Hypotetisk-deduktiv metod: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 10 december 2018 kl. 14.13

Hypotetisk-deduktiv metod är en vetenskaplig metod som anses beskriva hur vetenskaper fungerar.^[1] Metoden i sig kom som ett svar på den logiska positivismens försök till att finna hur kunskap kan generaliseras ur ren induktion. Metoden beskrevs först av Karl Popper i "Forskningens logik" som publicerades 1934.

Metoden innebär^[2]

Att formulera en eller flera hypoteser.
Att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen eller hypoteserna (beteckningen hypotetisk-deduktiv syftar här på deduktiv härledning av konsekvenser ur den givna hypotesen).
Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten.

Om man hittar konsekvenser som inte överensstämmer måste hypotesen förkastas (se falsifikation). Konsekvenser som visar sig stämma med verkligheten kan sägas stärka hypotesen, men man kan inte bevisa dess riktighet. Detta eftersom man ju inte kan utesluta att någon annan senare lyckas komma med ett försök som ger negativt resultat.

Exempel

Vi vill prova hypotesen

Det gäller alltid att: Om något är en svan så är den svart (dvs "alla svanar är svarta")

Vi söker upp ett djur och fastställer att det är en svan (utan att bry oss om dess färg). Av hypotesen följer konsekvensen logiskt att eftersom djuret är en svan måste det vara svart. Om nu djuret inte är svart (vi hittar en vit svan) är alltså hypotesen garanterat felaktig. Däremot kan vi inte säga att hypotesen garanterat är korrekt om vi hittar en svart svan.^[3]

Se även

Källor

^ NE
^ Molander, sid. 162ff.
^ Exempel ur Molander sid. 164.

Molander, Bengt. Vetenskapsfilosofi. Thales 1998.
Nationalencyklopedin. "Hypotetisk-deduktiv metod". Nätupplaga, läst 13 januari 2007.

[1] NE

[2] Molander, sid. 162ff.

[3] Exempel ur Molander sid. 164.

[1]

[2]

[3]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Hypotetisk-deduktiv metod''' är en [[vetenskaplig metod]], som i mycket bygger på [[Karl Popper]]s idéer om [[falsifikation]].  Metoden kan kortfattat beskrivas som:
+'''Hypotetisk-deduktiv metod''' är en [[vetenskaplig metod]] som anses beskriva hur vetenskaper fungerar.<ref>NE</ref> Metoden i sig kom som ett svar på den [[logisk positivism|logiska positivismens]] försök till att finna hur kunskap kan generaliseras ur ren [[Induktion (filosofi)|induktion]]. Metoden beskrevs först av [[Karl Popper]] i "Forskningens logik" som publicerades 1934.
+Metoden innebär<ref>Molander, sid. 162ff.</ref>
-# Att formulera en eller flera [[hypotes]]er (eller [[premiss]]er, kvalificerade gissningar).
-# Att hitta testbara konsekvenser.
-# Om man genom falsifikation, främst genom [[empiri]]ska [[experiment]], kan visa att konsekvensen inte stämmer förkastas hypotesen. Får man i stället resultat som stöder hypotesen anses den vara ''förstärkt'', dock aldrig ''bevisad''. Om man ställer upp flera hypoteser som bygger på varandra (de kallas då oftast premisser) och utifrån dem [[deduktion|deducerar]] en [[slutsats]], faller hela resonemanget om någon [[premiss]] visar sig vara [[falsifierbar]].
+# Att formulera en eller flera [[hypotes]]er.
-===Se även:===
+# Att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen eller hypoteserna (beteckningen ''hypotetisk-deduktiv'' syftar här på [[deduktion|deduktiv]] härledning av konsekvenser ur den givna hypotesen).
-* [[Hypotesprövning]]
+# Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten.
+Om man hittar konsekvenser som ''inte'' överensstämmer måste hypotesen förkastas (se [[falsifikation]]). Konsekvenser som visar sig stämma med verkligheten kan sägas stärka hypotesen, men man kan inte ''bevisa'' dess riktighet. Detta eftersom man ju inte kan utesluta att någon annan senare lyckas komma med ett försök som ger negativt resultat.
-{{vetenskapsstub}}
+== Exempel ==
+Vi vill prova hypotesen
+:''Det gäller alltid att: Om något är en [[svan]] så är den svart'' (dvs "alla svanar är svarta")
+Vi söker upp ett djur och fastställer att det är en svan (utan att bry oss om dess färg). Av hypotesen följer konsekvensen logiskt att eftersom djuret är en svan måste det vara svart. Om nu djuret ''inte'' är svart (vi hittar en vit svan) är alltså hypotesen garanterat felaktig. Däremot kan vi inte säga att hypotesen garanterat är korrekt om vi hittar en svart svan.<ref>Exempel ur Molander sid. 164.</ref>
+== Se även ==
+* [[Hypotesprövning]]
+* [[Falsifikationism]]
+== Källor ==
-[[Kategori:Vetenskapsteori]]
+<references/>
+* Molander, Bengt. Vetenskapsfilosofi. Thales 1998.
+* Nationalencyklopedin. "Hypotetisk-deduktiv metod". Nätupplaga, läst 13 januari 2007.
+{{Auktoritetsdata}}
-[[en:Hypothetico-deductive method]]
+[[Kategori:Vetenskaplig metod]]
-[[es:Método hipotético deductivo]]