Beda Dudík: Skillnad mellan sidversioner
Lekoren (Diskussion | Bidrag) Kategori |
moderniserat språk Märken: Mobilredigering Redigering via mobilapp Redigering i iOS-app |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av 5 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Bild:Beda Dudik.jpg|thumb|right|Beda Dudík]] |
[[Bild:Beda Dudik.jpg|thumb|right|Beda Dudík]] |
||
'''Beda''' Franz '''Dudík''', född den [[29 januari]] [[1815]] i [[Kojetín]] (i [[Mähren]]), död den [[18 januari]] [[1890]] i [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]]et [[Rajhrad|Raigern]], var en [[Österrike-Ungern|österrikisk]] [[historiker |
'''Beda''' Franz '''Dudík''', född den [[29 januari]] [[1815]] i [[Kojetín (ort i Tjeckien, Olomouc)|Kojetín]] (i [[Mähren]]), död den [[18 januari]] [[1890]] i [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]]et [[Rajhrad|Raigern]], var en [[Österrike-Ungern|österrikisk]] [[historiker]]. |
||
Dudík inträdde [[1836]] i [[benediktinorden]], lät [[1840]] [[prästvigning|prästviga]] sig och innehade 1840-[[1854|54]] [[lärare|lärar]][[befattning]]ar i [[Brno|Brünn]]. [[1851]] företog han på offentligt uppdrag en färd till [[Sverige]] för att studera de under [[trettioåriga kriget]] |
Dudík inträdde [[1836]] i [[benediktinorden]], lät [[1840]] [[prästvigning|prästviga]] sig och innehade 1840-[[1854|54]] [[lärare|lärar]][[befattning]]ar i [[Brno|Brünn]]. [[1851]] företog han på offentligt uppdrag en färd till [[Sverige]] för att studera de under [[trettioåriga kriget]] erövrade [[litteratur|litterära]] skatter, som kunde ha betydelse för Mährens historia, och [[1852]] anträdde han en resa till [[Rom]], särskilt för att taga kännedom om de av [[drottning Kristina]] dit förda böhmiska [[bok|böckerna]] och [[handskrift]]erna. Denna resa skildrade han i ''Iter romanum'' ([[1855]]). |
||
Efter sin återkomst fick Dudík i uppdrag av [[Tyska orden]]s [[högmästare|hög]]-och [[stormästare]], [[ärkehertig]] [[Ferdinand Maximilian|Maximilian]], att i Wien grunda ett [[arkiv|centralarkiv]] för Tyska orden. [[1857]] företog han på regeringens befallning en resa genom [[Tyskland]] i ändamål att genomforska dess arkiv och utnämndes samma år till mährisk [[rikshistoriograf]]. |
Efter sin återkomst fick Dudík i uppdrag av [[Tyska orden]]s [[högmästare|hög]]- och [[Stormästare (orden)|stormästare]], [[ärkehertig]] [[Ferdinand Maximilian|Maximilian]], att i Wien grunda ett [[arkiv|centralarkiv]] för Tyska orden. [[1857]] företog han på regeringens befallning en resa genom [[Tyskland]] i ändamål att genomforska dess arkiv och utnämndes samma år till mährisk [[rikshistoriograf]]. |
||
Under [[italien]]ska [[fälttåg]]et [[1866]] åtföljde Dudík det österrikiska högkvarteret |
Under [[italien]]ska [[fälttåg]]et [[1866]] åtföljde Dudík det österrikiska högkvarteret och räddade därunder en mängd för Österrike viktiga [[urkund]]er, vilka förvarades i [[Venedig]]. [[1869]] följde han [[kejsare|kejsar]] [[Frans Josef av Österrike|Frans Josef]] på en resa i [[Egypten]], vilken färd han skildrade i ''Kaiserreise nach dem Orient'' ([[1870]]). |
||
och räddade därunder en mängd för Österrike viktiga [[urkund]]er, vilka förvarades i [[Venedig]]. [[1869]] var han [[kejsare|kejsar]] [[Frans Josef av Österrike|Frans Josef]] följaktig på en resa i [[Egypten]], vilken färd han skildrade i ''Kaiserreise nach dem Orient'' ([[1870]]). |
|||
[[1878]] besökte Dudík för andra gången Sverige och medförde då härifrån en samling böhmiska |
[[1878]] besökte Dudík för andra gången Sverige och medförde då härifrån en samling böhmiska handskrifter (av svenskarna tagna under trettioåriga kriget), vilka österrikiska regeringen genom byte erhållit av den svenska. |
||
handskrifter (av svenskarna tagna under trettioåriga kriget), vilka österrikiska regeringen genom byte erhållit av den svenska. |
|||
==Bibliografi (i urval)== |
==Bibliografi (i urval)== |
||
| ⚫ | |||
| ⚫ | |||
* ''Mährens gegenwärtige zustände, vom standpunkte der statistik'' (1848) |
* ''Mährens gegenwärtige zustände, vom standpunkte der statistik'' (1848) |
||
| Rad 34: | Rad 31: | ||
* ''Schicksale der katholischen religion und ihrer bekenner in der k. grenzfestung Olmütz während der schwedischen herrschaft vom j. 1642 bis 1650'' (i "Oestr. blätter für liter. und kunst", jahrg. 3) |
* ''Schicksale der katholischen religion und ihrer bekenner in der k. grenzfestung Olmütz während der schwedischen herrschaft vom j. 1642 bis 1650'' (i "Oestr. blätter für liter. und kunst", jahrg. 3) |
||
==Källor== |
|||
{{ugglan}} |
|||
* {{runeberg.org|nfbf|0548.html Dudik, Beda Franz}} |
|||
{{STANDARDSORTERING:Dudik, Beda}} |
{{STANDARDSORTERING:Dudik, Beda}} |
||
| Rad 44: | Rad 42: | ||
[[Kategori:Avlidna 1890]] |
[[Kategori:Avlidna 1890]] |
||
[[Kategori:Män]] |
[[Kategori:Män]] |
||
[[Kategori:Ugglan]] |
|||
[[cs:Beda Dudík]] |
|||
[[de:Beda Dudík]] |
|||
[[en:Beda Dudík]] |
|||
[[it:Beda Dudik]] |
|||
[[pl:Beda Dudík]] |
|||
Nuvarande version från 2 juli 2023 kl. 23.04
Beda Franz Dudík, född den 29 januari 1815 i Kojetín (i Mähren), död den 18 januari 1890 i stiftet Raigern, var en österrikisk historiker.
Dudík inträdde 1836 i benediktinorden, lät 1840 prästviga sig och innehade 1840-54 lärarbefattningar i Brünn. 1851 företog han på offentligt uppdrag en färd till Sverige för att studera de under trettioåriga kriget erövrade litterära skatter, som kunde ha betydelse för Mährens historia, och 1852 anträdde han en resa till Rom, särskilt för att taga kännedom om de av drottning Kristina dit förda böhmiska böckerna och handskrifterna. Denna resa skildrade han i Iter romanum (1855).
Efter sin återkomst fick Dudík i uppdrag av Tyska ordens hög- och stormästare, ärkehertig Maximilian, att i Wien grunda ett centralarkiv för Tyska orden. 1857 företog han på regeringens befallning en resa genom Tyskland i ändamål att genomforska dess arkiv och utnämndes samma år till mährisk rikshistoriograf.
Under italienska fälttåget 1866 åtföljde Dudík det österrikiska högkvarteret och räddade därunder en mängd för Österrike viktiga urkunder, vilka förvarades i Venedig. 1869 följde han kejsar Frans Josef på en resa i Egypten, vilken färd han skildrade i Kaiserreise nach dem Orient (1870).
1878 besökte Dudík för andra gången Sverige och medförde då härifrån en samling böhmiska handskrifter (av svenskarna tagna under trettioåriga kriget), vilka österrikiska regeringen genom byte erhållit av den svenska.
Bibliografi (i urval)
[redigera | redigera wikitext]Utöver ovannämnda arbeten utgav Dudík bland annat:
- Mährens gegenwärtige zustände, vom standpunkte der statistik (1848)
- Mährens geschichtsquellen, första delen (1850)
- Forschungen in Schweden für Mährens geschichte (1852)
- Mährens allgemeine geschichte, 12 delar (1860-89)
- Waldstein von seiner enthebung bis zur abermaligen übernahme des armee-obercommandos, vom 13 aug. 1630 bis 13 apr. 1632 (1858)
- Waldsteins correspondenz (1865-66)
- Schweden in Böhmen und Mähren 1640 bis 1650 (1879)
Därtill kommer åtskilliga avhandlingar, intagna i olika publikationer, såsom:
- Schicksale der katholischen religion und ihrer bekenner in der k. grenzfestung Olmütz während der schwedischen herrschaft vom j. 1642 bis 1650 (i "Oestr. blätter für liter. und kunst", jahrg. 3)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Dudik, Beda Franz i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)