (trébuchet) är ett gammalt vapen, där man har tvingats räkna ut hur projektilen skjuts iväg.

Ballistik (grekiska ba'llein, "kasta") är läran om kastade kroppars eller med skjutvapen avfyrade projektilers rörelse i lufthavet. Beträffande eldvapen innefattar ballistik även läran om projektilers rörelse inom vapnet.

Historia

Den förste som studerade projektilers rörelse lär ha varit Tartaglia, som under 1500-talet kom fram till att den största teoretiska skottvidden erhålls om avfyrningsvinkeln är ca. 45°. Om man räknar med luftmotstånd får man dock den längsta praktiska skottvidden runt 43--44°. Galileo Galilei visade 1638 att om projektilen rör sig i ett lufttomt rum och endast påverkas av tyngdkraften, kommer rörelsen att följa en parabelbana, en så kallad ideal kastparabel. Om ingen gravitation verkade på projektilen skulle denna kurva vara en rät linje. Men luftmotståndet påverkar banrörelsen, och ju högre hastighet och ju större luftmotstånd desto mer avviker banan från den ideala ballistiska kurvan. Även andra vetenskapsmän såsom Euler, Poisson, Piobert och Didion har sysselsatt sig med ballistikens teori. (Se kulbana för mer historik).

Eftersom man inte lyckats finna någon allmän lag om luftens motstånd har beräkningarna varit svåra att utföra. Men med dagens datorer kan de emellertid utföras snabbt och noggrant.

Eldvapenballistik

För eldvapen av olika slag brukar man dela in projektilens rörelser i fyra områden.

Innerballistik: Omfattar hur gastrycket och projektilhastigheten varierar i pipan.
Mellan- eller övergångsballistik: Hur projektilen påverkas i det ögonblick den lämnar mynningen och möter atmosfären.
Ytterballistik: Avser projektilens rörelse sedan den lämnat pipan.
Slutballistik (kallas även Terminalballistik): Hur projektilen samverkar med målet vid träff i olika material.

För innerballistiken är problemet att bestämma den utgångshastighet projektilen får vid olika krut- eller gasladdningar och hur denna påverkas av andra förhållanden som till exempel loppets räffling. Även rekylfenomen hör till denna gren av ballistiken. Övergångsballistiken försöker bestämma hur krutgaserna påverkar projektilens hastighet och stabilitet när den lämnar mynningen. Ytterballistiken försöker bestämma projektilens nedslagspunkt med kännedom om projektilens utgångshastighet, riktning, form och rotation, samt luftmotståndet och andra atmosfäriska inflytelser (vind, temperatur, lufttryck, nederbörd med mera).

Se även

Projektilbana

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Ballistik.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Fil:Trebuchet.jpg|miniatyr|[[Trebuchet]]er är ett gammalt vapen, där man har tvingats räkna ut hur [[projektil]]en skjuts iväg]]
+[[Fil:Trebuchet.jpg|miniatyr|[[Motviktsslunga]] (trébuchet) är ett gammalt vapen, där man har tvingats räkna ut hur [[projektil]]en skjuts iväg.]]
-'''Ballistik''' ([[grekiska|gr.]] ''ba'llein'', "kasta"), läran om kastade kroppars eller avfyrade [[projektil]]ers [[rörelse (fysik)|rörelse]] i lufthavet.
+'''Ballistik''' ([[grekiska]] ''ba'llein'', "kasta") är  läran om kastade kroppars eller med [[skjutvapen]] avfyrade [[projektil]]ers [[rörelse (fysik)|rörelse]] i lufthavet. Beträffande [[eldvapen]] innefattar ballistik även läran om projektilers rörelse inom vapnet.
+== Historia ==
-Den förste som studerade projektilers rörelse lär ha varit [[Tartaglia]], som under 1500-talet kom fram till att den största teoretiska skottvidden erhålls om avfyrningsvinkeln är ca. 45°. Om man räknar med [[luftmotstånd]] får man dock den längsta praktiska skottvidden runt 43--44°. [[Galileo Galilei]] visade [[1638]] att om projektilen rör sig i ett lufttomt rum och endast påverkas av [[tyngdkraft]]en, kommer rörelsen att följa en [[parabel (kurva)|parabelbana]], en så kallad ideal [[kastparabel]]. Om ingen [[gravitation]] verkade på projektilen skulle denna kurva vara en [[rät linje]]. Men luftmotståndet påverkar banrörelsen, och ju högre [[hastighet]] och ju större luftmotstånd desto mer avviker banan från den ideala ballistiska kurvan. Även andra vetenskapsmän såsom [[Leonhard Euler|Euler]], [[Siméon Denis Poisson|Poisson]], [[Piobert]] och [[Didion]] har sysselsatt sig med ballistikens teori. (Se [[kulbana]] för mer historik).
+Den förste som studerade projektilers rörelse lär ha varit [[Tartaglia]], som under 1500-talet kom fram till att den största teoretiska skottvidden erhålls om avfyrningsvinkeln är ca. 45°. Om man räknar med [[luftmotstånd]] får man dock den längsta praktiska skottvidden runt 43--44°. [[Galileo Galilei]] visade 1638 att om projektilen rör sig i ett lufttomt rum och endast påverkas av [[tyngdkraft]]en, kommer rörelsen att följa en [[parabel (kurva)|parabelbana]], en så kallad ideal [[kastparabel]]. Om ingen [[gravitation]] verkade på projektilen skulle denna kurva vara en [[rät linje]]. Men luftmotståndet påverkar banrörelsen, och ju högre [[hastighet]] och ju större luftmotstånd desto mer avviker banan från den ideala ballistiska kurvan. Även andra vetenskapsmän såsom [[Leonhard Euler|Euler]], [[Siméon Denis Poisson|Poisson]], [[Piobert]] och [[Didion, ballistik|Didion]] har sysselsatt sig med ballistikens teori. (Se [[kulbana]] för mer historik).
 Eftersom man inte lyckats finna någon allmän lag om luftens motstånd har beräkningarna varit svåra att utföra. Men med dagens datorer kan de emellertid utföras snabbt och noggrant.
+== Eldvapenballistik ==
-För [[eldvapen]] av olika slag brukar man dela in denna rörelser i fyra områden.
+För eldvapen av olika slag brukar man dela in projektilens rörelser i fyra områden.
-* [[Innerballistik]]: Omfattar hur [[tryck|gastrycket]] och projektilhastigheten varierar i [[pipa]]n.
+* Innerballistik: Omfattar hur [[tryck|gastrycket]] och projektilhastigheten varierar i [[Pipa (vapendel)|pipa]]n.
-* [[Mellan- eller Övergångsballistik]]: Hur projektilen påverkas i det ögonblick den lämnar mynningen och möter atmosfären.
+* Mellan- eller övergångsballistik: Hur projektilen påverkas i det ögonblick den lämnar mynningen och möter atmosfären.
-* [[Ytterballistik]]: Avser projektilens rörelse sedan den lämnat pipan.
+* Ytterballistik: Avser projektilens rörelse sedan den lämnat pipan.
-* [[Slutballistik]] (kallas även Terminalballistik): Hur projektilen samverkar med målet vid träff. Det kan röra sig om [[kött]], [[stål]] eller [[trä]].
+* Slutballistik (kallas även Terminalballistik): Hur projektilen samverkar med målet vid träff i olika material.
-För ''innerballistiken'' är problemet att bestämma den utgångshastighet projektilen får vid olika krut- eller gasladdningar och hur denna påverkas av andra förhållanden som till exempel loppets räffling. Även [[rekyl]]fenomen hör till denna gren av ballistiken. ''Övergångsballistiken'' försöker bestämma hur krutgaserna påverkar projektilens hastighet och stabilitet när den lämnar mynningen. ''Ytterballistiken'' försöker bestämma projektilens nedslagspunkt med kännedom om projektilens utgångshastighet, riktning, form och rotation, samt luftmotståndet och andra atmosfäriska inflytelser (vind, temperatur, lufttryck, nederbörd mm.).
+För ''innerballistiken'' är problemet att bestämma den utgångshastighet projektilen får vid olika krut- eller gasladdningar och hur denna påverkas av andra förhållanden som till exempel loppets [[räffling]]. Även [[rekyl]]fenomen hör till denna gren av ballistiken. ''Övergångsballistiken'' försöker bestämma hur krutgaserna påverkar projektilens hastighet och stabilitet när den lämnar mynningen. ''Ytterballistiken'' försöker bestämma projektilens nedslagspunkt med kännedom om projektilens utgångshastighet, riktning, form och rotation, samt luftmotståndet och andra atmosfäriska inflytelser (vind, temperatur, lufttryck, nederbörd med mera).
 == Se även ==
+*[[Projektilbana]]
+==Externa länkar==
 {{commons|Category:Ballistics}}
@@ Rad 20: / Rad 24: @@
 [[Kategori:Militärteknik]]
 [[Kategori:Mekanik]]
-[[ca:Balística]]
-[[cs:Balistika]]
-[[da:Ballistik]]
-[[de:Ballistik]]
-[[el:Βλητική]]
-[[en:Ballistics]]
-[[es:Balística]]
-[[eo:Balistiko]]
-[[fa:پرتابه‌شناسی]]
-[[fr:Balistique]]
-[[hi:क्षेपण विज्ञान]]
-[[hr:Balistika]]
-[[io:Balistiko]]
-[[id:Balistik]]
-[[it:Balistica]]
-[[he:בליסטיקה]]
-[[kk:Баллистика]]
-[[lt:Balistika]]
-[[hu:Ballisztika]]
-[[ml:പ്രക്ഷേപശാസ്ത്രം]]
-[[ms:Balistik]]
-[[nl:Ballistiek]]
-[[ja:弾道学]]
-[[no:Ballistikk]]
-[[pl:Balistyka]]
-[[pt:Balística]]
-[[ru:Баллистика]]
-[[simple:Ballistics]]
-[[sk:Balistika]]
-[[sl:Balistika]]
-[[sr:Балистика]]
-[[fi:Ballistiikka]]
-[[tr:Atış bilimi]]
-[[uk:Балістика]]
-[[ur:قذفیات]]
-[[vi:Thuật phóng]]
-[[zh:弹道学]]